Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 26. 1 Juli 1871
- Sals-skänk
- G. R. Dahlander: Om spektralanalysen och dess tekniska tillämpningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 26. Stockholm den 1 Juli 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Salsskänk, tillverkad af snickaren M. V. Schröder (illustr.) Om
spektralanalysen och des tekniska tillämpningar, af prof G. R. Dahlander (forts.).
Om trafikerandet af våra landsvägar med ångvagnar. Värmets
magasinering vid ångvarmapparater:, ångkakelugnar, af ing. B. A. Wiman (illustr.).
Hydrostatisk våg, konstruerad af mr F. B. Duckham (illustr.). Den
historiska utvecklingen af ångplogen. Notiser, Adresslista. Annonser.
–––––
Sals-skänk,
tillverkad af snickaren M. V. Schröder.
Uti vår redogörelse i N: 22 af denna tidning för
Handtverksföreningens utställning af svenska industrialster fastade
vi endast i förbigående uppmärksamheten vid en af
snickaremästaren M. V.
Schröder förfärdigad,
särdeles prydlig
skänk. Vi äro i dag
i tillfälle att lemna
våra läsare en
afbildning af detta för
svenska
snickeriyrkets närvarande
ståndpunkt hedrande bevis.
Skänken är utförd,
såsom förut redan är
nämndt, af hr
Schröder såsom gesällprof,
och har han af
Handtverksföreningen derför blifvit tillerkänd
en silfvermedalj.
Materialet är rödbok,
fanerad med utmärkt
vacker, spansk valnöt.
De skulpterade
orneringarne på dörrarne
samt på öfverstycket
of v anför spegelglasen
äro af bildhuggaren
Berger utarbetade i
bonad, amerikansk
valnöt. Priset är
600 rdr.
 |
Salsskänk,
tillverkad af snickaren M. F. Schröder och utställd å Handtverksföreningens exposition.
|
Om spektralanalysen och dess
tekniska tillämpningar.
Af professor
G. R. Dahlander.
I.
Spektralanalysen
allmänna grunder.
Det torde icke
gifvas någon upptäckt
inom den nyare naturforskningen, hvilken i så hög grad väckt den allmänna
uppmärksamheten och blifvit följd med så lifligt deltagande af alla
bildade som den s. k. spektralanalysen. Denna har ock i sjelfva
verket redan under de få år, den varit känd, fört till
upptäckter, af hvilka man förut knappast skulle ansett vetenskapen
någonsin blifva mäktig. Den kemiska analysen af solen samt
af flera fixstjernor och nebulosor jemte uppdagandet af så många
märkvärdiga företeelser hos dessa himmelskroppar bära
vittnesbörd derom. Och äfven inom ett för oss närmare område
har spektralanalysen lemnat lysande bevis på sitt värde for
forskningen. Kemien har henne att tacka för kännedomen af
flera förut obekanta element samt för det skarpaste af alla
reaktionsmedel. Äfven andra vetenskaper hafva redan dragit
nytta af spektralanalysen, och man kan i framtiden vänta ännu
mera deraf i detta
hänseende. Slutligen
har ock tekniken
begagnat sig af detta
nya medel för
undersökning af kropparne,
och det är isynnerhet
de inom tekniken
gjorda
tillämpningarne af
spektralanalysen, som här skola
sysselsätta oss, ehuru
vi måste för större
tydlighets skull först
anföra de allmänna
grunderna för
densamma.
Likasom nästan alla
stora upptäckter och
uppfinningar är
spektralanalysen icke en
enda persons verk,
utan den är en frukt
af de vidsträckta
forskningar öfver
ljusets egenskaper, som
under detta
århundrade sysselsatt så
många
vetenskapsmän. Det är allmänt
bekant, att, om man
genom en trekantig
glasprisma betraktar
solen, en ljuslåga, en
hvitglödande kropp
eller någon annan
hvit ljuskälla, denna
synes färgad med
regnbågens färger –
rödt, orange, gult,
grönt, blått, indigo
och violett – hvilka
utbreda sig, så att de
bilda ett s. k.
spektrum. Tydligast ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0217.html
