- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Bergsvetenskap /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 14 jan. 1928 - Kolpulvereldning i metallurgiska ugnar, av bergsingenjör Louis Arfwedson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 jan. 1928

BER GSVETENSKAP

5

ugnar, är att den höga förbränningstemperaturen skulle
oförmånligt inverka på det upphettade materialet och
att askan skulle visa sig besvärande i ugnen.

Dessa invändningar ägde nog sin giltighet vid de äldre
konstruktionerna, där pulvret inblåstes och förbrändes i
själva ugnsrummet. Moderna ugnar äro däremot
försedda med ett särskilt mot vällrummet helt öppet
förbränningsrum. Pulvret inblåses tillsammans med
förbränningsluften genom förbränningsrummets tak i [-lodrät}-] {+lod-
rät}+} riktning eller genom vällrummets tak i mot
förbrän-ningsrummet lutande riktning, så att förbränningen i
huvudsak sker i detta. Genom riktningsförändringen, som
lågan härigenom måste göra i förbränningsrummet,
ut-centrifugeras det mesta av askan och kvarstannar där.
Praktiskt taget endast det finaste osmältbara stoftet
följer med in i ugnen och vållar där ingen olägenhet.
Genom att förbränningsrummet är helt öppet mot
ugnsrummet och förbränningen sker med skarpt lysande låga,
överföres värmet till godset till stor del genom strålning
redan innan gaserna hunnit lämna det förstnämnda.
Gaserna i förbränningsrummet avkylas härigenom före
inträdet i det egentliga ugnsrummet och passera genom
detta till största delen förbrända och således med minsta
möjliga kvantitet fritt syre i motsats till gaserna i
gaseldade ugnar, där förbränningen till största delen sker
i ugnsrummet.

På grund av den vid kolpulvereldningen goda
värmeöverföringen genom strålning avlämnas mera värme i
Vällrummet. Gasernas kvantitet blir mindre dels genom
kolbesparing och dels emedan praktiskt taget intet
luftöverskott är behövligt för fullständig förbränning.
Härigenom blir kanske i någon ringa mån förvärmningen i
en kolpulvereldad vällugn icke fullt så effektiv, som i
en vanlig vällugn. Vid smidesugnar och vällugnar för
uppvärmning av mindre ämnen är den dock fullt
tillräcklig. För ugnar, som äro avsedda att kontinuerligt
uppvärma större ämnen, såsom götvällugnar, kan
förvärmningen, om så visar sig behövligt, ökas genom att
för denna insätta en extra brännare. Härigenom kan
förvärmningen regleras efter behag. Placeras därtill den

Fig. 3. Kolpulvereldad smidesugn för stångstål.

extra brännaren på lucksidan, så förbrännes samtidigt
all luft, som eventuellt inträngt genom luckorna i
vällrummet, och ökas härigenom säkerheten mot avbränna
och avkolning.

Då några tyska verk, som arbeta med "Edelstahl",
övergått till kolpulvereldning, tyder detta på att
kolpulvereldning icke i nämnvärd grad inverkar på
kvaliteten hos stålet. Enligt de uppgifter jag fått från skilda
tyska verk, som infört kolpulvereldning i sina smides-

och vällugnar, var avbrännan och avkolningen större
före övergången till denna än efter. Utom genom den
reglerbara och utan luftöverskott fullständiga
förbränningen förklaras den minskade avbrännan därigenom att
ämnet, tack vare den goda värmeöverföringen, icke
behöver ligga så länge i den högsta temperaturen, samt att
det förut omnämnda stoftet lägger sig som en skyd
dande hinna över ämnet.

Samma orsaker, som bidraga till en minskad avbränna,
1 idraga även till en minskad svavelupptagning. Vid ett
järnverk i Tyskland, som förf. besökt, kunde man före

Fig. 4. Kolpulvereldad härd- och löpningsugn lör
järnvägsvagns- och automobilfjädrar.

övergången till kolpulvereldning icke utan olägenhet
använda kol med ca 3 % svavelhalt. Efter införandet av
pulvereldningen kunde dessa kol användas utan
olägenhet.

Det förut omtalade stoftet, som följer med in i
ugnsrummet, bränner icke fast vid ämnena och faller lättare
av än glödspånen. Vid smidning i sänke eller vid
valsning har man icke kunnat påvisa någon olägenhet
orsakad av stoftet.

Metallurgiskt sett kan således icke några allvarligare
invändningar göras mot kolpulvereldning i vällugn.
Dock bör givetvis en viss försiktighet iakttagas vid
övergången till detta eldningssätt. då det gäller våra
ömtåligaste stålkvaliteter.

För att erhålla bästa möjliga resultat vid
kolpulvereldning är det särskilt viktigt, att förbränningsrummet
har riktig form och storlek och att dess placering i för-

Fig. 5. Kolpulvereldad glödgugn lör klensmide,
såsom koppel lör järnvägsvagnar m. m.

hållande till och förbindelse med ugnsrummet är den
bästa möjliga, annars stiga lätt kolförbrukningen och
reparationskostnaderna.

Driftstörningar, förorsakade av en väl konstruerad
kolpulvereldad vällugn, ha visat sig bliva mindre än vid
en gaseldad ugn. Uppehåll för slaggning bortfalla.
Reparationskostnaderna vid rätt konstruerade ugnar bliva
snarare mindre efter’ övergången till kolpulvereldningen,
särskilt som underhållskostnaden för rekuperatorer bort-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:23:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928b/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free