Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. 27 Januari 1872 - Den Nordiska Industri- och Konst-utställningen i Köpenhamn 1872 - Fabriker, manufakturer och handtverkerier i Sverige 1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora antal artiklar, som till utställningen blifvit anmälda, ansågs
uppförandet af ett annex nödvändigt och derjemte lämpligast att dit
förlägga hela konstafdelningen. Detta annex, som kommer att
uppställas på en vacker plats å den gamla bastionen är 70 svenska fot
långt och innehåller i midten en 34 fot bred stor sal efter
byggnadens hela längd och å hvardera sidan ett lika långt, 10
fot bredt galleri. Dessa gallerier äro afsedda att användas
för utställning af gröfre industriprodukter. Dessutom kommer
af den danska komitén ett annex att uppföras bakom stora
byggnaden, hvaruti skola placeras sådana föremål, som ej
kunna inrymmas eller lämpa sig för utställning i någon af
ofvannämnde lokaler.
I den motsatta änden af byggnaden och midt för den ,
svenska afdelningen har Norge sin plats, likaledes genomgående
alla tre våningarne, ehuru till proportionsvis mindre omfång.
Vi lemna för denna gång detta ämne med angifvande af
den klassindelning, som blifvit bestämd för de föremål, hvilka
komma att utställas:
Klass 1. Konstverk: målningar, bildhuggerier;
arkitektoniska, dekorativa och andra ritningar och modeller; konsttryck,
gravyrer och dylika arbeten.
Klass 2. Ritningar och modeller till
civil-ingeniörsarbeten; topografiska arbeten.
Klass 3. Examensritningar och andra arbeten från
tekniska skolor och folkskolor.
Klass 4. Arkeologiska föremål, som kunna bidraga till
upplysning om arbetets historia. Nationaldrägter och liknande
föremål, som utvisa befolkningens lefnadsvanor och arbetssätt.
Klass 5. Papper, rit- och skrifmaterialer; målarearbeten,
vaxduk, rullgardiner och tapeter; bokbinderi- och
portföljarbeten; boktryck, stentryck, kopparstick och träsnitt; fotografier.
Klass 6. Matematiska, fysiska, optiska och kirurgiska
instrumenter; ur; musikaliska instrumenter;
undervisningsmateriel; mynt, mått och vigt.
Klass 7. Lin, hampa, bomull, ull, silke, fjäder, hår och
dylikt samt deraf förfärdigade arbeten, såsom spunna, väfda,
filtade, stickade, broderade, färgade och tryckta saker;
repslagarearbeten, borstbindarearbeten; artificiela blommor; färdiga
klädespersedlar; hattar.
Klass 8. Pelsverk, läder, skinn: guttapercha och
kautschuk samt arbeten deraf, såsom bundtmakare-, sadelmakare-,
skomakare- och handskmakarearbeten.
Klass 9. Trä, horn, ben, kork oeh dylikt samt arbeten
deraf, såsom tunnbindare, svarfvare- och andra träarbeten;
korgmakarearbeten; kammakarearbeten; möbler och
bildhuggarearbeten samt tapetserare- och dekorationsarbeten.
Klass 10. Ler- och stenarbeten, fajens, porslin, glas och
dylikt; stenhuggeriarbeten; föremål af cement och dylikt.
Klass 11. Arbeten i ädla och oädla metaller, såsom
gjutgods, möbler och liknande husgerådssaker af jern; grof- och
klensmedsarbeten; vapen; arbeten i bly, koppar, zink, tenn m.
m.; arbeten af metalltråd; pläter och galvanoplastiska arbeten;
arbeten i ädla metaller.
Klass 12. Maskiner och redskap i allmänhet;
landtbruksmaskiner; landtbruks- och trädgårdsredskapen fiskredskap;
vagnar; modeller till byggnadsarbeten; skeppsbyggeriarbeten och
dylikt.
Klass 13. Malmer och mineraler; kemiska och
farmaceutiska fabrikater; cement; gödningsämnen; färgstofter,
lysningsämnen, talg, vax, oljor; såpa, tvål och parfymer.
Klass 14. Sädes- och frösorter, mjöl och gryn m. m.;
bröd och konditorivaror; konserverade födoämnen; smör, ost,
fläsk och dylikt; vin, spritvaror och öl; ättika; mineralvatten;
tobak.
| Tillverkningsbelopp. | Tillverkn.värde. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| siden-och ordensband | 283047 fot – 2968 st. | – 20109 rdr, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| halfsidenbaud . . . | 19760 fot – – – | – 365 rdr, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| bomullsband . . . | 2865997 fot – 1984 st. | – 16605 rdr, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| linneband . . . | 310240 fot – – – – | – 2752 rdr, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| diverse band . . . | 165352 fot – 17400 st. | – 18927 rdr, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Summa | 3644396 fot – 22352 st. | – 58758 rdr.</table>
Sistnämnde summa, 58,758 rdr. öfverstiger med 5,509 rdr tillverkningsvärdet för 1869, men är 1,235 rdr lägre än årliga medelvärdet under perioden 1865–69. 2. Bomullsväfverierna voro 1870 till antalet 18 med 1,576 arbetare och använde 676 hästkrafters drifkraft och 2,567 maskiner. Tillverkningarne, bestående af bornullslärft, kalliko, domestik, fustians, madapolam, moleskin, möbeltyg, shirting, twills m. m., uppgingo till 50,691,148 fot (15,050,200 m.) och 10,737 stycken, i värde uppskattade till 6,421,287 rdr. Sammanställas första och sista femårsperioden från och med 1845 till och med 1869, så visar sig att tillverkningen från den förra, 1845–49, hvilken utgjorde 3,521,701 fot (1,045,650 m.) och 62,164 stycken, värda 636,480 rdr, till den senare, 1865–69, ökats, hvad beträffar beloppet i fot, med 837 proc. och värden med 693 proc. 1870 års tillverkning öfverstiger årliga medeltillverkningen för sistnämnda perioden till beloppet med 17,731,968 fot (5,264,350 m.) och 3,148 stycken samt till värdet med 1,373,478 rdr. 3. Hel- och halfylle-väfverierna voro 1870 till antalet 6, sysselsättande 221 arbetare, samt anlitande 128 hästkrafters drifkraft och 195 maskiner, m. m.; och äro från dessa följande tillverkningar uppgifna:
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
