Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 10. 11 Mars 1871 - L. Dietrichson: Den grekiska keramiken - W. Hoffstedt: Om svenska stenarters användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
form, som i fråga om utstyrseln af våra rum tilltalar oss som
komfortablast är onekligen renaissancens, ty i dess former låter
beqvämlighet lättast förena sig med skönhet. Nåväl, till en
så anordnad salong, korridor, trädgård, o. s. v. höra då också
keramiska alster, hvilka hemta sina former från samma källa
som renaissancen öfverhufvud, från antiken; och vi stå åter
vid frågan om de grekiska formernas tillämplighet för vår tid.
Låtom oss dock först ett ögonblick betrakta de keramiska
föremål, hvilka vanligen fängsla vårt öga, när vi inträda i en
modern praktvåning eller ett boningsrum. Uppståndna äro åter,
trots Percier, dessa guldöfverlastade rococovaser, hvilka håna all
symmetri, all proportion. Der stå dessa långdragna urnor i
blågrön grundton utan annan nobless än den, hvilken stoffets
dyrbarhet skänker dem. Vi igenkänna dessa ohyggligt fula
Japanesiska former, dessa chinesiska figurer med sneda ögon. Hvad
är det dock annat än det befängda, som tilltalar i dessa den
aflägsnaste österns vridna produkter? Der återfinna vi vidare
några tarfliga kopior af etruriska vaser, blandade emellan de så
kallade »artides d’Afrique», och ytterst sällan ser man en form,
som visar, att mästaren egt begrepp om form, måtta och
proportion, att han tillegnat sig de gamlas ande och deras
färdighet utan att uppoffra sin egen originalitet, sin friskhet och
sin frihet.
Ej stort bättre är tillståndet, hvad kärlens dekoration angår.
En underlig blandning af stiliserade ornament med naturformer,
af enkla mäanderlinier eller vägslingor med rika blommor
beröfvar dekorationen all hållning, och en myckenhet af brillanta,
oftast mot hvarandra svärjande färger skola höja lifvet och
rikedomen hos dessa missfoster. Blomstervaser smyckas med målade
eller i hög, grundlinien störande relief påsatta blommor, som om
dessa skulle täfla med de naturliga blommor, hvilka kärlet är
bestämdt att bära. Man fyller vaser, tallrikar o. s. v. med
landskap eller porträtt i naturfärger, för att man genom såsens eller
soppans rester skall få se ett berömdt ansigte tillsåsadt eller
soppfärgadt. Man behandlar kärlen med så många utspringande
kanter och hörn, att man ej kan taga dem i handen; men hvar
finner man en verkligt stilfull ornering, grundad på ett klart
medvetande om, att ornamentet skall återgifva naturens karakter
ren, förädlad, förenklad och fri från tillfälligheter och sjelfsvåld?
Med ett ord: hufvuddraget i den moderna kärlindustrien är
bristen på den fasta och säkra stilkänsla, som åt hvarje material
gifver den af dess egendomligheter betingade formen, utan att
vilja påtvinga det en form, som tillhör ett annat stoff. Det var
den konsten grekerna så förträffligt förstodo såväl med afseende
på grundformen som med afseende på dekorationen. Noggrant
skilde sig den keramiska formen från bronsteknikens form;
denna åter skilde sig klart från det drifna silfverarbetets o. s. v.
Kapriser och underliga konststycken, hvilka just gå ut på att
påtvinga det ena stoffet det andras sken, ja stundom att gifva
ett rikare material utseendet af att vara ett ringare – se der de
konster, i hvilka, ehuru de icke ega något förädlande inflytande på
formkänslan, utan tvärtom bidraga att förvirra den, och som en
författare träffande kallat »flöjtprestationer på violin», vår tid
exellerar.
Hvilket inflytande deremot studiet af antika, rena och ädla
former har, derom vittnar på ett ganska tillfredsställande sätt
vårt lilla brödrafolk, danskarne. Thorvaldsens inflytande, de af
honom i Thorvaldsen-museet samlade originalvaserna,
konstnärernas intresse för industrien och framför allt handtverkarnes
insigt i nödvändigheten af den sköna formen och deras okonstlade
aktning derför har gjort, att en renare och friskare stilkänsla
der gjort sig gällande. Så kan man till och med säga, att,
oafsedt porslinets inre värde, Danmarks alster i keramiken hunnit
i flera afseenden, när fråga är om form, vida längre än t. ex.
Meissen, som hängde fast vid rococotraditionen.
Att det finnes en mängd föremål, som spela en stor rol i
vårt dagliga lif, ooh på hvilka de antika formerna kunna tillämpas,
är otvifvelaktigt. Att hydrians vackra form kunde med fördel
aflösa mindre vackra och mindre ändamålsenliga kärl i köket
behöfver lika litet påpekas, som att de vackra platta kylixformerna
kunna användas såsom fruktfat. Att de kothonformer, hvilka i
intressanta exemplar förekomma i slöjdskolans samling, kunna
likasom rhytonformerna finna tillämpning som blomsteramplar, att
skyfos angifver en vacker form för blomkrukor, att amphorerna
gifva herrliga grundformer för trädgårdsvaser, att våra
tillbringare skulle kunna emottaga skönare former genom studiet af
den antika prochous- och epichysis-formen, att kyathos är en
utmärkt kaffekoppmodel, och att den lilla kratern skulle afgifva en
vacker bägarform, behöfver endast nämnas för att erkännas. Och
dock är det mindre häri vi lägga denna samlings betydelse för
vår keramik. Betydelsen af den grekiska vassamlingen för våra
industriidkare är framför allt att söka deruti, att studiet af dessa
former förädla och rena vår stilkänsla, göra det klart för oss, med
hvilka oändligt enkla medel det renade skönhetssinnet är i stånd
att skapa det sköna, och sålunda gifver oss en anvisning om
den riktning, i hvilken vår sträfvan bör gå, då det gäller att
förädla vår inhemska keramik.
Måtte slöjdskolans samling också i någon mån uppfylla
detta ändamål, måtte den flitigt studeras och tillämpas, så ser
jag den den största belöning, jag kan begära, för den möda,
samlingens åvägabringande, hemskickande och ordnande har
kostat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
