Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 9 juni 1928 - Nyare hjälpmedel och metoder vid gruvmätning, av ingenjör P. A. Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
Ändring av gamla metallringar.
För att möjliggöra användning av de gamla
metall-ringar, som använts till träskivor samt de med fals
försedda metallskivorna, kan man, se fig. 7, låta sätta på
tvenne metallklackar försedda med de i det
föregående omnämnda skruvarna och styrdubbarna. Vid
övergång till den nya metoden ställer sig denna ändring
billigast.
Jämförelse av mätlappar.
Som förut nämnts ligger fördelen i användning av de
nya komplementen till markscheiderinstrumenten däri,
att man kan rita upp konturerna under mätningen samt
direkt vid respektive konturpunkter anteckna höjden
över eller djupet under instrumentet, varjämte
konturerna kunna förses med resp. geologiska beteckningar.
Ritsningen med därtill hörande anteckningar bortfaller,
och hela mätningen vinner i tydlighet och reda. Se fig. 8.
De tre i övre raden avbildade mätningarna hava
utförts på gamla sättet och de tre i nedre raden på det
nya. Mätningen å lappen längst till vänster i övre raden
är utförd i en pall, varvid såväl rot- som krönkonturer
inmätes. Mätningen tog en tid av 21/2 tim. och medhanns
då endast ritsning samt anteckning av mått och vinklar
till resp. konturpunkter. Efter hemkomsten utsattes först
alla rotpunkter, varefter de vertikala och horisontala
ka-teterna för alla krönpunkter uträknades, och den
horisontala kateten nedstacks på mätlappen, varefter
krönkonturerna uppritades samt försågos med geologisk
beteckning. Tiden härför uppgick till 2 tim. Hade det
nya instrumentet varit tillgängligt vid mätningen, så
hade alla dessa operationer medhunnits på de förut
omnämnda 21/2 tim. Uppskattningsvis anslår undertecknad
9 juni 1928
tidsvinsten vid användning av det nya instrumentet till
c:a V» av den tid, som förut åtgått till mätning, beräkning
av kateter samt avsättning och uppritning av konturer.
Härill kommer fördelen av att på platsen kunna
kontrollera, att allt medtagits.
Som jämförelse meddelas här nedan det antal
konturpunkter, som inmätts på de olika mätlapparna i fig. 8.
övre raden
Antal stationer
från vilka
kon-Konturpunkter turer inmätts.
. Längst till vänster....... 90 1
Mitten .................. 73 2
Längst till höger......... 84 2
Nedre raden
Längst till vänster ..............75 2
Mitten ....................................90 3
Längst till höger..................79 1
Övriga å mätlapparna synliga stationspunkter hava
använts för förflyttning av borden mellan de olika pallarna,
Vid mätning under jord i långa smala orter, där flera
olika malmer eller bergarter övertvära densamma,
komma vid mätning på gamla sättet ritsarna så nära
varandra, att man, i synnerhet om hålet efter nålen av någon
anledning blivit ojämnt, har synnerligen svårt att vid
hemkomsten skilja de olika ritsarna och anteckningarna
åt. Dessa ölägenheter bortfalla alldeles vid mätning
med det nya instrumentet.
Som ytterligare exempel på instrumentets
användbarhet kan följande anföras.
I en pall om exempelvis 20 m höjd önskar man av en
öller annan anledning sätta på en undersökningsort t. e.
12 m över sulan. Pallens lutning samt frånvaron av av-
Fig. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
