Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 285 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 36. 9 September 1871 - Motorer för mindre kraftbehof

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maskinen konstruerad av	Gasåtgång per timme och hästkraft.	Vattenåtgång per timme och hästkraft.	Temperatur å de bortgående produkterna.	Temperaturhöjning å kylvattnet.	Förhållandet mellan maskinens arbete och naturkraften. Enligt Reuleaux.
	Kub.-f.	Kub.-fot	Celcius	Celcius
Lenoir	103 [1]	75 à 150	250°	22°	0,020 à 0,025
Hugon	100	20	186°	25°	0,041
Otto och Lingen	38	0	50°	12° à 17°	0,106

Fig. 2.

Hugons gasmaskin.

På grund af de vid
experiment erhållna uppgifter har
professor Reuleaux i Berlin utfört
jemförande beräkningar för att finna,
huru stor del af naturkraften de
respektive maskinerna tillgodogöra.
Resultaten af dessa kalkyler finnas
angifna i sista kolumnen af
ofvanstående tabell. Deraf synes, att den
Otto-Langenska konstruktionen i
detta afseende står till och med
framför de flesta ångmaskiner, af hvilka de hittills bäst
konstruerade tillgodogöra på sin höjd 14 procent af naturkraften. För
de mindre ångmaskinerna, med hvilka jemförelse här endast kan
komma i fråga, är detta procenttal ej högre än 3 à 4.

Hvad slutligen priset å maskinerna beträffar, så utfaller
detta billigast för de Lenoirska och dyrast för de Hugonska.
Följande tabell angifver priserna i rdr rmt å de olika
maskinerna, jemförda med dem å ångmaskiner, dessa senare utgörande
medium af flera vid Pariserexpositionen från olika verkstäder
erhållna priskuranter.

Maskinens styrka	Lenoirs konstruktion i Paris	Hugons konstruktion i Paris	Otto och Langens konstruktion i Köln	Ångmaskiner med panna
1/2 hästkraft	560	980	975	–– –– ––
1 d:o	910	1,260	1,215	1,260
2 d:o	1,400	1,680	1,560	1,680
3 d:o	1,750	2,100	–– –– ––	1,950

Af alla dessa jemförelser framgår tydligen, att vigtiga och
genomgripande förbättringar kommit gasmaskinerna till godo
genom den Otto-Langenska konstruktionen, hvilken derföre ej
heller lär kunna bestridas första platsen bland de nu kända.
Den tillerkändes också af den Internationela juryn vid
oftanämnde exposition guldmedaljen, då de andra begge blott
erhöllo silfvermedalj. Mot densamma kan dock göras ett par
anmärkningar, af hvilka likväl den ena är af mindre betydenhet;
den nämligen att, då kolfven vid explosionen slungas uppåt,
denna rörelse åtföljes af ett mindre behagligt ljud, liknande ett
pustande. Det af maskinen sålunda förorsakade bullret är dock
på långt när ej så starkt, som det vid kolorikmaskinerna
alstrade. Den andra anmärkningen åter gäller konstruktionen och
varaktigheten af vissa maskinens delar. Till följd af de vid
explosionen för hvarje slag af
maskinen upprepade stötarne och den
deraf beroende plötsliga
förändringen i rörelseriktningen hos
koppelmekanismens inre delar, synas
nämligen dessa, så sinnrikt de än äro
uttänkta, vara utsatta för stark
nötning, hvarigenom maskinens gång
efter en tid naturligen skulle blifva
särdeles oregelbunden. Enligt
uppgift af uppfinnarne skall dock en
dylik afnötning ej vara att befara, om
spärrverket konstrueras rätt och
utföres ordentligt. Då konstruktionen
i öfrigt är den yngsta af de här
framställda, torde man väl våga
hoppas på ytterligare förbättringar
och förenklingar af densamma, i
all synnerhet som den redan lofvar
så mycket.

Till sluts äfven några ord om
gasmaskinernas användbarhet i
praktiken i jemförelse med de hittills
kända, vanligaste motorerna,
ångmaskinerna. Dervid förutskicka vi
den anmärkningen, att här endast
kan blifva fråga om smärre
kraftbehof, högst 2 à 3 hästkrafter, ty
för större kraft blifva gasmaskinema
dels för skrymmande, dels allt för
dyra till följd både af sin storlek
och gaskonsumtion. Oaktadt
gasförbrukningen blifvit i så betydlig
mån reducerad vid gasmaskinerna
genom Otto-Langenska
konstruktionen, ställer sig drifkostnaden vid
dessa hos oss temligen
ofördelaktigt på grund af de oerhördt höga
gaspriserna. Antages maskinen arbeta 10 timmar dagligen
under 300 dagar om året, uppgår konsumtionen per hästkraft
till 10 . 300 . 38 = 114,000 kub.-fot (2,987 kub. m.) årligen,
och då här i Stockholm 1,000 kub.-fot (26,2 kub. m.) gas kosta
6,50 rdr, blir drifkostnaden för en hästkrafts maskin 741 rdr
per år. De förut åberopade små ångmaskinerna konsumera
enligt uppgift å priskuranterna per timme och hästkraft i
medeltal 0,225 kub.-fot (5,89 lit.) stenkol. Beräknas deras pris till
1,70 rdr per 5 kub.-fot (0,131 kub. m.), blir drifkostnaden
följaktligen med samma arbetstid, som här ofvan antagits,
229,50 rdr per år och hästkraft, således ej fullt tredjedelen af
den för gasmaskinerna. Här tränger sig åter den redan vid ett
föregående tillfälle[2] gjorda reflektionen på oss, att
gasverksegarne säkerligen skulle, likasom dylika bolag i andra större
städer, t. ex. Paris, finna sin fördel i att för denna speciela
industrigren, gasens användning såsom drifkraft, i någon
betydligare mån nedsätta priset å densamma, förutom den fördel,
de derigenom beredde hela den s. k. mindre industrien. Men
oaktadt den höga drifkostnaden blifva alltid dessa maskiner af
stor nytta och användbarhet vid alla de tillfällen, der behofvet
af drifkraft är intermitent. ty kostnaden för gasen uppgår per
timme och hästkraft endast till 25 öre, hvilket ju i och för sig
är rätt billigt.

Med undantag af det nu anförda förhållandet med afseende
på drifkostnaden besitta gasmaskinerna vis à vis ångmaskinerna
många ganska vigtiga fördelar, som göra dem till rätt farliga
konkurrenter för dessa senare. Sålunda kunna gasmaskinerna i hvarje
ögonblick sättas i gång utan förberedelser samt, om så fordras,
hållas i stillhet huru kort eller huru lång stund som helst utan
att derunder någon gas konsumeras. Vid ångmaskinerna måste
pannan först uppeldas, innan igångsättning kan komma i fråga,
hvarjemte vid kortare uppehåll, ångan måste hållas uppe genom
ständig eldning. Med dessa senare är dessutom alltid faran för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>