Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 17. 29 April 1871 - C. E. Bergstrand: Några ord om den inhemska hvitbetsodlingen och betsockerindustrien - Tillverkning af ozokerit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pas, att företaget till alla delar skall lyckas. Det fordras vana,
erfarenhet och insigt i detta, såväl som i hvarje annat nytt
företag, hvilket man första gången griper sig an med.
Dessutom har man till en början någon svårighet, att så noga kunna
beräkna och fördela de .arbeten, som för hvitbetsodlingen äro
erforderliga, att ej stundom inträffar, det åtskilliga andra vid
en egendom nödiga jordbruksarbeten försummas eller uppskjutas.
Härigenom uppstå ofta förluster, som man sedermera är färdig
att skrifva på betodlingens räkning. Hufvudsaken, är
följaktligen, att man börjar med hvitbetskulturen i mindre skala och
sedermera utvidgar den så småningom, allt eftersom man finner,
att omständigheterna medgifva, och i den mån man hinner
förskaffa sig ett tillräckligt antal vana arbetare, för att
ändamålsenligt och på behörigt sätt sköta de fält, som man
upplåter för odlingen af dylika växter. Man må dock ej inbilla
sig, att hvitbetsodlingen är någonting så konstigt, svårt och
inveckladt, att den derigenom blir afskräckande. Tvärtom, det
är ingalunda större konst eller svårighet att odla hvitbetor, än
t. ex. potatis eller kolrötter. Det behöfves en viss ihärdighet
och ett klokt begagnande af den erfarenhet, som vinnes i den
mån, hvitbetsodlingsförsöken inom landet fortgå och utveckla
sig till en allmän och efter svenska förhållanden lämpad gren
af landthushållningen.
Inom södra Sverige hafva hvitbetssocker-aktiebolagen
vanligtvis sjelfva tillförsäkrat sig en för betodlingen tillräcklig
jordareal i fabrikens närmaste grannskap. Detta låter dock
stundom ej alltid utföra sig inom åtskilliga andra delar af
landet, der egendomarne äro af mindre omfång och mera spridda
eller fördelade på ett större antal enskilda egare. Emellertid
kunna stundom kommunikationerna vara så lätta och beqväma,
att betorna utan allt för dryga kostnader kunna transporteras
från flera spridda ställen till en och samma sockerfabrik.
Sålunda har erfarenheten redan visat, att trakterna utmed Mälaren
mycket väl lämpa sig för produktion af utmärkta sockerbetor,
och då kommunikationerna på denna sjö kunna ske med lätthet
till en mängd olika gårdar och egendomar utmed stränderna, så
finner man mer än väl, att de betsockerfabriker, som
någonstädes anläggas i dessa trakter, böra kunna erhålla det
erforderliga råmaterialet för sin verksamhet utan allt för stora
svårigheter. Säkert skulle ock i sådant fall hvarje omtänksam
landtbrukare, som eger en för betodling passande jord i grannskapet,
med glädje omfatta ett sådant tillfälle och genom en rätt
bedrifven hvitbetskultur försöka å sin egendom genomföra de
grundförbättringar, som äro behöfliga och eljest blifva ganska
dyrbara, men hvilka i förening med betodlingen kunna
åvägabringas på ett sätt, som ej behöfver medföra så stora pekuniera
uppoffringar. Då man derjemte sett, att
hvitbetssocker-aktiebolagen understödja de enskilda landtbrukarnes bemödanden i
detta afseende genom anskaffande af utsädesfrö och passande
artificiela gödningsämnen samt genom meddelande af nödiga
upplysningar och föreskrifter vid betodlingens införande och
derjemte äro benägna att underlätta ombesörjandet af betornas
transport till fabrikerna o. s. v., så skulle landtbrukarne
sannerligen handla mot sitt eget välförstådda intresse, om de ej
sökte tillgodogöra sig de erbjudna fördelarne. Vi medgifva, att
landtmannen till en början torde behöfva någon uppmuntran, till
dess han hinner omorganisera sin landthushållning och blifva i
tillfälle att förvärfva sig insigt och erfarenhet i saken.
Fabriksidkarne kunna ock erbjuda vissa förmåner, så länge
hvitbetssockertillverkningen hos oss är skattefri eller endast åsätt en
jemförelsevis låg beskattning. Men om några år har skatten å den
inhemska sockerfabrikationen uppgått till ungefär enahanda
belopp som för importen af kolonialråsocker och samtidigt dermed
blifva hvitbetssockerfabrikanterna ej så i tillfälle att understödja
landtbrukarne på det sätt som nu kan ske.
Regeringen och riksdagen hafva ansett, att dessa s. k.
frihetsår böra omtänksamt begagnas, för att få hvitbetskulturen
allmännare införd; och det vore derföre högst ledsamt, om man
skulle alldeles försumma att begagna sig af de genom staten
erbjudna fördelarne. Säkert är, att man snart skall finna, det
betodlingen och betsockerindustrien skola visa sig kunna blifva
lika välgörande för vårt land, som denna industri redan visat
sig vara för de flesta andra länder i Europa.
I öfvertygelsen härom är det i sanning med stor
tillfredsställelse vi erfara, att betsockerfabriker börja uppstå både här
och hvar inom landet. Genom ett skyndsamt och beredvilligt
tillmötesgående så väl af landtbrukare och industriidkare som
af kapitalister och vetenskapsmän skall utan tvifvel den stora
och för landet så vigtiga frågan innan kort närma sig sin
fullständiga lösning och verksamt bidraga att ingjuta ny kraft
och nytt lif inom Sveriges jordbruk och öfriga industrigrenar.
Men för vinnande af detta stora mål fordras samverkan,
ihärdighet och ett oförtröttadt arbete, innan man helt oeh hållet
förmår bekämpa de svårigheter, hvilka alltid möta hvarje företag,
som är ämnadt att bryta nya banor och öppna nya
förvärfskällor för de olika delarne af landets befolkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
