Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Stenindustrien å Sveriges västkust, av Johannes A. Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
TEKNISK TIDSKRIFT
11 FEBr. 1928
Fig. 4. En ar de många lagerplatserna lör utlastning av gatsten.
Svensk sten för svenska vägar.
Gatstenen som varaktig beläggning för vägar och
gator har på sista tiden inom Sverige och i ännu högre
grad i andra länder fått en kraftig konkurrens av betong
och asfalt, om man under sistnämnda begrepp
sammanfattar de mångskiftande blandningar av bituminösa
ämnen, som förekomma.
Man synes dock redan vara på återgång till
stenbeläggning på många håll, där man tvekat och gått in
för provning av andra medel och metoder. Företagarna
inom den svenska stenindustrien vänta med tillförsikt,
att gatstenen kommer att väl hävda sin ställning som
det i längden ekonomiskt och tekniskt mest lämpliga
medlet för varaktig beläggning av gator och vägar. Vid
den vägväsendets uppryckning, som nu inträtt hos oss
och som väl endast utgör en god början till vidare
utveckling, räknar man med att det oöverträffade och
obegränsade granitmaterialet i vårt eget land skall
komma ifråga till utsträckt användning.
"Svensk sten för svenska vägar!"
Johannes A. Nielsen.
(Forts, från sid. 191.)
En skiffrig gnejs, som förekommer i norra
Halland kring sjön Lygnern, har under de allra
sista åren börjat komma i marknaden under
namn av "Fjäråsgnejs" och är föremål för stor
efterfrågan.
Nationalekonomisk betydelse.
För Bohusläns skogsfattiga kustlandskap
utgöra bergtillgångarna för lantbruksbefolkningen
en ersättning för skogsbestånden å de olika
hemmansdelarna inne i landet. Bergarrenden
och brytningsrätter, upplåtelse av
lastageplat-ser m. m. representera goda och jämna
biinkomster. Stenkörningen från brytningsplatserna i
bergen ned till lastageplatserna vid sjön eller
vid järnvägsstationerna är dessa landsdelars
välkomna kompensation för skogsbygdernas
inkomster av virkeskörning och flottningsarbete.
Export.
Den svenska stenindustrien är till 90 à 95 % en
exportindustri. Dess tillverkningsvärde utgjorde
under åren närmast före världskriget omkring tjugofyra
millioner kronor pr år. vilket är ett ganska aktningsvärt
bidrag till handelsbalansens utjämnande ocli landets
folkhushållning. Stenkörslor, vägbyggnader m. m. och
framför allt den utrikes fraktfarten med sten giva dessutom
landet inkomster från stenindustrien. Siffrorna från
åren närmast före 1914 väntas vara i det allra närmaste
återuppnådda under 1927. Det föreligger ett mycket
stort behov av stenindustriens produkter i de länder,
som eljest brukat importera sten. I den mån
valutaförhållanden och kapitaltillgångar medgiva, komma
säkerligen dessa behov att göra sig gällande genom ökad
efterfrågan.
Huvudsakliga exporten sker till Tyskland, Danmark,
Belgien, Nederländerna och Storbritannien. Bland
utomeuropeiska länder, som importera svensk sten, märkas
Argentina, Brasilien. Kuba. Egypten m. fi.
Automobilismens utveckling ställer stora och nya
krav på sainfärdslederna. Dessa krav tillgodoses bäst
genom stensättningar, vilka utgöra dammfria,
hygieniska, slitstarka och i ekonomiskt avseende de i längden
billigaste beläggningarna.
Fasaden till ny stadsteater i Göteborg enligt modell. Arkitekt: byggnadsrådet Carl Bergsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
