Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 14 jan. 1928 - Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och bergsvetenskap, av Harald Carlborg - Notiser - Bergstaten - Noteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
kunnat påvisas i gaserna frän stål, som färskats i
konverter, och icke i martinstålens gaser.
Av föredraget framgick, huru det är möjligt att inordna
stålets gaser i ett av den fysikaliska kemins lagar entydigt
bestämt system, och vilka faktorer, som bestämma
gassammansättningen.
Fullständiga redogörelser för de i de två sist refererade
föredragen omnämnda undersökningarna komma att publiceras.
Under den för samtliga tre föredrag gemensamma
diskussionen gjordes följande inlägg.
Professor Arvid Johansson ville som en komplettering
till bergsingenjör Elfströms föredrag meddela, att. de
undersökningar, för vilka här i sammandrag redogjorts,
bilda ett led i det omfattande forskningsarbete, som under
de båda sista åren med anslag från Jernkontoret
bedrivits vid bergshögskolan under hans ledning. De teoretiska
undersökningarna rörande betingelserna för avkolning av
stål, resp. uppkolning, i olika gasblandningar,
företrädesvis kolsyra och koloxid, väte och metan, äro nu avslutade.
Nästa steg blir att söka praktiskt tillgodogöra sig de
härvid vunna resultaten. Dessa undersökningar torde
kunna påbörjas i vinter och hava i sikte att vid
mjuk-glödgning av stål i industriell skala dels förebygga
avkolning i allmänhet och dels att kunna glödga ett blankt stål
utan vare sig oxidbildning, avkolning eller uppkolning.
Bergsingenjör Gunnar Thalén framhöll beträffande
professor Petréns föredrag, att uppmärksamheten måste
hållas riktad på felkällorna vid kvävebestämning. Vid
lösandet av provet i svavelsyra har man vid Sandviken
exempelvis funnit i härdat kromnickelstål 0,012 % N, men
i samma stål efter utglödning blott 0,004 % N. i senare
fallet återfanns skillnaden i kvävehalt i den olösta resten,
som efter smältning med soda och behandling på vanligt
sätt gav 0,008 % N. Soda och övriga reagens voro
givetvis kontrollerade.
Beträffande kvävehaltens inverkan på stålets egenskaper
har observerats, att höglegerade kromstål, som ibland
kunna hålla rätt hög kvävehalt, just i sådana fall varit
svåra att bearbeta i värme (bristningar å stålytan).
Professor J. Petrén påpekade, att kvantiteten kväve,
som smält stål upptager, är en funktion av trycket.
Bergsingenjören R. Wijkander meddelade i anslutning till
professor Petréns föredrag följande resultat av en för två
år sedan utförd undersökning.
"Det finnes som bekant hos en del legerade stål ett
mycket obehagligt fenomen, som kallas anlöpningsskörhet.
Denna har av olika forskare Visats öka med stegrade
halter av mangan, krom, fosfor m. fi. legeringsämnen.
Engelsmannen Griffith* framkastade då den tanken, att
anlöpningsskörheten skulle bero på stålets kvävehalt, och
han anförde tvenne försök som belägg härför. Jag tog då
upp denna tanke för undersökning. Mycket talar för att
kväve kan vara orsak till anlöpningsskörhet. Sålunda
sammanfalla de för detta fenomen kritiska temperaturerna
500—600° ganska väl med de av Fry påvisade
kväveomvandlingarna i stål. i stort sett äga de flesta ämnen, som
öka anlöpningsskörheten, stor benägenhet att bilda
nitrider. Det av bergsingenjör G. Thalén påvisade faktum,
att en glödgning vid 1 300—1 400 ° minskar
anlöpningsskörheten stämmer väl med det förhållandet, att ett
kvävehaltigt stål avger kväve vid glödgning vid hög temperatur.
Undersökningen utfördes dels å legerade stål ur
praktiken, dels å i laboratoriet framställda stål med
kvävehalter varierande från 0,oo3 till 0,015 %. Materialen
undersöktes dels obehandlade, dels nitrerades de genom
inledande av kvävgas i det smälta stålbadet, dels
glödgades de i vakuum vid 1 300—1 400 ° för kvävets
avlägsnande, vilket senare också delvis lyckades. Det framgick
av försöken, att visserligen i allmänhet en ökad kvävehalt
bidrar till att öka anlöpningsskörheten, men någon absolut
regelbundenhet kunde icke påvisas. Jag kom därför till
den slutsatsen, att kväve icke är den verkliga orsaken
till anlöpningsskörheten, utan att det endast i likhet med
mangan, krom, fosfor etc. ökar graden av
anlöpningsskörhet". H. C.
i The Journal of the Iron and Steel Institute 1925, nr 1.
NOTISER
Bergsstaten. Mellersta bergmästardistriktet.
Bergmästaren C. Oskar Norelius avgick från innehavd tjänst
den 30 juni 1927 på grund av uppnådd pensionsålder och
sedan av kungl, maj:t medgiven ytterligare tid för kvarstående
i tjänsten efter åldersgränsens överskridande gått till ända.
Samtidigt med att kungl, maj:t beviljade Norelius nådigt
avsked bestämdes, att den på grund därav lediga
berg-mästarbefattningen skulle t. v. uppehållas allenast på
förordnande, antagligen till underlättande av en möjligen i
framtiden önskvärd ändring i bergsstatens organisation.
Att t. v. uppehålla bergmästarbefattningen förordnade
kungl, maj:t den 7 okt. 1927 gruvingenjören i distriktet
Johan Kraepelien.
Att t. v. uppehålla den härigenom lediga
gruvingenjörsbefattningen under den tid Kraepelien innehar ovannämnda
förordnande transporterade och förordnade kungl, maj:t den
22 okt. 1927 gruvingenjören i Norra distriktet Ragnar
Stahre.
Norra bergmästardistriktet. Den 22 dec. 1927 förordnade
kungl, maj:t bergsingenjören B. Lindeman, vilken förut
under tiden från den 1 jan. 1922 till tjänstens indragning
den 30 juni 1923 varit förordnad som extra gruvingenjör vid
bergsstaten, att uppehålla gruvingenjörstjänsten i Norra
distriktet från den 1 jan. 1928 t. v. för den tid Stahre
innehar ovannämnda förordnande.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av jan. och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,15
$ 28,05 per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 240—290.
3) Valstråd, » 0,45 b i> b 270—320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 170—200.
5) Valsat lancashirejärn, » b b 280.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1000 kg fritt banvagn
verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn och
i engelska pund och amerikanska dollars efter kurser om 18,08,
respektive 3,705 kr., utgöra noteringarna för:
2) Bittets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt ........ £ 14,12.— $ 71,so
£17,8.— $ 85,-
3) Valstråd, över 0,45 kolhalt............................ £ 16,6.— $ 79,50
£19,2.— £93.25
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ........ £10,14.— £52,10
£12,7.— $ 60,35
5) Valsat lancashirejärn, mjukt, grundpris .... £16,17.— £82,25
Gjuttackjärn:
Engelskt nr 1................................ Sh. 68—0 | per 1016 kg fob
b b 3............................... b 65—0 J verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... Kr. 265 p 1000 kg basis 45 sk. 5
fbv köp.stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 °/o................ £ 12 — 10 — 0 per 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ b 1 — 0 — 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... »0 — 1 — 31 /2 prlblegering.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C b 33 — 0—0 skala 11/-.
b ’ 4/6 % C » 22 — 15 — 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg bas
60 fob engelsk
hamn.
b Kolfri legering .... £ 0 — 1 — 4 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ b 0 — 2 •— 11 per lb Cr.
Ferro vanadin 35/40 %................ b 0—14— 3 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2:30 Tenn: eng. i tackor Kr. 4:95
b tackor » 2:00 Zink: hytt i tackor b 0:60
Koppar: tackor: raff, b 1:25 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ b 0:48 —100 % Ni............ b 3:35
Priserna gälla för metaller per kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
