Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 118 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 15. 15 April 1871 - M. Reimann: Den så kallade torra tvättningsmetoden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en så hemlighetsfull slöja som den s. k. kemiska, torra
tvättnings-metoden, och likväl är den vid närmare skärskådande så
enkel. Ar 1866 dök den första gången upp och har sedan
utbredt sig till alla större städer, der nu de flesta färgare anlita
den för rengöring af tyg, kläder, m. m.

Hufvudkarakteren på denna kemiska rengöring är helt
enkelt smutsens aflägsnande ur använda kläder, tyg, m. m. med
tillhjelp af benzin, terpentinolja, petroleumeter eller andra vätskor,
hvilka besitta egenskapen att upplösa fett. De flesta
smutsfläckar bestå nämligen af fett eller harts, som blifvit
öfverdraget med dam eller någon färgande materia. Borttages då
fettet eller hartset, så förlorar dammet sitt fästemedel och fläcken
försvinner. – En mängd olika sätt för utförandet af denna
rengöring finnas, allt efter som arbetet utföres i stor eller liten
skala.

För mindre behof sker tvättningen på följande sätt:

De persedlar, som skola tvättas, sorteras, så att de ljusare
komma för sig och de mörkare för sig. Hvarje persedel, de
ljusa först och de mörka sist, utbredes på ett bord, som
lämpligen bör vara beklädt med zinkplåt, hvarest de först rengöras i
från de största Säckarne. För detta ändamål gör man sig ett
litet verktyg, kalladt »tampon», af ett stycke vadd af en knuten
hands storlek, som i form af en boll inlindas i hvitt linne, så
att ändarne af tyget kunna nyttjas såsom handtag. Denna
neddoppas i en skål med benzin, så att den deraf indränkes,
hvarefter man dermed gnider de ställen, som äro smutsigast, tills
största delen af smutsen blifvit aflägsnad. På samma sätt förfar
man med det ena stycket efter det andra; och behandlas, såsom
nämndes, de mörkare sist, emedan den nyttjade benzinen redan
då genom det upprepade indoppandet af tamponen blifvit mörk.
Den öfverblifna benzinen häller man i ett stort uppsamlingskärl,
som tätt tillslutes med ett lock.

Då denna förberedande process är afslutad, företages den
egentliga tvättningen, hvartill erfordras fem kärl, tillräckligt
stora för en beqväm handtering af persedlarne. De kunna vara
utaf zinkbleck, och äro då till formen cylindriska samt något
högre, än de äro vida, men ofta användas också stora lerkrukor.
Till hvarje kärl hör ett passande lock. De fyllas till tre
fjerdedelar med benzin, hvarefter man tager de ljusare styckena och
tvättar dem det ena efter det andra i kärlet N:o 1 samt
nedlägger dem derpå i kärlet N:o 2, hvilket tilltäckes. Ett nytt
parti tvättas i N:o 1; de först behandlade persedlarne flyttas från
N:o 2 till N:o 3, och det andra partiet kastas i N:o 2. Vidare
tvättas ett tredje parti i N:o 1, det först behandlade flyttas från
N:o 3 till N:o 4 och det derpå följande från N:o 2 till N:o 3,
hvarefter det tredje partiet inlägges i N:o 2. Dessa
omflyttningar företagas, emedan benzinen genom tygens uttvättning
blifver allt mörkare och mörkare, medan det första partiet,
således de hvita varorna, alltid kommer tillsammans med ren
benzin. Nu tvättas de först behandlade persedlarne ännu en gång
i kärlet N:o 5 samt utbredas på bordet och besigtigas. För den
händelse ännu några smutsiga ställen iakttagas, gnidas dessa
med en annan ren tampon, doppad i benzinen i kärlet N:o 5,
der persedlarne sedan åter nedläggas och få qvarligga någon
tid. Härifrån flyttas de sålunda färdigtvättade styckena i en
annan med lock försedd kruka, i hvilken den medföljande
benzinen får afflyta; och aflägsnas densamma genom att då och då
stjelpa om krukan. Eller också kan man för detta ändamål
betjena sig af ett högt, cylindriskt bleckkärl, som har dubbla
bottnar, den öfre genomborrad med hål. Genom dessa neddroppar
då den afflytande benzinen, hvilken tid efter annan kan aftappas
genom en nedtill anbragt öppning. Slutligen urkramas de väl
och upphängas till torkning i en väl värmd torkkammare.

På detta sätt rengöras alla persedlar fullständigt, så vidt
benzinens förmåga sträcker sig, ty det är att ihåkomma, att alla
sådana fläckar, som härröra af alkalier, syror, socker, mjölk, m.
m., motstå benzinens inverkan. Detsamma gäller äfven om de
s. k. svettfläckarne, som hafva sin grund i en färgförändring.
Vill man borttaga äfven dessa, så måste en efterbehandling af
hvarje särskild fläck med tvållösning följa. Men förfarandet
dervid hör ej till området för denna uppsats.

Det här ofvan skildrade förfaringssättet är särdeles praktiskt
och har blott den olägenheten, att inan vid tvättningen är
utsatt för benzinångorna; dock kan detta till en del afhjelpas,
derigenom att operationen verkställes under ett rökfång med
starkt drag. – Anmärkas bör dock äfven, att för hartzfläckar är
lämpligast att använda terpentinolja; och gör man då bäst uti
att först borttaga dessa fläckar med en särskild i sagde olja
indoppad tampon, hvarefter förfares på samma sätt, som här ofvan
beskrifvits.

Fig. 1.

För större etablissementer egnar sig detta tillvägagående
mindre, utan har man för dessa konstruerat s. k. benzintrummor,
med hvilka tvättningen sker i ett tillslutet rum. Den enklaste
af dessa trummor visas i närstående fig. 1. Man låter beställa
en noga cylindrisk
tunna, hvilken inuti
beklädes med
zinkbleck, sorn öfverallt
hoplödes, så att man
egentligen har en
zinktrumma, som
styfvas af träet. Den
hvilar medelst tvenne
tappar i lager, och är
vid den ena anbragt
ett svänghjul och vid
den andra en handvef,
hvilken senare i
mycket stora
etablissementer ersattes med
en remskifva, drifven
af en ångmaskin. Trumman är öfverallt tätt tillsluten; blott på
ett enda ställe finnes en fyrkantig öppning, i hvilken mycket
noga inpassas ett trälock, sorn innantill är beklädt med zink.
Detta lock kan medelst skrufvar pressas så tätt till öppningen,
att icke någon benzin kommer ut.

De saker, som skola rengöras, sorteras noga såsom ofvan
beskrifvits. Skillnaden är blott den, att i stället för
tvättningen för hand vid mindre behof detta här sker på en gång i
trumman med flera persedlar. Den fylles till ungefär en
tredjedel med benzin, hvarefter en passande qvantitet tvättsaker
inläggas, hvilka dock först måste hafva behandlats med en
tampon och benzin på samma sätt, som förut angifvits. Många
hafva funnit det bra att inkasta i trumman tillsammans med
kläderna ett antal träkulor, hvilken genom sin beröring med de
förra skola åstadkomma bättre uttvättning. Sedan trumman
blifvit tillsluten, försättes den i rotation under 1/2–3/4 timmes
tid. Efter förloppet af denna tid uttagas persedlarne, vridas
och inläggas antingen i ett kärl, der benzinen får afdrypa,
såsom förut blifvit antydt, eller också i eri ceritrifugalmaskin, vid
hvars utloppsrör man ställer en flaska för uppsamlande af den
afflytande benzinen. Några hvarf med denna maskin äro
tillräckliga för att ur tyget aflägsna största delen af benzinen, och
persedlarne kunna nu underkastas en förnyad granskning och
derefter uppsättas i det varma torkrummet.

Utom denna trumma finnas äfven andra, af hvilka här
endast må omnämnas den, som blott till formen skiljer sig från
den nyss beskrifna, i förhållande till hvilken den säges hafva
några fördelar vid sjelfva tvättningen. I stället för
bleckcylindern är här mellan tapparne insatt en trälåda af qvadratisk
genomskärning, som inuti är beklädd med zinkplåt. På ena sidan
är en fyrkantig öppning, som hermetiskt tillslutes medelst en
lucka, försedd med skrufvar. Lådan fylles med benzin och
de varor, som skola tvättas, samt manipuleras på alldeles samma
sätt som den först omnämnda trumman.

Sedan de första hvita persedlarne blifvit tvättade i
trumman, borttagas de, ett annat parti inlägges och sålunda
fortfares, tills slutligen äfven de mörkaste äro tvättade. Derpå
aftappas genom en å trumman anbragt kran den smutsiga
benzinen i ett uppsamlingskärl, och ny sådan påfylles, då samma
operationer företagas med ett nytt parti persedlar.

Efter några tvättningar har man en större qvantitet oren
benzin, hvilken man måste söka göra åter användbar. Den för
detta ändamål begagnade apparaten visas i fig. 2 å följ. sida och
består af en glasretort, som är förbunden med en kylinrättning,
hvilken lämpligen kan åstadkommas genom en i ett fat inlagd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>