Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 325 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 41. 14 Oktober 1871 - Mr W. Ferrie's sjelfkåksande masugn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blästerns upphettning. Den öfre delen af ugnen under det rum,
som klockan samt tratten upptaga, är på 20 fots (5,₉₄ m.) djup
delad i 4 kamrar genom vertikala väggar, som hvila på
hvalfbågar, samt äro, såsom figuren utvisar, diametralt placerade.
Denna indelning af ugnens öfre del i kamrar förorsakar
otvifvelaktigt ett tillskott i friktionsmotstånd vid materialernas
nedgående och medföra sålunda ofvannämnda väggar utom andra
fördelar en vigtig sådan i underlättandet af kåksens bildande
af den uppsatta kolqvantiteten. Det är sannolikt, att denna
omständighet satt mr Ferrie i stånd att använda en ugn af större
höjd, än som eljest vore möjligt, så länge bränslet i den lägre
delen af densamma utgöres af den jemförelsevis mjuka kåksen
som erhålles af skottska kol.

Mellanväggarne hafva emellertid äfven ett annat ändamål,
ty deras hufvudsakliga bestämmelse är att möjliggöra kolets
transformering i kåks i den öfre delen af ugnen. Af
teckningarne synes, att såväl dessa som de ringformiga väggarne äro
genombrutna af kanaler. Härvid är så tillställdt, att en del af
gasen kan ledas från pipans öfre del ned till kamrarnes eller
retorternas botten för att, då den der blandat sig med luft, som
inkommer genom öppningar i den yttre muren, antändas och
förbrinna i de nyss omnämnda kanalerna. Draget förstärkes
genom skorstenspipor i ugnens öfre del. Väggarnes tjocklek
mellan kanalerna och kamrarne är 75 linier (22 c. m.), och
temperaturen i kanalerna varierar från 800° till 900°. Hettan,
som tränger genom väggarne, förvandlar i mera eller mindre
grad kolen till kåks; och vid det tillfälle, då mr J. Lowthian
Bell för några månader sedan besökte Monkland Works, gjordes
ett hål på ugnens ena sida midt framför hvalfbågarne, hvarvid
bränslet i närheten af dossa befanns vara i ett hvitglödande
tillstånd, ådagaläggande, att det hade förlorat sina
ursprungligen gasartade beståndsdelar samt blifvit fullkomligt kåksadt,
Vid samma tillfälle undersökte en af mr BelPs medhjelpare
temperaturen på 50 liniers (15 c. m.) afstånd från pipmuren med
Siemens pyrometer och fann den den ena gången vara 779°
och den andra 846°.

De ekonomiska resultaten som erhållits med mr Ferries ugn
hafva varit de mest tillfredsställande, och i detta afseende kunna
vi ej göra bättre än citera ett föredrag af mr Ferrie sistlidne
Mars inför »the Iron and Steel Institute».

»I Lanarkshire-distriktet erfordras för producering af en
centner tackjern N:o 1 från 2,₅ till 2,₆ centner (106 till 111
K.gr.) kol för hvarje ugn under, det att i denna en centner af
samma beskaffenhet kan tillverkas med 1,6 à 1,8 cent. (68 à 77
Kgr.) kol, hvilket ju utvisar eu besparing af 0,8 à 0,9 cent. (34
à 38 K.gr.) kol på en centner jern. Besparingen af malm är
dessutom i denna ugn 12 skålp. (5,₁ K.gr.) per centner jern.
Dessa resultat synas otroliga, och jag tillstår att jag ej tänkte
mig en sådan besparing af malm. Det var också endast efter de
mest noggranna och upprepade försök med samma slags malm
uti i närheten varande ugnar, som ofvannämnde besparing visade
sig vara ett odisputabelt faktum. En förklaringsgrund härtill
är, att en del malmer några få fot nere i pipan sönderkrossas
till stoft och bortblåsas genom öppningen, alldeles som händelsen
är med kolet, hvaraf ej mindre än 81,₅₄ proc., som eljest skulle
komma till nytta vid malmens nedsmältning, bortgår utan
användning. Till bekräftelse på, att detta öfverallt är händelsen,
hafva förmedelst en magnet uppsamlats i närheten af Monklands
ugnar malmkorn, hvarpå jag här må visa prof. En annan
öfverensstämmande förklaring har erhållits medelst spektroskopet.
Dr Macadam, professor i kemi i Edinburg, fann den 11 Mars
med tillhjelp af detta instrument i lågan från en ugn vid
Monkland-verken calcium, natrium, mangan samt jern. I
Middlesbrough-distriktet kunde detta ej observeras, emedan alla ugnar
der äro täckta upptill så att ej någon jemförelse kunde göras.
I Skottland och synnerligen vid Monkland-verken, hvarest öppna
ugnar finnas bredvid en sluten sådan, var besparingen så
ögon-skenlig, att den genast uppmärksammades och har nu blifvit
faktiskt ådagalaggd. Vid omsorgsfullt utförda försök för att
utröna de komparativa fördelar, som denna ugn eger framför de
vanliga öppna, hvilka allmänt begagnas i Skottland, företagna
af Monkland Iron and Steel Company, hvarvid undersökningen
gjordes under 71 skift i båda slagen af ugnar med
användning af samma materialer, erhölls följande resultat:

	Ferri’s		Monkland-ugnen
	patent-ugn.		N:o 7.
	Under alla	Per c:r	Under alla	Per c:r
	skiften.	tillverkadt jern	skiften.	tillverkadt jern
Beskickning:	Centner.	Centner.	Centner .	Centner.
Kol . . .	48.101	1,44	57.677	2,56
Malm . . .	31 931		25,842
D:o . . .	6 370	1,78	6,316	1,90
Slag . . .	10,022		10.735
Kalksten . . .	16,812	0,62	15,071	0,67
Tillverkning:
Tackjern N:o 1 . . .	21,253		10,266
Tackjern N:o 3 . . .	5,034		9,227
Tackjern N:o 4 . . .	856		3,045
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa	27,143		22,538

För ännu kortare tid sedan gjordes äfvenledes ett försök
med mr Ferrie’s ugn af Coltness Iron Company under
ledning af deras disponent mr Hunter. Arbetare från Coltness
och Monkland hade blifvit vidtalade att sköta de båda ugnarne,
hvarvid arbetarne från Coltness ombesörjde vägningen samt
skötseln vid Monklandugnen och vice versa. Kolet, jernmalmen
samt flussmedlet, hvilka voro af samma slag för båda ugnarne,
anskaffades af Coltness-Companiet. Resultaten, hvilka kunna
anses såsom särdeles tillfredsställande, voro följande:

	Ferrie’s		Coltness-ugnen
	patent-ugn.		N:o 7.
	Under hela	Per c:r	Under hela	Per c:r
	blåsningen.	tillverkadt jern	blåsningen.	tillverkadt jern.
Beskickning:	Centner.	Centner.	Centner.	Centner.
Kol . . .	20,898	1,72	35,613	2,64
Woodends malm . . .	2,414		2,712
Salsburghs malm . . .	4,138		4.464
Croftheads malm . . .	9,380	1,93	10,512	2,03
Braidwoods malm . . .	7,554		9,662
Skateriggs malm . . .	46		– –
Kalk . . .	6,191	0,51	6,971	0,52
Tillverkning:
Tackjern N:o 1 . . .	9,462		9,190
Tackjern N:o 8 . . .	2,720		4,266
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa	12,182		13,456

Temperaturen hos de från pipans öppning bortgående
gaserna vid Ferrie’s ugn undersöktes af en af mr Lowthian Bell’s
biträden den 10 sistlidne Februari med en Siemens pyrometer,
och befanns under observationerna från 10 : 20 f. m. till 5 : 20
e. m. temperaturen variera mellan 400° såsom maximum och
200° såsom minimum, hvarvid medium af trettiotre observationer
utvisade 315°. Från den tid, då masugnen sattes i gång i
Oktober förra året ända tills den dag då mr Ferrie uppläste ofvan
anförda berättelse inför Iron and Steel Institute i slutet af sistlidne
Mars, hade i densamma tillverkats:

Tackjern	N:o 1 . . .	53,970	centner;
»	N:o 3 . . .	32,722	» ;
»	N:o 4 . . .	7,101	» .
––––––––––––––––––––––
	Summa	93,793	centner.

Denna summa visar i medeltal en tillverkning af 340,₁
centner (14,₅ tons) per skift om 12 timmar, hvaremot den
qvantitet per skift, som erhållits vid Lanarkshir-ugnarne, är af mr
Ferrie uppgifven från 239 till 287 centner (10,₂ till 12,₂ tons).
Åtgången på materialer vid Ferries ugn vid tillverkningen af
ofvannämnde qvantitet jern var följande:

	Under hela		Per c:r till
	blåsningen.		verkadt jern.
	Centner.		Centner.
Kol . . .	167,732	. . .	1,79
Malm . . .	119,063}
D:o . . .	25,172}	. . .	1,83
Slagg . . .	27,569}
Kalk . . .	58,373	. . .	0,62
––––––––––
	397,909.

Det uppgifves af mr Ferrie, att ugnen har arbetat med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>