- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
335

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 42. 21 Oktober 1871 - Snabbtorkning af lim - Smärre notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fabrikanten i stånd att arbeta hela året om och således
oberoende af klimatet. Det salt, som begagnats till utsaltningen,
kan vid rationell arbete nästan fullständigt återvinnas. Det som
deraf blir qvar i limet, blir ganska bra betaldt och skadar
derjemte ej det minsta limets bindkraft. Genom utsaltningen
befrias limet dessutom från alla de lösliga ämnen, som skada
dess bindkraft. Svagare limafkok, hvilka ej kunna fås i fast
form, men likväl innehålla ganska mycket lim, blifva genom
tillsats af något af de förut omnämnda salterna »utlimmade»,
d. v. s. det lösta limet afskiljes och kan åter användas för
fabrikationen, derigenom att man låter det utsvälla i vatten.
Beräkningen måste härvid lära, huru utspädt limafkoket får
vara, för att gifva så mycket lim, att kostnaden för den erhållna
saltlösningens afdunstning deraf betäckes. Härigenom visar sig.
om utsaltningen af tunnare limafkok är någon besparing i
fabrikationen. Genom utsaltningsmetoden blir slutligen
limfabrikernas närhet mindre oangenämt märkbar för de kringboende.

Hvilket af de ofvan nämnda salterna, som skall användas,
bestämmes genom fabrikens läge. Gasverken lemna svafvelsyrad
amoniak, sodafabrikerna glaubersalt och undersvafvelsyrligt
natron samt många saliner engelskt salt. Alla dessa salter verka
nästan lika, men engelskt salt långsammast. Detta salt har
dock den fördelen att limet upptager mindre deraf och blir mera
genomskinligt. Vitriolerna uteslutas helt och hållet från
användning.

Upplyste fackmän skola utan tvifvel veta att draga fördel
af de vinkar, som här blifvit gifna. (Polyt. Journal.)

Smärre notiser.


Bestämning af grafit i jern. Boussingault angifver en enkel
metod för bestämmande af de relativa mängderna af oxiderbart
kol och grafit, som innehållas i olika jernsorter, – en sak af
stor vigt för ståltillverkningen. Han behandlar profvet med
qvicksilfverklorid, upplöser de uppkomna kloriderna genom digerering
och upphettar återstoden, utgörande kol och kisel vid luftens
tillträde till rödglödgning. Kolet fortares då helt och hållet,
och förlusten i vigt angifver sålunda mängden deraf. Grafiten,
som qvarblifvit oförändrad, bestämmes på vanligt sätt medelst
förbränning i en ström af syrgas. Efter hvarje bränning måste
återstoden upphettas i vätgas för att reducera hvarje spår af
jern, som möjligen kan hafva mekaniskt medföljt. Se vidare:
»Annales de Chimie et Physique», tome 19, sid. 78, och
»Polytechnisches Journal von Dingler», Band. 196, sidd. 25, 152
och 228.

Upptäckt af jernmalm i Skottland. Ett jernmalmsfält af
god beskaffenhet lär hafva blifvit upptäckt i Cuithness i norra
delen af Skottland. Professor Andersson i Glasgow attesterar
procenttalet i de undersökta stufferna såsom godt; men den
geologiska formationen af lagren är sådan, att tvifvel uppstå,
huruvida fältets utsträckning är så stort, att det lönar sig att
bearbeta detsamma.

En masugn af jättelika dimensioner är under byggnad vid
Vulkan-verken i Missouri. Den blir omkring 100 fot (29,7 m.)
hög och diametern vid buken 25 fot (7,42 m.), och skall den
dagligen lemna 4,000 till 4,500 centner (170 till 190 tons)
tackjern. Blästern kommer att upphettas till 800° à 900°,
sannolikt i en Siemens apparat.

En iakttagelse om dragen tråd. Såsom bekant blir tråd
efter flera gånger upprepad dragning, och isynnerhet då
genomskärningen hastigt aftager, spröd, så att den utan glödgning och
betning icke vidare kan dragas utan att brista. Spänningen i de
särkilda fibrerna växer ofta derhän, att tråden redan vid en
böjning af endast 90° springer af såsom glas. Om dylik spröd
tråd får ligga orörd en längre tid vid vanlig temperatur, så
skall enligt »Oesterr. Zeitschrift für Berg- und Hütten-wesen»
man finna, att dess mjukhet småningom återkommer, så att
tråden efter 2–4 månader, allt efter jernets hårdhet, tål flera
böjningar af ända till 180°. Fibrernas spänning har alltså gått
förlorad af sig sjelft, och det som sålunda kan på 8–12 timmar
åstakommas genom trådens glödgning, uppnås äfven i kallt
tillstånd, dock först efter en längre tid

För undersökning af smör på de vanligaste
förfalskningarne
egnar sig enligt Hoorn särdeles bra petroleumeter af 0,69
eg. vigt vid 15° samt med 80° till 110° kokpunkt. I ett
glasrör nedtill sammanblåst och af 67 liniers (20 c. m.) längd,
hvars öfversta tvåtredjedelar hafva en diameter af 6,7 linier
(20 m. m.), under det att den nedre tredjedelen sammantränges
och är indelad i tiondedels kubikcentimeter. 10 gr. (2,35 ort)
smör inläggas i röret samt bringas till smältning genom
inhållande af ljumt vatten, hvarefter 30 kub. c. m. (1,15 kub. tum)
petroleumeter tillsättes, och det hela omskakas dugtigt samt
ställes i stillhet med den trängre änden uppåt. Efter 30 till
40 minuter är etern fullkomligt klar och innehåller alla
färgämnen upplösta. De öfriga beståndsdelarne finnas i den trängre
delen af röret, hvarest deras mängd lätt kan afläsas genom
den tydligt markerade skilnaden mellan eter- och vatten-lagret.
För noggrannare bestämning af häller man etern, upprepar
förfarandet och öfverlemnar profvet till 2 à 3 timmars hvila. De
aflästa kubikcentimeterna af föroreningame äro att räkna såsom
decigram och framställa sålunda procenttalen. Godt smör gifver
sålunda 14,12 till och med endast 10 proc. föroreningar, dåligt
20 proc. och förfalskad! ända till 40 proc. Den oftast
förekommande tillsatsen är vatten. Tvenne gånger fann Hoorn till
och med, att limlösning användts. Man kan vidare pröfva den
efter petroleumens afgjutning och med några kub. c. m.
petroleum uttvättade återstoden på mjöl, potatis och amyl, och
fortsätter man då undersökningen på det sätt, att man först
aflägsnar all petroleum genom afdunstning och löser en gram
(24 korn) af återstoden med 7 kub. c. m. (0,27 kub.-tum)
petroleumeter i en väl tillsluten flaska, hvilken ställes i vatten,
som hålles vid en temperatur af 15° till 20°. Då petroleumeter
löser fett med låg smältpunkt vida bättre än svårsmältande, så
qvarblir smörfettet i lösningen, under det att kalffett, talg och
till och med ister, om de förekomma till större qvantitet än 10
proc., afskiljas. (Deut. Ind.-Zeit.)

Medel mot mal på ylle- och pels-varor. Dr. H. Hager
skrifver härom i »Pharm. Centralblatt»: Då fortfarande bref
ingå, hvilka innehålla förfrågningar om skydd mot mal, så
meddelar jag nu de uppgifter, jag förlidet år lemnade till ett stort
nederlag for militärkläden samt till några körsnärer:

För klädesnederlag. 45 gram ren karbolsyra, 30 gr.
kamfert, 30 gr. rosmarinolja, 5 gr. nejlikolja, 5 gr. anilin, löst i
2 1/2 liter vanlig vinsprit.

För körsnärer. 20 gr. ren karbolsyra, 10 gr. nejlikolja,
10 gr. olja af citronskal, 10 gr. nitrobenzol, 2 1/2 gr. anilin, löst
i 1 1/2 liter ren vinsprit.

Med dessa vätskor besprutas medelst e. s. k. »pulverisator»
de respektive varorna sparsamt. Inneslutas dessa derpå i täta
förvaringsrum, så är en sådan besprutning tillräcklig för
sommaren. Varor i öppna bodar behöfva sålunda besprutas två
gånger under sommaren.

OBS! Hrr ingeniörers, konstruktörers,
fabrikanters, verkstadsegares,
m. fl:s
uppmärksamhet fästes vid, att
redaktionen, för att bereda tillfälle till
en hastig och allmän spridning af
kännedomen om någon ny uppfinning eller
i öfrigt intressant och allmännyttig
konstruktion eller tillverkning, med
beredvillighet öppnar tidningens
spalter för dessa och biträder vid
beskrifningars uppsättande utan annan
ersättning än för anskaffandet af träsnitt till
den illustration, som möjligen erfordras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free