218 (Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5:e häftet. Augusti 1872 - Utställning af landtbruksmaskiner i Cardiff - A. Werner Cronquist: Om eldfarligheten hos i handeln förekommande fotogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sedan alla de till första klassen hörande 14 maskinerna
profvats på en half ton hvetekärfvar, utvaldes de 7 bästa, hvilka
alla fingo ånyo aftröska en ton hvetekärfvar; hvarefter åter af dessa
de 4 bästa slutligen underkastades profning på att tröska korn och
hafre. Vid alla dessa försök drefvos maskinerna af en
lokomobil, från hvilken kraften först genom en mellanaxel leddes
till dynamometern och derifrån till tröskverket. De faktorer
som underkastades kontroll och sålunda bestämde utgången af
täflingen voro pris, erforderlig drifkraft, den för uttröskning af
den bestämda sädesqvantiteten använda tiden, till hvad grad
säden var uttröskad, dennes renhet d. v. s. frihet från strå,
agnar och frön, dess frihet från skada, halmens beskaffenhet
samt rensningsapparatens verksamhet m. m.

Första priset erhölls af Marshall, Sons, and Company,
Gainsborough, hvilkas maskiner i konstruktivt hänseende visade
ingenting afvikande från firmans äldre med undantag af sjelfva
ramverket, hvilket var mycket nätt och lätt utfördt af jern.
Väggarne voro af tunn plåt och förstärkta vid fogarne med
pånitade plåtribbor samt i hörnen med starka plåtjcrn, likaledes
fastnitade. Sålunda har erhållits en mycket stark och stadig
stomme till tröskverket, hvilken tillika medgifver ett lätt
fästande af tillhörande maskindelar. Hjulen voro gjorda helt och
hållet af jern och arbetet i öfrigt af utmärktaste art.

Andra priset erhölls af Ransomes, Sims and Head,
Ipswich, som å sin maskin infört några förändringar såväl å
slagtrumman som halmskakaren, för hvilka vi här med
hänvisning till fig. 19 å pl. 11 må något närmare redogöra.
Slagtrumman har i sektion formen af en polygou med lika många
sidor som slagträn. Dessa utgå från hörnen af polygonen och
fasthållas samt inställas der medelst skrufvar samt förbindas
sinsemellan genom tunn jernplåt, som mellan dem är på flera
ställen genomborrad. Härigenom blir trumman ej tyngre än då
den omgifves med ett trådnät, hvaremot den blir mycket
starkare. Närmast dagträna är plåten förstärkt med pånitade
ribbor, hvilka tillika skydda densamma mot för hastig utnötning.
Slagträna äro förfärdigade af gjutjern med på yttre sidan
befintliga, härdade utstående kanter (tänder). Manteln på undre
sidan af trumman är förfärdigad af galler af aduccradt gjutjern
samt smidesjernsstänger, så sammanskrufvade att de med lätthet
kunna söndertagas och stängerna omvändas, då deras ena kant
blifvit för mycket nött. Öppningarne i gallren äro af sådan
storlek, att ej någon otröskad säd kan gå igenom men väl de
uttröskade sädeskornen. Halmskakaren differerar något från
den af mr Brinsmead vanligen använda formen, i det att messrs
Ransomes delat den i flera delar, hvilka hvar och en innehålla
några af de vanliga rullarne och äro så placerade i trappform,
att halmen får en betydlig fallhöjd från den ena skakaren till
den andra. Härigenom blir den också bättre urskakad
hvarjemte tillfälle till skakarcns förlängning finnes utan att den
stiger allt för högt i vädret, hvaraf åter följer att halmen ej så
lätt är utsatt för att kringströs af vinden. En ytterligare
fördel är äfven, att om halmen blifvit mycket sönderbruten, den
ej här så lätt som på dö hela skakarne blandar sig in bland
säden, utan faller ned på nästa del. Från hvarje del af
skakarne linnes en särskild kanal som leder sädeskornen till
sikten.

Af de firmor, som utstält tröskverk utan rensningsapparater,
erhöll Clayton and Shuttleworth, Lincoln, första priset och
Ransomes, Sims, and Head, Ipswich, andra priset. (Forts.)

Om eldfarligheten hos i handeln förekommande fotogen.

Af ingeniör A. Werner Cronquist.

Ett bland de industrialster, som mulor de senaste
decennierna i väsentlig mån bidragit till att omgestalta
belysningssättet inom hus, är onekligen fotogen. Den har vunnit inträde
öfverallt, från kojan till palatset, hvartill orsaken får sökas i
dess många förträffliga egenskaper såsom lysmaterial, isynnerhet
i dess förmåga att lemna en jemn och stilla låga, och ej deruti
– som kanske mången är benägen att tro – att den "kommit
på modet". Detta senare är snarare en följd af det förra.

Fotogenen, såsom bekant en destillationsprodukt af petroleum
eller af stenkol, är färglös eller af svagt gulaktig färg och
utgöres af en blandning af flyktiga oljor, hvilkas kokpunkt ligger
emellan 150°–200° och eg. vigt mellan 0,790 och 0,815, och
antänder den sig vid 35° à 40°. Den är följaktligen ett ämne
af ganska olikartad sammansättning, beroende på de inbördes
proportionerna af de ingående särskilda beståndsdelarne.

Att en dylik artikel, som erhållit så storartad användning
och dessutom i och för sig sjelf är af så obestämd natur, skall
blifva föremål för en mängd förfalskningar i olika riktningar, är
klart. De som i någon större skala bedrifva sådana
förfalskningar veta också att ställa så till, att de lättaste
igenkänningstecknen, färgen och egentliga vigten, stämma öfverens med den
äkta fotogenens. De sammanblanda sålunda den tyngre
solaroljan med den lättare petroleumspriten, (nafta och gasolja äro
likartade, alla produkter erhållna vid bergoljas destillation), så
att samma egentliga vigt som på fotogen uppstår. Denna
blandning besitter endast till en del fotogenens egenskaper, men
är både mindre dryg och eldfarligare. Härmed hafva vi ingalunda
velat påstå, att sämre fotogens eldfarlighet nödvändigt
uppkommit genom gasoljas inblandning; den kan nämligen äfven
föranledas af bristande påpasslighet vid fotogenens afdestillering.

Då emellertid genom närvaron af lätt flyktiga oljor i
fotogenen graden af eldfarlighet höjes, har man i de flesta länder
ansett sig böra bestämma en viss minimitemperatur, vid hvilken
oljan får tända sig från en på ungefär 13,5 lin:s (4 c.m.) afstånd
från ytan hållen låga, nämligen t. ex.

i England . . .	37,5°	C.
i Newyork: förpuffning . . .	38,0°	,,
i Newyork: antändning . . .	43,3°	,,
i Hamburg . . .	32,2°	,,
i Bremen . . .	37,5°	,,

I Danmark har man åtnöjt sig med den föreskriften, att fotogen,
som tänder sig vid 35° och derunder, skall å förvaringskärlet
betecknas med ordet "farlig". I dessa länder äro alla vid denna
temperatur antändbara oljor derjemte förbjudna att rubriceras under
namnet raffinerad petroleum eller fotogen. De böter som påläggas
dem, hvilka handla med underhaltig fotogen, äro vanligen större
för grossörerna än för minuthandlarne.

I Sverige förbrukas äfven såsom bekant stora qvantitetor
fotogen; men då här ej existera några bestämmelser om, huru
denna skall vara beskaffad, finner man den i allmänhet ej heller
vara af bästa slag. Utom tillsatser af flyktiga oljor kan äfven
förekomma, att fotogenen icke är fullkomligt raffinerad, eller att
den är uppblandad med torrdestillationsprodukter af bituminös
skiffer eller af trä. Sådana inblandningar igenkännas lätt derpå,
att oljan vid skakning med svafvelsyra mörknar. För utrönande
af beskaffenheten hos den vanligaste hos oss i handeln
förekommande fotogenen hafva derföre 15 prof olja från 11
särskilda minuthandlare här i Stockholm underkastats
undersökningar 1:o) på egentliga vigten vid 19°, 2:o) på den
temperatur, hvarvid explosiva gaser utvecklas (i Cazartellis
profningsinstrument), 3:o) på den temperatur, hvarvid oljan antändes,
4:o) genom behandling med svafvelsyra af 1,53 eg. vigt; och
utföllo resultaten sålunda:

Profvets	Eg. vigt.	Explosiva gaser	Antändning	Behandling med
nummer.		utvecklas vid	vid	svafvelsyra.
1 prima . . .	0,799 . . . . . . . . . .	26° . . . . . . . . . .	29° . . . . .	gränsen mellan syra
				och olja brun;
2 prima . . .	0,798 . . . . . . . . . .	27° . . . . . . . . . .	35° . . . . .	gränsen mellan syra
				och olja ljust brunröd;
3 prima . . .	0,797 . . . . . . . . . .	25,5° . . . . . . . . . .	29° . . . . .	oförändrad;
4 prima . . .	0,797 . . . . . . . . . .	25° . . . . . . . . . .	27° . . . . .	gränsen mellan syra
				och olja svagt röd;
7 prima . . .	0,795 . . . . . . . . . .	23° . . . . . . . . . .	29° . . . . .	gränsen mellan syra
				och olja svagt röd;
8 prima . . .	0,792 . . . . . . . . . .	23° . . . . . . . . . .	30° . . . . .	gränsen mellan syra
				och olja svagt röd;
9 prima . . .	0,794 . . . . . . . . . .	24,5° . . . . . . . . . .	27° . . . . .	gränsen mellan syra
				och olja svagt brun;
10 prima . . .	0,795 . . . . . . . . . .	23° . . . . . . . . . .	28° . . . . .	syran svagt rosenfärgad;
11 prima . . .	0,794 . . . . . . . . . .	23,5° . . . . . . . . . .	25° . . . . .	syran svagt rosenfärgad;
12 prima . . .	0.791 . . . . . . . . . .	23,5° . . . . . . . . . .	26° . . . . .	syran svagt rosenfärgad;
14 prima . . .	0,795 . . . . . . . . . .	23° . . . . . . . . . .	26° . . . . .	syran oklar, gränsen
				svagt brunaktig, oljan färglös;
15 prima . . .	0,796 . . . . . . . . . .	25° . . . . . . . . . .	30° . . . . . .	syran svagt brunaktig,
				oljan färglös;
5 sekunda	0,815 . . . . . . . . . .	33° . . . . . . . . . .	34° . . . . .	gränsen mellan syra
				och olja brun;
6 sekunda	0,812 . . . . . . . . . .	22° . . . . . . . . . .	33° . . . . .	gränsen mellan syra
				och olja röd;
13 sekunda	0,792 . . . . . . . . . .	22° . . . . . . . . .	32° . . . . .	syran svagt rödbrun.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:52 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1872/0246.html

		Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 / 218 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|