| med dekoration i guld, blågrått och rödt | 156,40 | » .</table>
Den sistnämnda dekorationen utföres så, att å locket knappen
med sina nedgående blad samt de radiela och en del af de
kringgående ränderna målas i guld; konturerna på de nedgående
ornamenten äro i rödt med det inre fältet blå-grått. Å sjelfva
karotten äro hätiklarne blågråa med bladornamenten i guld.
Den från detta senare utgående slingan är in ålad i rödt samt
de kringgående listerna i guld. Brädden är blågrå med röda
och gula ornament.
 |
Karott med lock af porslin,
utförd vid Gustafsbergs porslinsbruk efter teckning af arkitekten M. Isæus.
|
Om byggnader af kalktegel samt
kalktegelfabrikationen.
De på senare åren tyvärr alltför ofta återkommande stora
eldsvådorna, som ödelagt flera af våra både större och mindre
städer, har åter upplifvat tanken på att söka utfinna något
byggnadsmaterial, hvilket,
på samma gång det
blefve billigt, vore
lika lätt tillgängligt
som trä. Så länge
man, såsom nu är
fallet, uppför de i
landsortsstäderna
oftast tätt
sammanbyggda husen af trä,
qvarstår naturligen
risken, att vid en
möjligen utbrytande
eldsvåda hela staden
eller större delen
deraf lägges i aska.
Följderna häraf blifva,
såsom litet hvar
erfarit, ratt kännbara icke
allenast för dem,
som på detta sätt
förlora gård och hem,
utan äfven för alla
dem, hvilka hafva sin egendom försäkrad i »Städernas allmänna
brandstodsbolag». Ett önskningsmål, vardt den allra allvarligaste
uppmärksamhet, är således att söka förmå allmänheten att
åtminstone på sådana ställen, der flera byggnader mera eller
mindre tätt sammanföras, uppbygga dessa af sten eller något
annat material, som bättre än trä kan emotstå det härjande
elementet. Ett sådant i sitt slag utmärkt material är visserligen
vårt vanliga brända tegel, men svårigheten att erhålla detta till
ett någorlunda modereradt pris utgör på många ställen ofta nog
ett oöfverstigligt hinder för dess användande till sådant omfång,
som vore önskvärdt. Man måste derföre tillse, att något annat
material, billigare än detta, kan skaffas.
Svenska slöjdföreningen, som redan länge insett denna
frågas stora betydelse för vårt land, har nu, likasom en gång
förut, ansett sig böra verka för spridande af kännedomen om
några af de hjelpmedel, som hos oss kunna göras tillgängliga
för erhållande af ett billigare byggnadsmaterial än det vanliga
teglet, utan att man dock behöfver inskränka sig till att
uteslutande begagna trävirke. Vi hafva sålunda genom sagde
förenings tillmötesgående blifvit satta i tillfälle att meddela våra
läsare detaljerna af ett byggnadssystem, som, ehuru länge
bekant i Sverige, ej kommit till den användning, det af flera skäl .
förtjenar, nämligen den s. k. kalktegel-byggnadsmetoden.[1]
Kalktegeltillverkningen, som numera i Tyskland bedrifves
med fördel, har egentligen sitt ursprung från de i Sverige redan
1828 af fabrikör W. Rydin i Borås uppförda
kalksandsbyggnaderna, hvarom således först torde vara skäl att nämna några
ord. Enligt hans metod uppföras byggnaderna på det sätt, att
en fuktig blandning af kalk och sand starkt hoppackas mellan
utefter den blifvande väggen uppriktade brädplaner hvarf för
hvarf, tills erforderlig höjd ernåtts. Massan beredes (enligt
uppgift från en person, som för 15 år sedan uppfört ett dylikt
hus, begagnadt såsom jerngjuteri, och dermed är fullt belåten)
af god, strid sand och osläckt s. k. grå kalk på det sätt, att
man bildar en hög af t. ex. 8 skottkärror sand, i hvilken
nedlägges 1 skottkärra osläckt kalk, som här släckes genom pågjutning med vatten.
Då man kan antaga,
att kalken blifvit
släckt, d. v. s. efter
12 à 24 timmar,
omskyfflas sanden
och kalken samt
risslas genom ett rissel
ined ungefär 4 à 5
trådar på
verktummen för att afskilja
de större, ännu
möjligen osläckta
kalkbitarne äfvensom för
[1] De meddelade
uppgifterna äro till en
del hemtade ur ett af
kapten O. Byström i
Slöjdföreningen år
1866 hållet föredrag,
samt ur ett tyskt
arbete Kalk, Gyps und
Cement von E. Böhmer
und F, Neumann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0201.html
|
