Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 8 sept. 1928 - Mera ljus! av J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ALLMÄNNA AVDELNINGEN 36
Huvudredaktör: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Mera ljus! — Glödlampor med reglerbar ljuseffekt. — Markedsbrev fra New York.—Notiser. —
Sammanträden.
Fig- 1. Liljevalehs konsthall i fasadbelysning.
MERA LJUS!
Vid inträdet i Liljevalehs konsthall finner man sig
angenämt överraskad av den framställning av
belysningstekniken genom tiderna, som sammanbragts med
hjälp av tekniska museets samlingar. Historiska
exposéer kunna vara sällsynt tråkiga, men även sällsynt
roande — om de sammanförts på rätt sätt. För tekniska
museets popularitet kommer säkerligen denna lilla
utställning att betyda en hel del, och med tanke på de
svårigheter som ännu återstå, innan museet fått sitt material
inom olika branscher kompletterat till önskvärd
omfattning och härbergerat inom representativa lokaler, är
denna succés detsamma hjärtligt unnad.
Det skulle här föra för långt att ingå i detaljer med
avseende på det mera förhistoriska materialet. De
gamla gruvlamporna, gruvblossen, vaxstaplarna och
lyktorna av mer eller mindre sagolik konstruktion kunna
föranleda mången både skämtsam och vemodig
fundering. Vi få även utan vidare passera vår barndoms
fotogenlampor — som dock då och då dyka upp på
sommarnöjena — samt en hel del annat trevligt gods från samma
epok eller tidigare.
Vad som i första rummet fängslar den moderne
besökaren, är de äldsta elektriska belysningsgrejorna.
Åldriga dynamos finnas bortåt ett dussin, bland vilka prisel
i. pampighet torde tagas av en AEG-maskin nr 508 av
år 1886, på 110 voit och 80 amp., alltså säger 8,8 kW,
men av dimensioner, som närmast skulle motsvara en
modern maskin på åtminstone 20-dubbla effekten. Några
intressanta svenska maskiner, bl. a. en Wenströms
: gryta" och en thorin-dynamo, visa, att vi redan på
1880-talets mitt voro i tekniskt avseende ganska väl
framme — i ekonomiskt var det förmodligen si och så,
då den elektriska tillverkningen över huvudtaget, och
särskilt ifråga om maskiner, nog var efter nutida
begrepp mera hantverksmässig. En serie båglampor av
olika äldre fabrikat skvallra om en förgången tids
ansträngningar vid lösningen av ett kinkigt
elektromeka-niskt problem — hur många patent ha ej uttagits på
båglampskonstruktioner, och så är en vacker dag hela
apparaten praktiskt taget eliminerad ur marknaden!
Edisons glödlampa, med tråd av kolnad bambufiber,
uppfunnen 1878, är i själva verket den moderna
belysningsteknikens grundval. Kanske hade det varit på sin
plats att på något mera synbart sätt i anslutning till
glödlampans 50-års-jubileum hedra "alla tiders
uppfinnare" vid denna utställning, eller åtminstone fästa
allmänhetens uppmärksamhet vid halvsekelminnet?
Glödlampan erbjöd redan i sin tidigaste form samma
överlägsenhet gent emot äldre ljuskällor, som
karakterisera dess ättling av i dag: kapslad värmekropp, litet
utrymme, möjlighet att kunna ekonomiskt byggas såväl
i små som stora enheter. Dess användbarhet blev
därigenom oerhört mycket mer flexibel, en fördel, som dock
måhända först under senare tid börjat fullt utnyttjas.
Dess strömekonomi har successivt förbättrats och är vid
moderna metalltrådslampor av större typer bortåt 7 ggr
bättre än vid Edisons originalkonstruktion. Tillägga vi,
att priset samtidigt nedbragts till mindre än 1/7 av
urtypens, är den elektriska belysningens snabba framgång
8 SEPT.
1928
ÅRGÅNG
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
