Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 26. 1 Juli 1871 - Max Eyth: Den historiska utvecklingen af ångplogen - Smärre notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett fullt tiotal af år diskuterades med verklig passion den
frågan, huruvida plöjningen med ånga verkligen vore billigare
än med hästkraft. Svårigheten att noggrant bestämma
omkostnaderna för denna senare och nödvändigheten å andra sidan att
någorlunda kunna angifva arten af underhållet och skötseln för
ångplogen, innan denne i det stora hela hunnit visa sin effekt,
bidrogo mycket till den allmänna osäkerheten, och ofta nog
nödgades ångplogens försvarare att endast åberopa sig på dess
bättre arbete och den obestridligen högre afkastningen. En
samvetsgrann och opartisk sammanställning utaf årslånga
erfarenhetsrön på flera hundra egendomar, hvilken föranstaltades af
»the royal agricultural society», och de glänsande resultat, som
på de sista trenne åren uthyrningssystemet visat, hafva dock
ställt frågan äfven ur rent pekuniär synpunkt utom allt tvifvel.
Derpå kom kapitalfrågan, nämligen för de mindre
egendomsegarne. Ångplogen var för dyr. I början uppträdde
nämligen detta uttryck under följande form: »ångplogen är ännu
för dyr»; men sedan ströks ordet »ännu», ty år 1850 kostade
den bästa ångplog, med hvilken landsvägslokomotiven och
kultivatorn kunde löpa öfver ett fält, 6,500 rdr. Omkring medlet
af femtiotalet kunde små apparater af clipdrum- och
omkretssystemet erhållas för 8,200 till 10,400 rdr. År 1860 kostade
den bästa clipdrumsapparaten 14,300 till 16,900 rdr. Ångplogen
var sålunda allt fortfarande för dyr. Derpå kommo år 1863 de
första små dubbelmaskinerna, hvilka då kostade 20,800 rdr och
efter tre år, då de tilltagit i storlek och fullkomlighet, 23,400
till 26,000 rdr. Nu kostar en ångplog af bästa sort om 20
hästkrafter med allt tillbehör, såsom kultivatorer, plogar och
harfvar, 33,800 till 36,400 rdr; och är emellertid redan 30
hästars maskiner i bepröfvad verksamhet, under det att man är
betänkt på att skrida till byggandet af 50 hästars.
Saken är helt naturlig. Det allt mer och mer industriela
och fabriksmässiga bedrifvandet af landtbruket, som uppstår
genom maskiners införande, måste nödvändigt föra till anlitande
af större kapital. Men isynnerhet gör sig här den allmänna
satsen gällande, att ångkraften ställer sig desto billigare, i ju
större skala den kan användas. Tendensen i den fortsatta
utvecklingen af ångplogen skall derföre, sedan de mekaniska
svårigheterna i det närmaste blifvit öfvervunna, i det närmaste
decenniet otvifvelaktigt vara, att den år ifrån år växer i storlek
och styrka. Att på detta sätt plöjning med ånga för hvarje år
blir allt omöjligare för de sina godsegarne, synes vara en
oafvislig följd af denna riktning. Detta är dock icke fallet, sedan
just genom införandet af de stora lättrörliga dubbelmaskinerna,
hvilka trots sitt höga pris arbeta billigare än alla andra system,
plöjning med hyrda apparater blifvit en ordentligt ordnad
industri. De första misslyckade försöken att hyra ut plöjningen
med clipdrumsapparaterna,utfördes år 1861. Hösten 1862 sattes
den första dubbelmaskinen i verksamhet för detta ändamål,
och för närvarande äro i England öfver 100 apparater i
händerna på entreprenörer eller bolag af detta slag, af hvilka
de största hafva 10 och de minsta 2 i verksamhet. Efter
mera än ett årtionde af hårdt arbete mot de antydda
svårigheterna stå följande fäkta obestridligen fast för engelska
förhållanden:
1. De tekniska svårigheterna för plöjning med ånga äro
väsentligen öfvervunna, om också icke ett absolut stillestånd i
förbättringen af detaljerna inträdt, ty för utarbetandet af
specialapparater ligger ännu ett stort fält öppet.
2. Ångkraften erbjuder såväl direkta som indirekta
fördelar för jordens odling, hvilka äro för landtbruket af högsta
betydelse och ej kunna ernås genom animaliskt arbete.
3. Ångkraften är i de flesta fall, och med säkerhet då
den användes i större skala och med passande apparater, afgjordt
billigare än hästarbete.
4. Ångplogen reducerar genom den större grundligheten
och regelbundenheten i apparatens arbete de manipulationer,
hvilka böra företagas med ett fält, som skall odlas.
5. Den ökar jordens afkastningen genom en djupare odling,
genom plogfårornas uppbrytning, genom undvikande af djurens
trampning, men isynnerhet genom möjligheten att göra fältet i
ordning till den rätta årstiden.
6. För mindre behof lemnar uthyrningssystemet såväl för
plogens egare som för kunderna resultat, hvilka lemna
ingenting öfrigt att önska.
Under dessa förhållanden bör det icke förvåna, att numera
i Storbrittanien väl omkring 2,000 ångplogar, maskiner af olika
slag, äro i bruk, och att produktionen i denna riktning städse
är i växande. Sålunda sysselsätter t. ex. Fowler öfver 1,000
arbetare uteslutande för denna industrigren och levererar från
sina verkstäder öfver hufvud taget 4 à 5, under höstmånaderna
5 à 6 ångplogar i veckan.
Naturligen erbjöd Englands verldshandel mångfaldiga
tillfällen att äfven snart skaffa ångplogen in i främmande och
aflägsna verldsdelar, och särskildt är det i de heta länderna,
hvarest den animaliska kraften försvagas genom klimatet, i hvilka
den först erhållit fast fot. Sockerplantagerna i Demerara i
Westindien äro redan sedan 10 år beständiga afnämare å
ångplogar, hvilka der i händerna på negrerna lemna de bästa
resultat. På Cuba har den genom ångplöjningen möjligblifna
djupodlingen på några plantager åstadkommit en med 30 till
40 proc. förökad afkastning. I Luisiana och andra socker- och
bomulls-producerande stater i Norra Amerika, hvarest sedan
slafveriets upphäfvande behofvet af maskiner blifvit mycket
kännbart, har under de tre sista åren införts ett antal
ångplogar. Sydamerika, isynnerhet Buenos-Ayres, har en mängd
apparater, vid hvilka det i följd af den totala bristen på händer
för såning och skörd var af särskild vigt att genom
motsvarande instrumenter kunna uträtta alla, till och med de enklare
inom landtbruket förekommande göromålen, med ånga. Till Peru
gingo förlidet år de första ångplogarne.
På den gamla kontinenten har Spanien under loppet af de
sista åren erhållit ett icke ringa antal apparater. Mindre
gynnsamt visar sig Frankrike, sannolikt på grund af den stora
splittringen af godsen och det ringa intresse, de förmögnare
klasserna i detta land ådagalägga för landtbruksskötsel. Sedan 1863
har emellertid kejsaren på flera af sina domäner infört
ångkraftens användning; och särskildt i Algier har regeringen på allvar
bragt saken å bane, i följd hvaraf sedan 1866 flera ångplogar
äro i bruk i de franska kolonierna. Äfven Italien eger ett
mindre antal plogar, hvilka just nu skola förökas. I Böhmen
och Ungern hafva några sporadiska försök ännu ej fört till
gynnsamma resultat. Deremot har man under sommaren 1870
på de ungerska, erkehertigen Albrecht tillhöriga godsen på ett
energiskt sätt gripit sig an med ångplöjning. Äfven Ryssland
har såväl i norr som i söder vid Odessa förskaffat sig ett icke
obetydligt antal apparater, hvilka isynnerhet i sistnämnda trakt
synas ständigt stegra behofvet. I åtskilliga provinser af
Turkiet användes af regeringen ånga för plöjningen, och likaledes
i Mindre Asien i trakten af Smyrna af privata personer. Men
framför allt är det Egypten, som under det amerikanska kriget
med en verkligt feberaktig ifver tog saken om hand. Väl 500
apparater finnas i Pharaonernas land, af hvilka likväl kanske 2/3
på äkta orientaliskt manér åter lagts åt sidan eller på annat
sätt användts. Ostindien samt till och med Englands
australiska kolonier erbjuda sedan 8 år en allt mer och mer växande
marknad för ångplogen. Vända vi från dessa aflägsna trakter
åter tillbaks till Tyskland, så finna vi, att odlingen med ångkraft
här gör långsammare framsteg än i nästan hvarje annat land.
Orsakerna härtill ligga icke inom gränserna för denna uppsats.
Att ångplogen dock slutligen och ej heller i allt för aflägsen
framtid måste bryta sig vag i alla länder, är säkert; och det
bästa sättet att bringa den till vidsträcktare användning är
otvifvelaktigt att på praktiskt sätt demonstrera saken.
(Deutsche Industri-Zeit.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
