Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 19. 13 Maj 1871
- Motorer för mindre kraftbehof
- Fjädervåg
- Säkerhetslås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att fästa uppmärksamheten på alla de i flera afseenden
verkligen sinnrikt uttänkta detaljer, medelst hvilka konstruktören
lyckats i väsentlig mån reducera de ångmaskinerna vidlådande
olägenheterna med afseende på deras användande i boningshus.
Konstruktionen är onekligen särdeles enkel samt lättskött, i det
att maskinen, om pannan på morgonen fylles med en tillräcklig
mängd vatten, och alla lagergångar, guider, packdosor, m. m.
då smörjas, kan hållas i oafbruten gång hela dagen utan någon
vidare skötsel, förutsatt att den icke anstränges öfver den
kraftutveckling, för hvilken den är konstruerad. Faran för
explosioner är, kan man säga, äfven på grund af den inventiösa
regleringsinrättningen så godt som ingen.
För utrönande af dessa maskiners arbetsförmåga i
förhållande till den gasqvantitet de konsumera har dynamometer-försök
blifvit utförda med maskin af de i förra numret angifna
dimensioner, dervid resultaten enligt »Revue universelle» blefvo
följande :
| Maskinens | Längden å | Belstningen | |
Gasåtgång | Ångtrycket | antal hvarf | häfstången | på häfstångens | Uträttadt |
per timme | i pannan | i min. | till dynametern. | yttersta ände | arbete |
Kub.-fot. | skålp. pr qv. v. t. | | Linier. | Skålp. | Sek.-skålp.fot. |
27,510 | 115,3 | 300 | 67 | 3,057 | 64,350 |
27,510 | 100,8 | 340 | 67 | 2,587 | 61,705 |
19.945 | 100,8 | 200 | 67 | 3,527 | 49,500 |
16,812 | 86,4 | 250 | 67 | 2,328 | 41,184 |
18,340 | 86,4 | 300 | 67 | 2,257 | 47,520 |
15,666 | 72,0 | 400 | 67 | 1.100 | 30,888 |
Antages på grund af dessa försök att gasförbrukningen per
timme för en maskin af 1/10 hästkrafts styrka är 26 kub.-fot
(0,681 kub. m.), så uppgår driftkostnaden, oafsedt omkostnaderna
för smörja och vatten, för en dylik maskin per dag (10
arbetstimmar) efter de här i Stockholm gällande gaspriserna (6,50 rdr
för 1,000 kub.-fot) till 1,69 rdr, och således nära 17 rdr per
hästkraft. Här stöta vi alltså på hindret för denna maskins
användbarhet i någon större utsträckning. Det är visserligen sannt
att drifkraften oftast behöfves endast vissa tider på dagen, och
att således omkostnaderna per dag för maskinens drifvande
blifva mindre; men ofvan beräknade belopp är, äfven med
någon nedprutning, alltför stort, för att genererandet af den
erforderliga ångan medelst lysgas skall ur ekonomisk synpunkt
visa sig fördelaktigt. Så länge således gaspriserna här
bibehållas så höga, de nu äro, lär denna i konstruktivt hänseende
så fulländade maskin sannolikt ej hos oss komma i bruk. Eget
vore väl dock, om ej gasverksegarne härstädes skulle finna det
öfverensstämmande med sin fördel att, likasom utomlands eger
rum i flera större städer, nedsätta priset på gasen, då den
användes för genererande af drifkraft eller till andra dylika
industriela behof.[1] Kunde en dylik reduktion åstadkommas,
skulle möjligen Fontaine’s maskin komma till heders äfven
hos oss.
Konstruktören angifver äfven såsom ett alternativ
anordnandet af en eldstad för stenkol under pannan samt uppgifver,
att bränsleåtgången då blifver ungefär 1,5 skålp. (638 gr.) per
timme. Detta skulle per dag göra en omkostnad för samma
maskin af cirka 10 öre. Om denna kostnad vore således intet
att säga; men i och med gasens förkastande såsom
brännmaterial bortfaller också större delen af de fördelar, vi här ofvan
visat tillhöra konstruktionen, såsom lättheten att sköta den, då ju
alltid nytt bränsle tidt och ofta måste tillföras eldstaden (oafsedt
det orenliga och obehagliga i att behöfva handskas med stenkol
i rummet), samt säkerheten emot explosionsfara, alldenstund
reglerings- och kontroll-inrättningen då ej kan tjenstgöra.
Vid de ofvan antydda experimenterna visade sig
vattenförbrukningen ej större än ungefär 3/4 kanna (2 lit.) i timmen,
d. v. s. omkring 8 kannor (21 lit.) per arbetsdag om 10
timmar. Vidare uppgifves, att, så snart affären hunnit utveckla
sig, dylika maskiner böra kunna säljas i Paris för cirka 230
rdr. Vi se således att Fontaine’s hushållsmaskiner i allt
(konstruktion, vattenkonsumtion och pris), utom hvad
gasförbrukningen beträffar, motsvarar alla de fordringar, som billigtvis
kunna sättas på en ångmaskin; och är följaktligen dess vara
eller icke vara såsom en för mindre kraftbehof lämplig motor
ytterst beroende på priset å lysgasen. (Forts.)
Fjädervåg.
Nedanstående teckning visar anordningen af en fjädervåg,
sådan den vid ett af våra större Jernbruk blifvit utförd efter
en idé af ingeniör J. L. Sebenius, och användes den derstädes
till vägning af de för Martinsstål-beredningen erforderliga
materialerna.
Såsom figuren utvisar består våginrättningen af en hel,
hopböjd stålfjäder a, vid hvilken krokarne c äro fästade, afsedda
för upphängningen och uppbärningen af belastningen.
Stålspången d, fastskrufvad med sin öfra ände, löper fritt genom
hylsan e samt är nedtill försedd med en utspringande hake,
som hindrar fjädern att spännas öfver elasticitetsgränsen. På
midten af sagde spång är en visare fästad, hvilken genom
kopplingen f erhåller sin rörelse, hvarvid den å en uppgraderad
messingsskifva g angifver vigten.
Med en längd å fjädern af 3,3 fot (980 m. m.), en höjd
i ospändt tillstånd af 44 linier (131 m. m.) samt en genom-
skäringsarea af 18,5’’’ X 1,7’’’ = 31,45 qv. lin. (277 qv. m. m.)
kan på denna våg vägas ända till 2 centner (85 K.gr.);
och har fjädern äfven vid sin största spänning visat tydliga
och jemna utslag för ganska små tillskott eller förminskningar
i belastningen.
Säkerhetslås
,
konstrueradt af C. Geiger i Stuttgart.
Det Geigerska säkerhetslåset, exponeradt vid
industriutställningen i Cassel förlidet år, är afsedt för kammar-, glas- och
förstugu-dörrar. Å teckningen på följande sida af detta lås
framställer fig. 1 dess inre utseende med ena låsblecket borttaget,
fig. 2 dess yttre form, fig. 3 en vertikal genomskäring efter
linien A–B, tillika visande sättet för låsets fästande i dörren,
samt fig. 4 tillhållarne. a är hufvudregeln, som tillika tjenar
såsom fall, då låset är upplåst, b är regelföraren, hvilken
genom ett scharner står i förbindelse med regeln samt rör sig
omkring den vid nedre änden anbragta, i låsblecket fästade
tappen b11. Vid den rörelse, som, då nyckeln kringvrides,
meddelas regelföraren, verkar denna såsom en häfstång på regeln
a och styres derunder af de på ömse sidor befintliga medelst
stiftet b1 förbundna tillhållarne c, c, som upptill hafva tvenne
tvärs öfver gående inskärningar, samt en sträckande sig längs
efter, i hvilken senare det vid låsblecket fästade stiftet c11
löper. Tillhållarne äro äfven rörliga kring tappen b11. Nedanför
hufvudregeln finnes en mindre s. k. nattregel d, som för att
[1] Vi blifva sannolikt i tillfälle att en annan gång återkomma
till denna för den s. k. mindre industrien vigtiga fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0164.html