Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 50. 16 December 1871 - E. Toulmin Smith: Om användandet af växtformer i ornamentiken - J. O. Andersson: Grafisk lösning af några praktiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundradet, men i det senare landet förlorade den snart de
italienska originalens behag. De beryktade majolika-kärlen
tillhöra denna period, och dessa förse oss med mönster, använda
för kärl, lämpade till dagligt bruk. De kommo till en sådan
fulländning, att de ansågos såsom lämpliga presenter åt
framstående personer. Emaljen från Limoges var äfven ett material,
som nyttjades af den franska renaissancens dekoratörer, rnen det
var mycket svårt att bearbeta.
I England började man ej återvända till studiet af antiken
förr än i sextonde århundradet, då Henrik VIII använde några
italienska artister för att upprätta ett monument i Westminster
Abbey till minne af Henrik VII. Många artister kommo vid
denna tid öfver till England från Holland, men engelsmännen
sjelfva voro ingalunda likgiltiga för den förändring, som
dekoreringskonsten höll på att undergå. Den andra hälften af det
sextonde århundradet frambringade många namn på engelsmän,
förbundna med detta lands ornamentala byggnadskonst. Den
nära sammanslutningen mellan Holland och England under
Elisabeths tid förde naturligen till England många holländska
artister, hvilka måste hafva inflytande på den tidens konst. Ingen
särskild metod synes hafva blifvit följd. Kombineringar af linier,
förenade med komplicerade snäckverk, eller bredt utbredda
löfverk, förenade med groteska figurer, allt upppkom för sig.
I skickliga händer åstadkom denna variation i ornament en rik
effekt, men den var böjd för att lätt öfvergå till för mycken
dekorering, i hvilken delarnes komplicering förstörde enheten
i det hela.
Högst få af exemplen på konst från Elisabets tid
betraktas såsom varande af engelskt ursprung; de flesta af dem bära,
såsom förut är nämndt, spår af holländskt inflytande, ehuru de
verkligen äro verk af engelska händer. Det är isynnerhet fallet
med tapisseri-arbeten, hvaraf många vackra prof från denna tid
ännu finnas qvar. Illustrerade messböcker och manuskripter af
alla slag framställa stilarten för den tid, då den frambragtes, och äro
de särdeles värdefulla såsom tillika visande förändringarne, hvilka
gjordes från det ena stadiet till det andra. Men det är svårare
att bestämma, genom hvilket land de framställdes, än de lokala
dekorationerna. Många af de vackra illustrationerna i engelska
böcker anses vara främmande artisters verk. England synes ej
hafva gjort så stora framsteg i någon dekorativ konst som i
den, hvilken är förbunden med arkitekturen. Kanske föranledde
den jemförelsevis dunkla atmosferen i detta land dess artister att
känna sig mindre träffade af färgernas skönhet
än af formens behag. Medan Italien
frambragte så många värdefulla mönster i sina
publika byggnader, voro Frankrike och
Holland mera framstående i smärre föremål,
såsom väfnader och husgerådssaker af
hvarjehanda slag, hvilkas utförande visar att
teckningarne måste hafva blifvit gjorda af de
förnämsta artister.
Då vi talat om den dekorativa konsten,
har färgernas andel häruti blifvit förbisedd,
först och främst emedan formen och liniernas
anordning först bör tagas i betraktande, och
för det andra emedan frågan om färgerna är ett så vidsträckt och
inveckladt ämne, att dess behandling skulle utsträcka denna
uppsats till ett alltför stort omfång. Vi hoppas, att nog blifvit
taladt för att gifva hänvisning på den källa, hvarifrån allt, som
är godt i orneringskonsten, har blifvit härledt. I denna,
likasom i hvarje annan gren af konsten, är sanningen det första
att fästa sig vid. Det behöfves ganska mycket studium –
hvilket möjligen torde vara i återvändande – för att förstå,
huru en form härledes ur en annan, äfven om resultaten af
många dagars arbete kunna nedskrifvas i några få ord. Men om
dessa ord äro sanningens ord, äro de värda att letas ut samt
ihågkommas, och utgöra de då ytterligare ett frö till en
kunskap, värdig att läggas till verldens allmänna förråd. Hvad vi
upptäcka är icke nytt; dagligen finna vi, att ingenting är nytt,
men det blir nytt för oss, och derför bör det vara vardt att taga
reda på. Af alla sysselsättningar, hvaråt män och qvinnor egna
sig; fordrar ingen en mera ihärdig och andäktig tro än studiet
af konsten. Om deras arbete icke medför några verkliga
resultat, kan man fråga, eller kunna de sjelfva fråga sig, hvartill
tjenar detta? Men om de kunna upplysa sina medmenniskors
väg, om de kunna utbreda begreppen om skönhet, ordning och
det passande, der de ej förut varit kända, och om de, i det de
göra detta, kunna rikta de hittills obetänksamma sinnena på
den källa, hvarifrån dessa idéer utgå, och inblåsa i dem
någonting af den tacksamhet, som uppfyller deras egna hjertan, då
de varseblifva skönheten af den verld, de bebo, då må hvar och
en lyckönska sig sjelf att hafva befunnits värdig att, om äfven
i ringa mån, bidraga till uppfattningen häraf. I ornerings-,
likasom i hvarje annan konst, måste det vara ett kärlekens
verk att blifva fullkomlig. Hvad äfven må vara ändamålet med
det, som afses, måste det blifva ett kärlekens verk, då artisten
är det hängifven, och derföre skall han aldrig blifva
tillfredsställd utan att egna sig deråt med hela sin själ, ty vi beklaga
oss ej öfver någonting, som vi älska. Det måste hafva varit i
denna anda, våra förfäder arbetade för sexhundra år sedan, då
de framalstrade dessa prof på dekoreringskonst, som allt sedan
varit föremål för hela den civiliserade verldens beundran. Och
det som då gjordes bör ej gå öfver vår tids krafter. Samma
kunskapskällor, med tillägg af längre erfarenhet, äro ännu
tillgängliga för oss, och det är att hoppas, att desto mera
uppmärksamhet egnas åt dessa ämnen, ju sannare känslor med
afseende på dem skola blifva rådande. (Art-Journal.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
