Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 4. 28 Januari 1871
- Bör det franska mått- och vigt-systemet hos oss införas till allmänt bruk?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 4. Stockholm den 28 Januari 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2.75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
Innehåll:
Staket af gjutjern vid "British Museum" i London (illustr.). Bör det franska
mått- och vigt-systernet hos oss införas till allmänt bruk? Våra
ingeniörer såsom arkitekter. Öfverblick af fysikens nyaste framsteg, af prof.
(G. R. Dahlander (illustr.; forts.). Bergborrningsmaskin, konstruerad af
Mr Charles Burleigh (illustr.). Torrdestillation af töre for framställning
af olja. tjära, kol, m. m. af ingeniör G. H. Lassen (forts.) Patenter.
Annonser.
 |
Staket af gjutjern vid »British Museum» i London.
Efter Gewerbehalle.
|
Bör det franska mått- och vigt-systemet hos
oss införas till allmänt bruk?
Mycket har skrifvits och talats om antagandet af ett
gemensamt mått-och vigt-system för alla läöder; och
obestridligen är denna frågas tillfredsställande lösning af särdeles
vigt för samfärdseln emellan nationerna, oafsedt det
behagliga och beqväma uti att slippa dessa myckna reduktioner,
förorsakade deraf att hvarje land har sin särskilda enhet,
ofta nog helt obetydligt afvikande från grannlandets.
Den åsigten är väl också numera allmänt gängse, att
ernåendet af sagde mål vore ett ej obetydligt steg framåt på
den väg, som skulle föra nationerna i ett närmare och
intimare förhållande till hvarandra, specielt på industriens
område. Striden gäller nu nästan uteslutande, hvilken
enhet bör antagas såsom gällande för alla länder, som
kunde tillfredsställa allas fordringar. Något mått- och
vigt-system, som uppfyller dessa vilkor, lär dock
svårligen kunna angifvas. Oss synes derföre, att man bör nöja
sig med det, som har största sannolikheten för att blifva
adopteradt af de flesta nationerna, nämligen det sedan 1798
i Frankrike gällande s. k. metriska systemet.
Detta systems största fördel ligger deruti, att alla
såväl mått som vigter stå i relation till hvarandra,
derigenom att de ytterst hänföras till enheten, metern. Sålunda
angifver t. ex. specifika vigten hos ett ämne utan vidare
kalkyl absoluta vigten af en liter eller kubik-decimeter i
kilogram, af en kub.-millimeter i milligram, af en kub.-meter i ton, o. s. v. Att dessa
omständigheter äro fördelar, af hvilka icke blott, såsom man
ofta hör yttras, vetenskapsmannen har nytta utan äfven i
fullt ut lika hög grad den praktiska industriidkaren, är
ganska lätt att inse genom en granskning af principen för
systemets uppsättande. Fakta, som bestyrka detta påstående,
saknas ej heller, då till och med i England – som man ju litet
emellanåt hör åberopas såsom ett i praktiskt hänseende
framstående land – verkstäder finnas, der metermåttet och
motsvarande vigtsystem numera användes, t. ex. Whitworth’s
verkstad i Manchester. En annan anmärkning, som blifvit gjord
emot metern, är, att den ej står i ett, en gång för alla bestämdt
förhållande till någon naturlig enhet, såsom meningen
från början varit, då den afsågs representera 1/10,000,000 af
jordens meridian-qvadrant. Detta är sannt, ty nyare
mätningar hafva visat, att så ej är förhållandet; men om äfven
metern nu ändrades, skulle man säkerligen genom
vetenskapernas oupphörliga upptäckter snart nog komma
underfund med nya fel, som blifvit begångna vid de
geodetiska mätningarne. Och för öfrigt hvilket annat system
kan skryta af att hänföras till en enhet, som är mindre
konventionel än metern? Åtminstone är detta ej förhållandet
med vårt nu gällande, på foten såsom enhet baserade
system. Hufvudsaken är väl också ej, åtminstone ur praktisk
synpunkt, att få ett mått, hvarom man kan säga, att det
är en så eller så stor del af den eller den meridianen eller
något dylikt; utan största vigten ligger derpå att en
bestämd, passande enhet antages, hvars storlek genom
korrekta, på lämpliga ställen i alla stater deponerade likare
bibehålles oförändrad nu och framgent.
Huruvida metern är en i alla afseenden passande
enhet, lär väl blifva svårt att bestämdt afgöra; men det vore
utan tvifvel ett fåfängt arbete att nu söka införa en
annan enhet, hvilken sannolikt lika litet skulle kunna
tillfredsställa allas fordringar. Ett sådant försök vore äfven
oklokt, emedan det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0039.html
