- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
406

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 51. 23 December 1871 - C. G. Zetterlund: Några statistiska uppgifter om de vigtigaste industrigrenar, som närmast beröra landets jordbruk - C. Puscher: Sätt att förse metallföremål med ett billigt och varaktigt svartglänsande öfverdrag - C. Puscher: Färgning af faner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I sammanhang med det om öl-tillverkningen anförda, må
här äfven påpekas det egendomliga förhållandet, att omkring 3
à 4 tusen centner (128 à 170 tons) humla årligen införes i
landet. Detta faktum är väl vardt för våra landtbrukare att
beakta, då väl ej den ringaste svårighet bör före finnas för
humleodlingens uppdrifvande åtminstone till det för landet
erforderliga behofvet. Humlan växer ju hos oss ända upp i Jemtland.

V. Hvitbetssocker-tillverkningen.

Sedan på 1850-talet den första hvitbetssockerfabriken anlades
i Landskrona, arbetande efter pressmetoden, har denna industri
haft att glädja sig åt en ovanligt snabb utveckling, isynnerhet
på de tvenne sista åren. Utom den anförda fabriken blef straxt
derefter ytterligare en vid Kalmar anlagd, som arbetar efter samma
metod; och under åren 1869 och 1870 uppstodo trenne fabriker,
nämligen Inedals vid Stockholm, Arlöfs vid Malmö och
Halmstads i Halmstad, alla efter diffusionsmetoden; vidare 1871
Wadstena fabrik efter pressmetoden. Slutligen äro dels under
anläggning dels projekterade Öja fabrik vid Ystad, Ljungs i Östergötland,
Angersta i Westergötland och Norrköpings vid Norrköping.

Genom professor Bergstrands ihärdiga bemödanden har
denna industri erhållit en väsentlig betydelse äfven för den mindre
jordbrukaren, i det att denne numera med obetydliga
omkostnader och tillställningar kan tillverka s. k. kalksocker, som
sedan med lätthet transporteras till de större sockerfabrikerna
för att vidare förädlas. Dylikt kalksocker exponerades vid
landtbruksmötet i Göteborg förliden sommar och erhöll der mötets
första pris. Dylika företeelser äro så mycket mera glädjande,
som man genom erfarenhet fått utrönt, att den svenska
åkerjorden är särdeles lämplig för frambringandet af goda betor.
Den innehåller nämligen en större mängd alkalier, ända till 6
procent, 2/3 kali och 1/3 natron, hvaraf blir en omedelbar följd
att jorden här i Sverige aldrig blir, hvad man i Tyskland
kallar "bet-trött". Härtill kommer vidare hos oss en hög
medeltemperatur samt större styrka hos dagsljuset under sommaren. Allt
detta gör att de svenska betskördarne både i qvalitatift och
qvantitatift hänseende kunna täfla med de bästa i mellersta Tyskland. Det
är också ett mål, väl vardt att sträfva efter, att söka nedbringa
den nu ansenliga importen af råmaterialer för
sockerfabrikationen, hvilken uppgår till omkring 50 millioner skålp.
(21,265,000 K.gr.) rörsocker ocb 16,000 skålp. (6,805 K.gr.)
hvitbetsfrö. Vi våga alltså hoppas, att den tiden ej skall vara
alltför aflägsen, då vi framställa största delen af det erforderliga
sockret af egna råmaterialer, frambringade på vår egen jord.

VI. Stärkelse-tillverkningen.

För närvarande finnas endast 4 stärkelsefabriker, hvilka
tillsammans producera för 51,625 rdr, hvilken summa dock
snarligen kommer att i väsentlig mån ökas, då under sistförflutna
år tvenne nya sådana fabriker uppstått, nämligen vid Barnarp
i Jönköpings och Nybro i Kalmar län. Importen af stärkelse
uppgår emellertid till nära 600,000 skålp. (255,180 K.gr)

VII. Ättiks-tillverkningen.

Denna industri representeras af 13 fabriker med ett
tillverkningsvärde af tillsammans 95,286 rdr, hvarjemte en ny fabrik
under året blifvit anlagd vid Hulta i Jönköpings län. Äfven inom
denna gren af industrien är en utveckling önskvärd, alldenstund
den årliga importen går till 90,000 skålp. (38,277 K.gr.)

VIII. Cikoria-tillverkningen.

Denna produkt framställes vid inalles 4 fabriker till ett
belopp af 2,457,318 skålp. (1,045,077 K.gr.), Uppskattadt i
värde till 298,200 rdr, och sysselsättas dermed 104 arbetare.
Den årliga importen af cikoria-rot utgör 1,794,929 skålp.
(763,373 K.gr.), och bör sålunda cikoria-odlingen kunna
utsträckas åtminstone till denna qvantitet.

Sätt att förse metallföremål med ett billigt och
varaktigt svartglänsande öfverdrag.


Af C. Puscher.

Vid sista Pariser-utställningen voro på franska afdelningen
pisar och ugnar utställda, som hade ett svartglänsande tunt
fernisseöfverdrag, som icke kunde aflägsnas med fingret. Äfven
andra från Paris kommande artiklar, såsom t. ex.
korsettställningar, ega detta elastiska, till och med vid uppvärmning
luktfria och ej vidklibbande öfverdrag. Öfverdragets utmärkta
jemnhet, äfvensom frånvaron af alla tecken till penseldrag,
uppväckte den förmodan, att öfverdraget måste hafva åstadkommits
i varken genom bestrykning eller neddoppning, utan på något
annat sätt; och har efter åtskilliga försök följande förfaringssätt
ledt till målet.

Man betäcker botten i ett 1,5 fot (45 m. m ) högt
cylindriskt gjutjernskärl med ungefär ett 4 linier (12 m. m.) tjock
lager af stenkolsstybbe, anbringar 8 linier (24 m. m.) högre
upp en rost och fyller det öfriga af kärlet med de föremål,
som skola förses med det åstundade öfverdraget. Vid försöken
hafva utom åtskilliga gjutjernspjeser föremål af jerntråd, messing,
zink, stål, förtennt bleck och lergods blifvit inlagda. Nu
tillslutes kärlet med ett lämpligt lock och ställes öfver en i
beredskap hållen kåkseld under en med godt drag försedd huf. Till
en början afdunstar fuktigheten i stenkolen, men snart nog
börjar förkåksningen, och mörkbruna, för andedrägtsorganerna
retande ångor afgå. Sedan kärlets botten under en qvarts
timme varit i fortfarande rödglödgning, hvarigenom äfven de
inlaggda föremålen erhållit en temligen hög temperatur, är
stenkolens förkåksning fulländad. Kärlet borttages då från elden
och efter cirka 10 minuter öppnas locket, så att innehållet får
svalna. Alla föremålen, till och med lergodset, äro nu försedda
med ett svartglänsande öfverdrag, som eger de omnämnda
egenskaperna.

Detta öfverdrag icke blott skyddar metallvarorna enligt
anställda försök från oxidation, utan uthärdar äfven, då det ju
ramställes vid en ganska uppdrifven värmegrad, högre
temperaturer; och först vid glödhetta försvinner det. På grund häraf
lämpar det sig särdeles väl för spisar och ugnar, åt hvilka det
gifver ett vackert utseende. Fina jerntrådsföremål, såsom t.ex.
siktar, beklädas pä detta sätt med ett beundransvärdt jemnt
öfverdrag, som aldrig kan erhållas genom strykning. Tennpjeser,
förtennade eller med slaglod sammanlödda metallvaror kunna
ej till följd af den höga temperaturen förses med dylikt öfverdrag.

Vid denna förkåksning af stenkolen uppkomma ej de starkt
luktande tjärprodukterna, såsom fallet är vid kåksbildningen
utan lufttillträde, sådan den sker vid gasverket, hvarföre också
öfverdraget ej har någon lukt. Drifves kåksningen för långt,
förlora föremålen sin glans och blifva matt svarta, då
öfverdraget ej heller blir så fint och fast.

Små artiklar, såsom t. ex. hakar m. m., bibringas detta
öfverdrag, om de i en kaffebrännings-cylinder blandas med små
stycken af stenkol och der upphettas under ständig omvridning,
tills detsamma uppkommit. Användningen af colofonium i stället
för stenkol gaf ej så tillfredsställande resultat. Detta öfverdrag,
som kostar nästan ingenting, bör vara af stor betydelse för
jerngjuterierna, och hvarje industriidkare kan lätt efter de gifna
upplysningarne sjelf konstruera sig en inrättning, som passar
för ifrågavarande ändamål. (Bay. Ind. u. Gew. Bl.)

Färgning af faner.


Efter C. Puscher.

En i München bosatt industriidkare, som förut tagit sina
ända igenom färgade faner från Paris, nödgades under
belägringen af sistnämnde stad sjelf förfärdiga dem. De med anledning
häraf af C. Puscher i Nürnberg gjorda försöken lemnade väl
till en början vackert färgade faner, men blott på ytan; i det
inre förblefvo de ofärgade. Först sedan de råa faneren under
en half timmes tid blifvit genomkokade i en 10 proc. kaustik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free