Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som till en början utvecklade sig med trevåningshuset som typ. Det förefaller rent av, som
om myndigheterna ville förhindra försöken att åstadkomma högre byggnader, enär av
stadsfullmäktige på 1870-talet fastställdes sådana villkor vid tomtförsäljningen från
stadens sida, att byggnaderna icke finge uppföras till större höjd än tre våningar och 30 fot.
Detta gick ju i längden ej att upprätthålla, då den ungefär vid samma tidpunkt
tillkomna byggnadsstadgan medgav fem våningar och en hushöjd av 22 meter. Så
småningom fick ju också bebyggandet sin prägel av byggnadsstadgan och våningsantalet har
nnder utvecklingens gång till och med blivit svårt att hålla inom byggnadsstadgans ram.
Göteborg från Landalabergen år 1881.
Resultatet av de nyssnämnda restriktiva höj dbestämmelserna kunna emellertid än i
dag utläsas ur de första byggnaderna, som tillkommo i början av Kungsportsavenyen och
västra delen av Vasagatan. De kvarstå nämligen i någorlunda oförändrad form. Den
centrala bebyggelsen var sålunda vid nyssnämnda tidpunkt i stort sett tämligen enhetlig
med reminiscenser från den gångna delen av århundradet. Samma kan sägas om
Haga-området och angränsande stadsdelar, Pustervik och trakten väster om Järntorget. Haga
hade kvar sin bebyggelse med huvudsakligen tvåvånings trähus, och stenhusbebyggelsen
i Pustervik och närmast Järntorget anslöt sig till stenhusbebyggelsen inom den centrala
staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
