Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 260 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33. 19 Augusti 1871 - Svenska Landtbruksmötet i Göteborg 1871 - Anteckningar under en studieresa i tekniskt ändamål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på en vida högre
punkt än hos oss.
Råmaterialet är dock
på många ställen
ingalunda bättre än
hos oss, men massan
bearbetas mycket
mera och bränningen
skötes med större
omsorg. För sjelfva
massans beredning
och blandning
användas dels samma
slags lerkranar som
hos oss, dock
rymligare samt drifna
med större hastighet,
dels på vissa ställen
i Danmark och
Slesvig en slags
altqvarn, som synes
ganska praktisk. Den
består af en cirkulär
skifva af ungefär 15
fots (4,₄₅ m.)
diameter med 1 fots
(297 m. m.)
uppstående, rundtorn
gående kanter, hvilken
nedgräfves, så att
öfre kanten kommer
i nivå med jordytan.
I skifvans midt är
stadigt fästad en
vertikal 3,₅ fot (1,₀₄ m.)
lång stolpe, slutande
ined en liten axel,
kring hvilken en 18
fot (5,₃₄ m.) lång
bom kan vridas i
horizontel riktning. Bommen är förenad med axeln vid sin midt
och har åt hvardera sidan en genom bommens rotation kring
samma axel ut och in rörbar krok. Derjemte äro vid från
bommen utgående armar fastade ett par stående hjul af tackjern,
3,₃₇ fot (1 m.) i diameter, samt vid bommens ändar anspann
för dragare. Om nu på den cirkulära skifvan upplägges lera,
och bommen sättes i rotation af dragarne, rulla hjulen ikring
och älta massan, hvarvid de föras fram och tillbaks längs
bommen, så att de ej komma att löpa i samma spår utan
genomknåda hela massan. Med denna inrättning och 2 man kunna
150 kub.-fot (3,₉₃ kub. m.) massa, tillräcklig för ungefär 3,000
tegel, bearbetas på 5 à 7 timmar. Det färdiga fabrikatet visade
sig vara af prima qvalitet. – Schlickeysens tegelkranar från
Berlin berömmas äfven mycket, såsom lemnande en god och
jemn vara.

Då man i Tyskland ofta låter husen behålla teglets färg
utan rappning och blott fogstryker dem, måste under bränningen
läggas synnerligen vigt vid erhållandet af en vacker och för
alla stenarne likartad färg, hvilken vanligen hålles högröd. Vid
bränning i vanliga ugnar eldas för det mesta med torf under
rikligt tillträde af luft. Är leran af sådan beskaffenhet, att den
svårligen låter bränna sig jemn och fri från fläckar på ytan,
»färgas» stenarne på det sätt, att, då hårdbränningen är afslutad,
inlägges i ugnen starkt rökande bränsle, vanligen fuktig alved.
Det stoftfina kolpulvret, som utgör den öfvervägande delen af
rökeri, fäster sig då vid stenarnes ytor och inbrännes till en
viss grad i massan, hvarigenom de få en matt, gråaktig färgton.
Efter afsvalning och uttagning sorteras teglet efter olika
färgnyanser. Detta sätt att bränna och färga tegel användes mycket
i närheten af Slesvig samt i vestliga Hannover och norra Holland.

Hoffmans ringugn har på senare åren vunnit stor
användning, så att ensamt kring Berlin finnas åtminstone 20 stycken
i gång. De nyare med alla på sista tiden införda förbättringar

Plan öfver utställningarne vid Landtbruksmötet i Göteborg 1871.

BESKRIFNING.
1. Ingångar.
2. Springbrunn.
3. Utställning af husslöjd och
landtbruks binäringar.
4. Utställning af ladugårdsprodukter.
5. D:o af jagt- och skogs-produkter.
6. D:o af trädgårds- och
åkerbruks-produkter.
7. D:o af fiskeri-produkter.
8. Kafé och restauration,
9. Utställning af redskap och
maskiner,
10. D:o af arbetande maskiner.
11. Restauration för arbetare.
12. Utställning af hornboskap.
13. Boskapsringar.
14. Utställning af hästar.
15. Häst-ring.
16. Utställning af får.
17. D:o af svin.
18. D:o af fjäderfä.
19. Ekonomi-gård.
20. Kabinett.
Se vidare sidorna 241 -243
samt 249–251 af N:is 31 o. 32.

äro konstruerade på
följande sätt: På en
genom underdikning
och skyddsmurar
fullkomligt torrgjord
grund uppföres ett
cylindriskt hvalf af
8,₄₂ fots (2,₅ m.)
höjd i form af en
oval ring. Materialet
är tvenne hvarf
vanligt tegel,
innanför fodrade med
chamott-tegel på kant.
Ugnen delas medelst
lösa jernskott i två
afdelningar, hvardera
af ungefär 13,₅ fots
(4 m.) längd. Vid
långsidan af hvarje
afdelning finnes en
utdragsöppning, 1
fot X 1,₇ fot (30
c. m. X 50 c. m.),
hvarifrån en rökkanal
med spjell leder till
en gemensam hög
skorsten. Vidare äro
å hvarje afdelning
anbragta 12 fyrhål
af 40 liniers (12
c. m.) diameter, inuti
fodrade med jernrör,
som nå cirka 34
linier (10 c. m.)
öfver golfvet ofvanpå
hvalfvet, hvilket här
är betäckt med lös
sand. öfver hvart
och ett af dessa rör
är stjelpt en jernhatt, hvilken genom att nedtryckas ett stycke i sanden
åstadkommer fullkomlig tillslutning för rören. Sedan en afdelning
blifvit fullsatt med råtegel, hvartill åtgår omkring 16,000 st.,
samt afskild från de angränsande afdelningarne medelst skotten,
bedrifves bränningen genom eldning med pulverformigt brunkol
af sämsta slag, som tid efter annan inkastas genom de
omnämnda fyrhålen, 3/4 kanna (2 lit.) för hvarje gång. Draget
regleras med spjellet 4 i rökkanalen. Genom dettas ordentliga
skötsel och eldning öfver hela ytan erhålles en jemnt utbredd
temperatur hos alla de glödande teglen, hvarigenom vinnes
likformighet och samma färg samt hårdhetsgrad hos dem alla.
Då en afdelning blifvit förbränd, afslutas eldningen, och teglen
kunna efter afsvalning uttagas oberoende af, om bränningen
fortgår i de andra afdelningarne eller ej. Då s. k. »Hartziegel»
skola brännas i ringugnar, verkställes detta först med stenkol
och slutligen med kåks. Dylika små tegel 68 lin. X 34 lin.
X 17 lin. (20 c. m. x 10 c. m. X 5 c. m.) tillverkas såsom
bekant i Holland under namn af »klinkert», och äro der blåröda
samt besitta en fasthet och hårdhet, som gör dem användbara
till och med till gatsten.

Bland krutbruk anses den vid Spandau anlagda storartade
fabriken vara den fullkomligaste i Europa. Vid sjelfva
anläggningen har man konseqvent följt den principen att fördela de
olika verken samt maskinerna på temligen stora afstånd från
hvarandra. Derjemte får ej i hvarje lokal på en gång finnas
mera än 20 centner (851 K.gr.) krut, och öfverstiger den
samtidigt på eti ställe behandlade qvantiteten vanligen ej halfva
denna maximisiffra. Vidare äro byggnaderna förlaggda i en
tät park, hvars träd naturligen bidraga att hämma förstörelsen
af en möjligen inträffande explosion. De iakttagna
försigtighetsmåtten hafva också visat tillbörlig verkan, i det att under
25 år endast en explosion inträffat, och denna i en
kolningsugn. Bland anmärkningsvärda apparater finnes här en mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>