Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 25. 23 Juni 1871 - Grefve Sparres lufttelegrafer - Thomsons landsvägs-ångvagnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af de tillhörande, erforderliga batterierna samt ledningstrådarnes
isolering förknippadt med ej så små omkostnader. Underhållet
och skötseln af batterierna gifva vidare genom syre- och
metallförbrukningen anledning till ytterligare utgifter; och slutligen
är det alltid en betänklig sak att i boningshus eller andra
lokaler, der menniskor vistas, handskas med starka syror, som
dessutom gifva anledning till för andedrägtsorganerna skadliga
ångor, för hvilkas bortskaffande särskilda åtgärder måste
vidtagas. Dessa senare omständigheter hafva isynnerhet gjort, att
man i allmänhet hesiterat för de elektriska apparaternas
anbringande i privata boningshus. Man måste derföre söka ersätta
dessa med några andra mera lättskötta och hvilka i öfrigt äro
befriade från de här omnämnda apparaterna.
För undanrödjande af de ofvan antydda olägenheterna
vid signalapparater, afsedda, för här ifrågavarande ändamål, samt
för att möjliggöra deras användning på hvilken plats och i
hvilka lokaler som helst, kom Civilingeniören, grefve Pehr
Ambjörn Sparre på den tanken att i stället för elektricitet begagna
luft eller vatten såsom det medium, genom hvars komprimering
signalerna kunde meddelas på längre eller kortare afstånd.
Härigenom kunde ju undvikas de besvärliga, för de elektriska
apparaterna nödvändiga batterierna, hvarjemte underhållskostnaden
och skötseln blefve så godt som ingen. Grefve Sparre erhöll
också 1866 här i landet patent på ett af honom uppfunnet
telegrafsystem, kalladt lufttelegrafer, i utlandet patenteradt och
kändt under namn af »sonnerie télégraphique, systéme Sparre».
Vid utställningen i Stockholm samma år tillerkändes grefve
Sparre på grund af »den sinnrika konstruktionen» af dessa
apparater bronsmedalj och vid verldsutställningen i Paris 1867
silfvermedalj.
Grundprincipen för lufttelegraferna är helt enkelt följande:
En luftkolonn finnes innesluten i ett längre eller kortare rör af
ringa diameter – 1 linie (3 m. m.) för en längd af 1,700 till
3,400 fot (505 till 1,010 m.) –, hvilket vid ena ändan är
tillslutet med en kula, ballong eller dylikt af kautschuk samt vid
den andra af en cylinderformig kropp likaledes af kautschuk,
hvars ena botten är särdeles tunn och elastisk. Så ofta
ballongen sammantryckes med handen fortplantar sig naturligen
komprimeringen genom hela röret och tvingar cylinderbottnen att
bugta sig utåt ganska betydligt. Denna rörelse är det sedermera,
som tillgodogöres för meddelandet af den önskade signalen,
hvilket naturligen kan ske på mångfaldiga sätt. Ett af de
enklaste, då signalen blott återgifves såsom ett enkelt klockslag
och således apparaten blir helt och hållet akustisk, är framstäldt
i figurerna 1 och 2 å sid. 197, visande klockan och
mekanismen från tvänne sidor, a är en kautschukblåsa med särdeles
tunna väggar (motsvarande den ofvannämnda cylinderformiga
kroppen), hvilken lufttätt förenas med röret b, förfärdigadt utan
lödning genom dragning af en komposition af tenn och bly,
så att det utan att brista samt utan att väsentligen förändra sin
genomskäringsarea kan i kallt tillstånd böjas huru som helst i
skarpa vinklar, m. m. och ledas utefter väggar, tak och
hvarjehanda föremål. Mot öfre ytan af kautschukblåsan hvilar en
plåtplatta, försedd med ett uppstående stift c, som upptill är
klufvet, så att det omfattar ett spärr ingripande i haket å skifvan
e. På samma axel som denna äro fastade hammaren g samt en
liten rulle f med en utstående näbb d, mot hvars öfre yta
fjädern h glider. Då nu den vid rörets b andra ända befintliga
kautschuk-kulan eller ballongen sammantryckes antingen med
handen direkte eller också medelbart genom en i det rum,
hvarifrån signalen afsändes, på lämpligt ställe anbragt knapp,
utvidgas blåsan a, och skjuter dervid stiftet c samt spärret
uppåt, tills detta sistnämnda släpper haket å skifvan e. Härvid
föres hammaren g ur sitt läge, så att den, då spärret släpper,
kan genom fjädern h hastigt föras emot klockan k, som således
angifver signalen.
Vid flera tillfällen är nödigt att ställa så till, att klockan
icke slår blott ett slag utan fortsätter att ringa, en stund,
hvarjemte i allmänhet signalerna böra göras synliga för ögat. Detta
är isynnerhet fallet, då signaler från olika lokaler inom en
och samma eller flera byggnader skola upptagas på ett ställe.
Apparaten blir naturligen i samma förhållande som den skall
uppfylla ett eller flera af dessa vilkor något mera komplicerad, dock
ej så att deraf någon fara för dess bestånd uppstår. En dylik
apparat, som förmår från 4 skilda håll upptaga signaler är
framställd i fig. 3, der den omgifvande lådan tankes borttagen. Så
snart en order eller signal här ankommer, upplyftes på samma
sätt, som förut är beskrifvet, först och främst en vinkelhäfstång,
som dervid afkopplar en hake på en lucka, hvilken då nedfaller
och visar, hvarifrån signalen kommer, eller äfven orderns art.
Samma vinkelhäfstång afkopplar äfven ett annat spärr,
förbundet med ett enkelt urverk, så att klockan börjar pingla, tills den
afstannas eller spärret ånyo förhindrar ringningens fortsättande.
Den som emottagit ordern uppvrider åter med det vid sidan af
apparaten befintliga handtaget luckan på sin plats, hvarvid
samtidigt urverket uppdrages. – Apparaterna kunna äfven på ett
särdeles enkelt sätt så anordnas, att den, som emottagit en
order eller signal, derom kan underrätta afsändaren.
Det anförda torde vara tillräckligt för att visa den
vidsträckta användning Sparreska lufttelegraferoa hafva vid alla de
tillfällen, då t. ex. inom boningshus från hvarje plats önskas
en beqväm, lätt och ständig förbindelse med vissa rum, såsom
betjentrum, kök, stall, m. m.; eller från husporten till
portvakten och de respektive våningarne. Likaledes äro de särdeles
lämpliga för större industriela verk och fabriker, hoteller,
badhus, sjukhus och embetsverk, på ångbåtar och andra fartyg samt
å jernbantåg, i grufvor, m. m. Äfven såsom väckare- eller
allarm-apparater vid eldsvådor, vid inbrott i hus eller andra faror,
samt såsom kontrollapparater på väktare och arbetare, som på
en bestämd tid skola befinna sig å utsatt plats, uppfylla de sitt
ändamål. Dessa, apparater hafva i flera af Europas och Amerikas
i industrielt hänseende framstående länder erhållit mycket
förtroende, och specielt hafva de i privathus vunnit allmänt inträde.
Hustelegraferingen kommer sannolikt också att hos oss inom en
ej så aflägsen framtid betraktas såsom en af de beqvämligheter,
hvilka höra till inredningen i ett väl ordnadt hus; ty ehuru
den ännu på åtskilliga ställen anses såsom en blott och bar
lyxartikel, skall man nog snart lära sig inse vigten och betydelsen
af dylika både tids- och arbets-besparande inrättningar.
Tillverkningen af lufttelegraferna har här i Sverige blifvit
öfverlåten på herrar Kuntze & C:o i Stockholm, hvilka för
drifvande af denna fabrikation i större skala, äfven för export på
våra grannländer, Norge, Danmark, Tyskland och Ryssland, här
anlagt en särskild verkstad.
| 300 dagar . . . | 14,40 | rdr; |
| maskinist . . . | 3,60 | » ; |
| eldare . . . | 2,90 | » ; |
| 3,83 centner kol à 3 rdr per centner . . . | 11,50 | » ; |
| olja, talj, m. m . . . | 3,6 | » . |
| –––––––––– | ||
| 36,00 | rdr. | |
| 25 proc. för oförutsedda omkostnader . . . | 9,00 | » . |
| –––––––––– | ||
| Summa | 45,00 | rdr.</table>
Fördelas denna summa endast på 2,000 centnermil, för att ytterligare taga förluster, dröjsmål, m. m. i beräkning, belöper sig trafikkostnaden till 2 1/4 öre per centnermil. I sammanhang med det anförda torde äfven förtjena att meddelas några utdrag ur ett bref från »the Earl of Dunmore», hvilka isynnerhet äro af intresse för att visa dessa maskiners vidsträckta användbarhet för landtbruket. Han lät nämligen för << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0214.html 
|