Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 20. 20 Maj 1871
- Hinkley's stickningsmaskin
- G. H. Lassen: Torrdestillation af trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 15.
erhålles för hvarje slag af kuggstången ett hvarf stickadt å
arbetet. Utseendet af den erhållna stickningen visas i fig. 14 i
förstorad skala.
Såsom af det anförda synes, stickar denna maskin blott
rakt, fram eller tillbaks, men kan deremot intaga eller utvidga
stickningen efter behag, blott derigenom att stopparne närmas
till eller aflägsnas från hvarandra, då ju ett respektive färre
eller större antal maskor i hvarje rad uppkommer. Det är likväl
klart, att en maskin med cirkelformig kam skulle kunna utföra
arbeten af vanlig rörform, men konstruktören har ansett
maskinen blifva enklare samt erbjuda mera tillfälle till en
omfattande variation i formen af de utförda arbetena, då en rak
kam användes. De färdiga styckena kunna ju för öfrigt lätt
hopsys med nål och tråd, så att sömmen blifver nästan osynlig.
Då t. ex. en strumpa, en vante eller i öfrigt hvilka
föremål som helst skola stickas, är bäst att först uppgöra en
teckning i öfverensstämmelse med nedanstående figurer, hvarvid
naturligen är nödvändigt, att veta det blifvande arbetets
dimensioner. Antagom t. ex., att ett par strumpor skola stickas af
de dimensioner, fig. 15 angifver, så börjas med att insätta
stopparne vid N:o 37 på hvardera sidan
om midten af kammen, då inalles 74
maskor, såsom teckningen utvisar,
erhållas; räkneskifvan inställes på 100 och
maskinen sättes i gång. Stickningen
fortsattes oafbrutet sålunda, tills
räkneskifvan utvisar 125 hvarf, då
förfärdigandet af hälen börjar. Detta tillgår
sålunda: den högra halfvan stickas först,
hvarvid den venstra stopparen flyttas
öfver till N:o 17 på högra sidan om
nollpunkten och den högra bibehålles på
sin plats vid N:o 37. Maskinen sättes
nu i gång, tills 25 hvarf blifvit stickade,
hvarefter ytterligare 7 hvarf stickas med
en minskning af en maska för hvarje
hvarf. Arbetet nedhålles derunder med
venstra handen, hvarvid noga tillses att
icke någon af de på kammen redan förut
placerade maskorna falla af, emedan de
måste på densamma qvarhållas för
blifvande fortsättning. Derpå uppvikes
nålen och garnet afskäres nära intill
kammen. Alldeles samma operation utföres
för förfärdigande af den venstra halfvan
till hälen, dervid den venstra stopparen
föres tillbaks till N:o 37 venster om nollpunkten och den
högra till N:o 17 på samma sida, hvarjemte kuggstången föres
fram, så att nålen kommer intill denna. Arbetet fortgår nu
på alldeles samma sätt som för den högra halfvan beskrefs,
hvarpå stickningen för hälens båda halfvor skjutes af
kammen, och endast de 34 mellersta maskorna bibehållas. För
att nu sticka sjelfva foten placeras de båda stopparne på
N:o 17 till höger och venster om nollpunkten, och maskinen
sättes åter i gång. Sålunda
stickas 66 hvarf rakt fram, men
under de 24 följande minskas
en maska på hvardera sidan,
tills blott 10 maskor äro qvar
på kammen, hvarefter
utvidgningen börjar med en maska
på hvardera sidan under 26
hvarf. Derpå fortsattes 58 hvarf
utan hvarken utvidgning eller
sammantagning, tills slutligen
under de 8 sista hvarfven en
maska ökas på hvardera sidan,
så att sist 44 maskor uppstå,
då strumpan är färdigstickad.
Nu återstår endast att uppvika
nålen, afskära garnet, draga
arbetet af kammen samt att
slutligen hopsy detsamma. På alldeles analogt sätt utföres stickningen af ett par vantar,
naturligen med de förändringar, som formen gör nödvändiga (se fig. 16).
Helt och hållet afsedd att vara en hushållsmaskin synes
Hinkley’s stickningsmaskin uppfylla sitt ändamål, och den
omständliga beskrifning vi här ofvan gjort å de i många
afseenden sinnrika detaljerna, ådagalägger äfven maskinens värde
ur konstruktiv synpunkt. På grund af allt detta är således
antagligt, att den skall vinna erkännande hos den stora
allmänheten äfven i vårt land.
Patentirinehafvårens ombud här i Sverige är herr E. Giron,
Malmskilnadsgatan N:o 13; och finnas dylika maskiner till salu
hos herr F. Salomonson, Brunkebergs hotell, till ett pris af
120 rdr.
Fig. 16.
Torrdestillation af trä.
Till redaktionen af Illustrerad Teknisk Tidning.
Med anledning af en i N:o 14 af Eder tidning
förekommande insänd uppsats med öfverskrift »Torrdestillation af trä»
och undertecknad Algot Lagerqvist anhålles om plats för nedan
stående genmäle. Moholm och Åna den 1 Maj 1871.
O. H. Lassen.
Då jag förmodar, att herr Lagerqvists afsigt med
ifrågavarande uppsats varit att afgöra de stående och de liggande
retorternas större eller mindre användbarhet i och för
torrdestillation af töre, samt då herr L., som väl dagligen är i tillfälle
att observera alla omständigheter rörande liggande retorter, på
grund deraf samt med ledning af den i N:ris 3, 4 och 5 af
denna tidning införda afhandlingen om de stående retorternas
anläggnings- och drift-kostnad samt produktionsförmåga, m. m.
borde kunna uppställa en detaljerad och måhända afgörande
jemförelse mellan de olika metoderna; så måste det förefalla
besynnerligt, att han icke sökt åstadkomma en sådan, ej heller
bemödat sig att genom faktas anförande visa de liggande
retorternas fördelar – så mycket underligare som man väl, att döma
efter den insända artikeln, får antaga, att de erhållna resultaten
varit goda. Oaktadt sålunda rörande retortfrågan ej är mycket
att säga med anledning af herr L:s uppsats, tills på fakta
grundade jemförelser härutinnan blifvit af honom meddelade, anser
jag dock för frågans opartiska bedömande samt med betraktande
af dess vigt, det ej böra vara ur vägen att söka bemöta hans
påståenden dels genom att här referera de åsigter, jag hört
uttalas af kunniga personer, som praktiskt försökt båda systemerna,
dels genom anförande af egna rön, isynnerhet som i följd af
dessa åsigters anförande en ytterligare utredning måhända kan
åstadkommas.
Innan jag egnade mig åt här ifrågavarande industri,
vinlade jag mig naturligen om att utröna, hvilket system af
apparater vore förmånligast, och då vid den tiden inom landet
få eller inga torrdestillationsfabriker voro anlagda, besökte jag
Norge, der sedan lång tid denna fabrikation temligen allmänt
bedrifvits. Der hade för omkring 20 år sedan, och innan de
stående retorterna voro kända, anlagts en större träoljefabrik för
destillation af töre med liggande retorter af tackjern med 2 fots
(594 m. m.) diameter och 6 fots (1,78 m.) längd. För
utrönande af bästa sättet att placera gasutloppet å dessa retorter
gjordes åtskilliga försök genom dess applicerande på olika
ställen; men ehuru man kom till de bästa resultaten, då detta
anbragtes lågt ned, blefvo de dock så dåliga, att fabriken efter
många skiftande öden måste nedläggas. Allt sedan har man i
Norge vid byggandet af träoljefabriker öfvergått till de numera
allmänt kända, stående retorterna med gasutlopp vid botten, i
mera eller mindre mån liknande de förut i denna tidning af
mig beskrifna. Denna öfvergång anses också der vara det
största framsteg, denna industri på senare tider gjort.
Liggande retorter hafva dock sedan lång tid tillbaks med
fördel begagnats för destillering af hartsfattigt material, såsom
ved och sågaffall; och för detta ändamål, då kol och träeyra
blifva hufvudprodukterna, hvaremot de olje- samt tjär-artade
ämnena äro att anse såsom biprodukter, hafva de väl också från
början varit afsedda. Vid val af retorter för torrdestillation har
man äfven i allmänhet uppställt såsom regel att för hartsfattigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0174.html
