Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 37. 16 September 1871 - J. A. O.: Den Internationela utställningen i London 1871 - E. Storckenfeldt: Om lokomotivpannor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dithörande voltameter mindre gas på grund af det genom
uppvärmningen uppkomna större ledningsmotståndet. Vattenytornas
differens i tuberna gifver ett mått på detta motstånd och den
deremot svarande temperaturen. Instrumentet säges kunna mäta
såväl handens som det smälta jernets temperatur.
Regulator af C. W. Siemens. Som bekant uppfyller ej
Watts regulator på ett tillfredsställande sätt sitt ändamål. Det
är omöjligt att medelst den bibehålla en konstant hastighet hos en
ångmaskin, då arbetsmaskiner till- eller från-kopplas. En teoretisk
betraktelse gifver till resultat, att de båda kulorna böra höja och
sänka sig efter en parabel för att detta mål må uppnås. Svårigheten
att låta dem röras i en sådan bana har gjort, att man endast
approximativt förmått uppfylla detta vilkor genom att, såsom
Farcot, placera de båda armarne i kors. Ehuru redan härigenom
problemet att kunna reglera en maskin är på ett för praktiken
ganska tillfredsställande sätt löst, erbjuder Siemens regulator
stort intresse, i det den fullständigt och på ett sinnrikt sätt
löser detta problem. I sin första konstruktion låter Siemens en
roterande pendel förmedelst en vigt erhålla en konstant
rotationshastighet. Denna pendel är förmedelst en
differentialutvexling kombinerad med ångmaskinen. Så länge pendelns
och maskinens rörelser får öfverensstämma med hvarandra, är
differentialrörelsen naturligtvis lika med noll, men i samma mån
de skilja sig åt, kommer differentialutvexlingen i rörelse, och,
kombinerad med ventilen eller expansionsinrättningen, ökar eller
minskar den ångtilloppet, ända tills öfverensstämmelse åter
eger rum. Maskinen är således absolut tvungen att rätta sig
efter pendelns enformiga rörelse. Den modell, som nu finnes
på expositionen, skiljer sig från den föregående deruti, att den
enformiga rörelsen erhålles på ett enklare sätt. En upp- och
ned-till öppen kopp, likaledes satt i rörelse af en vigt, får
nämligen rotera i vatten. Genom centrifugalkraften slungas
detta öfver koppens öfre kant, hvarigenom mekaniskt arbete
uträttas, och då jemvigt eger rum mellan drif- och
konsumtions-arbetet, är naturligtvis koppens rörelse enformig. Koppen
är på samma sätt som pendeln kombinerad med ångmaskinen.
Naturligen kan man bestämma den enformiga rörelsens hastighet
efter behag, och maskinen måste lydigt rätta sig derefter. Vi
tro, att denna regulator har framtid för sig.
Ång-sättmaskin af Mackie. Denna maskin är till en del
grundad på samma princip som jacquardväfstolen. Såsom
bekant begagnar man sig härvid af kort, som förses med hål i
öfverensstämmelse med det mönster som skall väfvas. Dessa
kort bestämma sedan medelst jacquardmekanismen, hvilka trådar
af varpen, som skola upplyftas o. s. v. På ett dylikt sätt måste
sättmaskinen förses med pappersremsor, äfvenledes försedda med
hål i öfverensstämmelse med den skrift som skall sättas.
Remsorna, 17 linier (50 m. m.) breda, utarbetas i en
hjelpmaskin försedd med knappar, hvarje sådan representerande en
bokstaf eller dylikt, och vid tryckningen på en knapp göres
ett hål i remsan. Man särskiljer två serier af hål, den ena
bestämmer, från hvilken låda i sättmaskinen bokstäfverna skola
tagas och den andra bestämmer de der varande bokstäfverna.
De färdiga remsorna föras till sättmaskinen, hvilken i och för
sig är alltför komplicerad för att kunna här beskrifvas.
Densamma låter emellertid förmedelst dessa remsor de respektive
bokstäfverna utkomma och fullgör dermed sitt åliggande.
Fördelen med denna uppfinning är, att man endast behöfver bevara
dessa remsor för att kunna, när man önskar, förmedelst
sättmaskinen omsätta ett arbete. Dessutom kunna samma remsor
tjenstgöra för såväl större som mindre stilar, och då flera exemplar
af samma slag samtidigt kunna göras i hjelpmaskinen är det
möjligt att försända dem till och begagna dem å alla de ställen,
der sättmaskiner finnas. Maskinen lär vara kompetent att sätta
12,000 bokstäfver i timmen.
Luft-ångmaskin af J. Warsop. Denna maskin är troligen
den första i sitt slag. Genom införande af luft i ångpannan
till en vanlig ångmaskin tror sig uppfinnaren ernå åtskilliga
fördelar. En luftpump, drifven af sjelfva maskinen, inpressar i
pannan den under sin passage genom i röklådan förlaggda tuber
till 317° uppvärmda luften. Införandet af denna luft förorsakar
en direkt och hastigare ångbildning. Den luftblandade ångan
drifver sedan ångmaskinen på vanligt sätt. Konstruktören uppgifver
utom åtskilliga andra fördelar besparing i bränsle. En
teoretisk betraktelse, likasom äfven praktiska försök, vederlägger
detta. Deremot lärer det vara konstateradt, att genom luftens
inpressning pannstensbildning förhindras, och detta torde väl
vara den största förtjensten hos maskinen, som närmare granskad
gifver skäl till åtskilliga anmärkningar.
Flod-motor af T. Tomas. Denna maskin, som har till
ändamål att med ebb- och flod-vattnet åstadkomma nyttigt arbete,
är för oss af föga intresse och må derför endast som en
kuriositet omnämnas. En liten modell var i rörelse på
expositionen, åskådliggörande uppfinnarens idé, hvilken är temligen
enkel. En större reservoir är afdelad i två kammare, den ena
öfver den andra. Den undre kammaren står direkte i förbindelse
med hafvet samt med den öfre medelst ett rör, som räcker ända
till bottnen. När vattnet stiger, komprimerar det i den undre
kammaren luften, så att den kan drifva en maskin lik en
vanlig ångmaskin. Vattnet har så småningom fyllt den öfre
kammaren, och då ebb inträder och således vattnet faller,
uppstår här vacuum, och atmosfertrycket kan nu tjena till att sätta
maskinen i rörelse. Den går således halfva tiden med
komprimerad luft samt halfva tiden med atmosfertrycket.
Dr Theorells registreringsapparat finnes äfven på denna
exposition. Den angifver och uppskrifver såsom bekant, hvar
femtonde minut temperatur, fuktighet och barometerstånd och
har ådragit sig stor uppmärksamhet. Instrumentet är dock för
kompliceradt för att kunna här utan ritning beskrifvas.
J. A. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
