Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9:e häftet. December 1872 - Den nordiska industri- och konstutställningen i Köpenhamn 1872. VIII. Den kemiskt tekniska afdelningen (forts.). Af W. C. - Björkviks kyrka. Af arkitekten P. U. Stenhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och 2 norska utställare, och var den i allmänhet vacker. Denna
fabrikation uttränges efter hand af bränvinsbrännerierna,
emedan det lönar sig bättre att jäsa det bildade stärkelsesockret
till sprit, hvarjemte denna fabrikation är mindre beroende af
ett dåligt potatisar, än hvad stärkelsetillverkningen är.
Bakverk och bröd funnos utstälda i stor mängd från
Danmark och Norge. Äfven hade en dansk utställare, D.
Löwener & Komp., Köpenhamn, en brödknådningsmaskin. Så
önskligt det än skulle vara att få dylika maskiner i bruk,
derest de göra god nytta, så lär dock ett vigtigt skäl mot de
ännu befintliga konstruktionernas användande ligga deri, att
de ej under samma tid som en man genomarbeta degen, utan
erhåller brödet ofta dödränder.
Bland konserverade födoämnen intog svenska afdelningen
med sina 31 utställare i fiskeriafdelningen första platsen såväl
med hänsyn till artiklarnes mångfald som de utstälda varornas
godhet. Från Norge hade 26 utställare konserverade
fiskeriprodukter, äfven af god beskaffenhet. Danmark hade endast
2 utställare. Hermetiskt inneslutna lefnadsmedel utstäldes
dessutom af 5 norska, deraf F. Frölich, Haslum, Kristiauia, med
kondenserad mjölk, 3 svenska och 4 danska fabrikanter. Bland
de senare utmärkte sig Kjöbenhavns svineslagteri för
ovanligt vackert svinfett, inpackadt i svinblåsor, samt C. Nielsen,
Köpenhamn, för prepareradt blod, som det tycktes, in mängdt
med mjöl. Samme man hade äfven utstält korfskin af papperspergament.
Kaffesurrogater funnos från 6 utställare, deraf 2 med
cikoria och 4 med andra rostade växtämnen. C. F. Rich &
Sönner, Köpenhamn, hade sådant af s. k. "Lövetand", G.
Peterson, Carlskrona, af rostade hvitbetor.
Sockerfabrikationen var representerad såväl från Sverige
som från Danmark, bland de senare endast af raffinadörer, som
hade mycket vackert socker. Skånska sockerfabriks-aktiebolaget,
Landskrona, hade utmärkt vackra prof såväl af råsocker
som af renare vara af hvitbetor. Äfven Inedals aktiebolag
och Stockholms sockerbruks-aktiebolags toppsocker var hvitt
och jemnt.
Alkoholhaltiga ämnen voro utstälda märkvärdigt nog af
betydligt flera danskar än svenskar, nämligen bränvin och sprit
af 33 danska, 3 svenska och 5 norska fabrikanter. Härjemte
hade Petersson i Carlshamn utstält modeller till en
destillationsapparat och Hvilson i Aalborg en kolonnapparat. Punsch
fanns utstäldt från 12 svenska tillverkare, punschessence och
likörer från ej mindre än 25 danska utställare. Öl hade
hufvudsakligen blifvit insändt från Norge, 11 utställare af 19,
deraf 4 hade exportöl. För att skydda det från efterjäsniug
och förskämning behandlas det enligt Pasteurs metod, d. v. s.
genom att omedelbart före tappningen upphettas till en
temperatur af 60°–70°, hvarvid alla små skadliga sporer dödas.
Af rifna målarefärger var utstäldt en utmärkt vacker
. och ganska rik samling från W. Becker, Stockholm. Äfven
hade han exponerat olika slag af fernissor. Meier & Hansen,
Köpenhamn, förevisade ett af dem sedan 1866 tillverkadt
torkmedel, Xerotin, som tillsatt till linolja i en qvantitet af 1–1 1/4
proc. förvandlar oljan till efter 12–16 timmar torkande
fernissa. Ökas mängden Xerotin.till 5 proc., kan man bekomma
en fernissa, som torkar till och med på 4 timmar.
Af farmaceutiska och kemiska preparater fanns från
Sverige endast en utställning af Numa Petersson, Stockholm,
hvaribland särskildt de jemna och ljusa gelatinkapslarne
utmärkte sig. Tvenne danska utställare hade samlingar af
kemiska preparater så rena och i sådana qvantiteter, att de vittna
godt om landets industri i denna riktning. Den praktiske
kemisten, apotekaren G. Lotze i Odense hade den ena, A. Benzon,
Köpenhamn, den andra af dessa utmärkta utställningar. Lotze’s
var mera gedigen och Benzons mera rikhaltig samt omfattande.
Bland den senares tekniska produkter vilja vi anteckna
metalliserad paraffinolja och metalliserad benzin, som bestå af
elainsyrad kopparoxid, löst i paraffinolja eller benzin. Dessa
produkter äro särdeles tjenliga till bestrykning å trä, som är
angripet af svamp eller röta. Vidare fanns utstäldt
paraffinpolerpulver, som är en biprodukt från paraffinberedningen och
består endast af den organiska delen, som finnes i den
bituminösa skiffern, hvarur paraffinen afdrifvits; häraf utletas de
hvitaste och mest bladiga styckena, hvilka pulveriseras och
slammas. Ett annat preparat, tannatrat (rått garfsyradt natron),
visades äfven, hvilket lär vara särdeles tjenligt mot
pannstensbildning och skall specielt hafva visat sig fördelaktigt å
lokomotivpannor. Man använder det på det sätt, att för hvarannan
hästkraft tillsättes 1 skålp. (425 gr.) tannatrat (i samma förhållande
för större eller mindre pannor), hvilket i vanliga fall ej lär
behöfva förnyas oftare än en gång hvarannan månad, då
pannan utblåses och rengöres.
Af träpappersmassa, tillverkad på kemisk väg, fanns
endast prof från F. O. Flensburg, Gefle, framstäld enligt
Sinclairs metod; slipad massa åter fanns från flera svenska och
danska fabriker.
Danska Statstelegrafen hade bland annat med ett par
telegrafstolpar, hvaraf den ena var opreparerad, den andra
deremot genomdränkt med kopparvitriollösning (båda hade stått i
jorden i 10 år) visat, huru väl denna lösning förmår beskydda
träfibrerna mot förruttnelse. Den opreparerade var nästan
genomrutten. En österrikare M. Hock, Marienbrunn, Wien, visade
äfven profver på impregneradt trä jemte ritning å den derför
använda apparaten. Sedan träet blifvit torrt, kokas det under
tryck med en lösning af rå paraffin i ligroin, hvarefter den i
träet qvarvarande delen af lösningen afdestilleras vid högre
temperatur. För den fullständigare beskrifningen af metoden och
apparaten hänvisas till denna tidskrifts Juni-häfte för
innevarande år, sid. 158.
Bland bränsle som användes voro från Danmark utstäldt
torf af Deyn och Holmegaards glasbruk samt torfkol af den
förre. Rörtorf fanns från Samuelson å Råda, men delvis af
illa valda prof, ty askhalten deri uppgick till mera än 50 proc., och
voro de alldeles gråa af oorganiska ämnen. Denna metod bör
såsom hittills fortfarande få stor användning å större
landtegendomar och jernbruk, men der fråga är om tillverkning af
ett bränsle, som skall forslas längre väg på axel och fördelas
i små qvantiteter såsom vid bränsleförsäljning i större städer,
har kultorfven obetingadt största utsigten till framgång; och
det är med största nöje vi kunna nämna, att bolaget Industrias
fabrik vid Vårgårda, som å utställningen hade prof af sin
tillverkning, under sommaren fabricerat betydligt större qvantitet
kultori, än man vågat hoppas, och sålunda gifvit ett bevis om
konstruktionens lämplighet för bränsleberedning. W. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
