Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 12. 24 Mars 1871
- A. W. Cronquist: Om feta oljor och deras undersökning
- Om den ryska jernindustrien
- Smärre notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derefter profvets volym kalilut af den koncentration, som ofvan
nämnts, så erhålles en klar, röd flytande massa. Sesamoljan
gifver nästan likadan reaktion, men under den med kali
blandade oljan finnes en brun vätska. – Skakar man en blandning
af 9 delar olja och en del kaustik amoniak, så bildar ren
bomolja en tjock likformig massa; närvaro af vallmoolja gör deremot
massan tunnflytande och kornig. – Ett mycket känsligt
reaktionsmedel på vallmoolja är en lösning af salpetersyrad
qvicksilfveroxidul, beredd såsom ofvan är nämndt; och helst ny lösning,
tages för hvarje gång, prof dermed skall verkställas. Man
använder härvid ett prof af omkring 4 kub.-t. (105 kub. c.),
hvartill sättes omkring 0,3 kub.-t. (8 kub. c.) qvicksilfverlösning.
Blandningen skakas flitigt under en half timme och får sedan
stå tjugufyra timmar på ett ställe, der temperaturen ej är öfver
15°; då, om bomoljan är ren, en fast massa bildas, men vid
närvaro af till och med endast 1 proc. vailmoolja blifver den
smörjig.
Sesamolja har under senare åren ofta förefunnits i vanlig
bomolja. Den igenkännes dels på redan nämnda reaktion med
salpetersyra och kalihydrat, dels genom att skaka ett prof med
sin halfva volym af en blandning af lika delar svafvelsyra och
salpetersyra, då sesamoljan för ett ögonblick blifver gräsgrön, men
derefter likasom de flesta öfriga oljorna brun. Sesamoljans
reaktioner finner man stundom i olja, hvars egentliga vigt häntyder
på ren bomolja. Vanligen har man då äfven rofolja närvarande,
hvars lägre eg. v. 0,915 höjes med sesamolja (eg. v. 0,92,) till
omkring 0,918.
Hampolja förekommer inblandad vanligen endast i sämsta
slaget af bomolja. Den stelnar ej förrän flera grader under 0°,
hvarföre man på detta sätt kan afskilja hampoljan från bomoljan
och sedan undersöka den förra. – Kokt under några minuter med
hälften af sin volym kalilut af eg. v. 1,34, blifver hampoljan
tjock och gulbrun, hvaremot bomoljan är klart gul. – Skakad med
1/5 af profvets volym salpetersyra af eg. v. 1,33 blifver profvet
grönbrunt; och vid derpå följande behandling med profvets
volym kalilut bildas en brun fibrös massa. – Med 1/5 af
profvets volym lösning af fosforsyra blifver oljan grön. – En
blandning af lika volymer svafvel- och salpeter-syra färgar oljan först
grön för ett ögonblick och derpå svart. (Forts.)
Om den ryska jernindustrien.
Professor Tunner från Wien gjorde förlidet år ett besök
vid utställningen i St. Petersburg samt bergverken i Ural,
och har med anledning deraf om den ryska jernindustrien i
»Oesterreichische Zeitschrift für Berg- und Hütten-wesen» lemnat
en mängd värdefulla upplysningar, hvilka, då de äfven för oss
böra vara af intresse, här återgifvas:
Ehuru den ryska jerntillverkningen i allmänhet innehar en
vida högre ståndpunkt, än vanligen antages, inskränka sig likväl
de beaktansvärda inrättningarne inom denna industri till ett
fåtal. Såsom sådana böra uppmärksammas:
1. Gjutstålsberedningen i stort samt detta materials
användning för tillverkning af kanoner och större maskindelar.
2. Framställningen af strand- och fästnings-batterier af
gjutjern efter amerikanskt system.
3. Tillverkningen af pansarplåtar.
4. Härdningen af jernvägsskenor.
5. Tillverkningen af stora härd-smältor af 17 till 35
centners (723–1,489 K.gr.) vigt.
6. Glansplåt-fabrikationen.
I. Gjutstålsberedningen.
Denna fabrikation, drifven i stort, påträffas i Ryssland vid
tvenne verk, nämligen vid Obuchow i närheten af St. Petersburg
och vid Perm. På ett tredje ställe, Slatoutowski, fanns
visserligen ännu en dylik storartad anläggning, men denna fabrik
hade till följe af sitt ogynsamma läge redan för flera år sedan
blifvit bragt ur verksamhet.
Fabriken vid Obuchow anlades för sex år sedan af ett
privat bolag. Det ryska marin-ministeriet har dock försett
bolaget med så stora penningeförskott (2 millioner rubel), att det
nu ställt en egen militärisk direktör i förening med detsamma.
En komité af 5 personer, af hvilka 3 tillhöra bolaget, bildar
styrelsen och tillsätter direktören. Halfva behållningen kan
af marin-ministeriet fordras till amortering, men det öfriga
måste tillflyta bolaget till utdelning. Årstillverkningen uppgår
till 46,200 centner (1,965 tons) gjutstål, hufvudakligen
afsedt för kanoner, tyres, axlar, spetskulor och diverse
maskindelar. Prisen regleras genom den Krupp’ska fabrikens, till
hvilka bör läggas tull samt dessutom ett tillskott af 15 proc.
Sålunda ställde sig sommaren 1870 priset för färdiga kanoner
af 9 tums kaliber till ungefär 234 rdr per centner (36 rubel
per pud)[1] och för spetskulor 97 rdr per centner (15 rubel
per pud). Fabriken har 16 X 80 = 1,280 smältdeglar ä 77 lispund.
(32,7 K.gr.) och kan således vid behof förfärdiga göt af mera
än 1,000 centners (42,5 tons) vigt. För ut smidningen af dessa
stora block fanns en 820 centners (34,9 tons) ånghammare; men
man var sysselsatt med ett uppföra en sådan på 1,175 centner
(50 tons), hvilken vid midten af 1870 var nära färdig.
Råmaterialet var tackjern från Sibirien (Ural), hvilket först
förvandlades i puddelstål. Såsom brännmaterial användes för
smältugnarne engelsk kåks samt för de olika flam- och gas-ugnarne
engelska stenkol och ved. Tackjernet, som kommer från de
kejserliga hyttorna, kostar vid verkstaden 6,17 à 6,50 rdr per
centner (95 –100 kopek pr pud); den engelska kåksen 1,43 rdr
pr centn. (22 kop. pr pud) och stenkolen 71 öre pr centn. (15
kop. per pud) samt veden, mest björk och furu, nära 7 öre pr
kub.-fot. Verkstaden måste lemna god afkastning och emotse en
gynsam framtid, att döma efter det stigande priset å aktierna.
Stålsmältningen såsom sådan, inrättad efter äldre engelska
metoder, enligt hvilka på 100 delar osmält stål komma 300 delar
kåks, erbjuder intet egendomligt eller efterföljansvärdt. Men
det som deremot förtjenar all uppmärksamhet, är uppkomsten
för 6 år sedan af denna anläggning, dess utvidgande och medel
för mekanisk bearbetning äfvensom dess betryggade existens
och sättet för dess förening med marin-ministeriet. Här är
således ej platsen att inlåta sig på de särskilda
fabrikationsgrenarne, utan må blott anmärkas, att de flesta appretur- samt
andra maskiner äro införskrifna från England, hvarföre det ej bör
förvåna, att det å denna verkstad nedlagda kapitalet uppgår till
omkring 10 millioner rdr. (Forts.)
Smärre notiser.
Förbättring af brunnsvatten. Det är framför allt
nödvändigt att icke mura väggarne i en brunn med öppna fogar,
utan bör man göra dern vattentäta med hydrauliskt murbruk eller
cement. Bottnen göres äfven vattentät genom ett béton- eller
cement-lager. Genom detta nedsattes ett lerrör på det sätt, att
nedre änden kommer ett stycke under béton-schiktet och den
öfre når ofvanför vattenytan i brunnen. Detta rör har vid
bägge ändarne en mängd små hål och fylles helt och hållet
med ren sand, grus, kol eller andra filtrerämnen. Det från alla
sidor påträngande vattnet kan blott utkomma genom hålen i
nedre änden af röret och pressas då upp i detsamma genom
filtrerämnet samt utgår genom de öfre hålen och fyller en del af
brunnen, från hvilken den på vanligt sätt kan genom ett sugrör
utpumpas. Då filtrerämnet behöfver ombytas uttages lerröret ur
brunnen, fylles med nya materialer samt nedsattes åter i
bétonlagret, i hvilket det tätas genom att bestryka fogen med cement.
Storleken på öppningarne och röret beror naturligen på
vattenmängden, som brunnen skall gifva, och bestämmes bäst på
experimentel väg genom att insätta rör af olika diameter, det ena
efter det andra; eller också kunna, om ett rör visar sig
otillräckligt, två eller flera sattas i bredd.
[1] 1 rubel är här räknad -- 2,50 rdr och 1 pud = 38,5 lispund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0109.html
