Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 juli 1928 - Om differentialflotation, av byråingenjör Harald Carlborg - Föreningsmeddelanden - Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och bergsvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 jan. 1928
något längre, vilket möjligen kan bero på
nödvändigheten att framställa tillräckligt många färska brottytor.
Åtgången av det svavelhaltiga xantatet är här också
något större, vilket förmodligen sammanhänger med
vittringen och den därav föranledda förekomsten av
oxid-mineral. På senare tid har man övergått till ökad
användning av aerofloat och har på så sätt samt genom
ytterligare en renflotering av råkoncentratet lyckats
höja blysligens halt till 64 à 72 % Pb mot förut c:a
59 %. Tillsättning av zinksulfat är här ej erforderlig
då varpmalm anrikas, beroende på att denna på grund
av långvarig vittring redan har stor halt därav.
Ytterligare ett exempel må anföras, nämligen från
Utah-Apex anrikningsverk nära Saltsjöstaden i Utah i
Förenta staterna, som är en av de modernaste
anläggningarna för differentialflotation.1 Man behandlar där
flera olika malmtyper, men här skall redogöras blott för
anrikningen av den bly-, koppar- och järnsulfidförande.
Gångarten utgöres av silikat av huvudsakligen
magnesium och aluminium. All malm finkrossas i kulkvarnar
till c:a 95 % under 0,17 mm (80 mesh), och floteras sedan
på Mc Intosh’s pneumatiska flotatorer.
Genom kollektiv flotation uttar man först blyet och
kopparn under användande av följande agenser, tillsatta
i kulkvarnarna: råsoda 0,2—0,5 kg/ton, natriumcyanid
0,3 kg/ton, kaliumxantat 0,11 kg/ton, tiocarbanilid 0,085
kg/ton. I en centrifugalpump före flotatorerna tillsättes
0,075 kg/ton pine oil.
Det erhållna bly-kopparkoncentratet behandlas i en
kontaktbehållare under 30—45 minuter med 0,3 kg/ton
natriumcyanid och 0,25—0,5 kg/ton kalk. Kalktillsatsen
regleras så att en svag basicitet erhålles. Pulpen
diffe-rentialfloteras därefter på blyglans under tillsättande i
flotatorcellen av 0,075 kg/ton TA-blandning.
Malmens sammansättning och särskilt proportionen
mellan bly och koppar är ganska variabel. Följande
analyser hänföra sig till en 10-dagarsperiod i början av
december 1926.
Pb % Cu %
Rågods ................ 5,18 2,95
Blyslig ................................37,7 6,66
Kopparslig ............ 3,75 21,32
Avfall ................ 1,10 0,63
Denna differentialflotation av bly- och kopparsulfider
är veterligen ej genomförd någon annanstädes i
kommersiell skala med samma framgång, ehuru resultaten
kanske kunna förbättras åtskilligt.
Beträffande kvantiteterna agenser äro de i samtliga
relaterade fall hänförda till viktsmängd torrt rågods i
pulpen. Emellertid är denna proportion ej enbart
avgörande, ty agenskoncentrationen i pnlpen är
naturligtvis av stor vikt och således bör, om man vill vara
fullständig, egentligen också pulpens konsistens samtidigt
angivas.
Dock inverkar också kornstorleken ty konsumtionen
av agenser avhänger, istället för av kornens volym eller
vikt, av deras sammanlagda yta, om den också inte är
proportionell däremot, vad beträffar samlaragenserna.
T vissa fall synes motsatsen inträffa. Siffror på
agens-behovet måste därför alltid betraktas med hänsyn tagen
även till dessa omständigheter.
Över huvud taget gäller, att på differentialflotationen
inverka så många faktorer, av vilka åtskilliga äro svåra
att kontrollera, att man i blott ganska få fall kommit
fram till generella regler för dess genomförande. Ännu
så länge är det nödvändigt att experimentera sig fram,
1 The Mining Congress Journal, 1927, s. 128 ff.
55
när man vill lösa ett visst, konkret
differentialflotations-problem.
Den lämnade översikten ger, i sin koncentrerade form,
kanske intryck av, att vid differentialflotation av en
malm det blott gäller att tillämpa vissa, mer eller mindre
definitivt utformade regler och recept. Detta är
ingalunda förhållandet. Varje ny malm erbjuder ett nytt
problem, som i regel måste angripas från grunden, om
ett verkligt gott resultat skall kunna uppnås.
Källor: Utom citerade uppsatser ha rådfrågats ett flertal
artiklar i Engineering and Mining Journal, The Mining Congress
Journal och Transactions of American Institute of Mining and
Metallurgical Engineers samt följande handböcker: Taggart :
Handbook of Ore Dressing, New York 1927; Bruchhold: Der
Flotations-Prozess, Berlin 1927.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap samlades den 16 maj 1928 kl. 15,30 å
föreningens lokal till firande av sitt 40-årsjubileum.
Till sammanträdet hade inbjudits professor Klas
Sondén i egenskap av en av avdelningens stiftare samt
föreningens ordförande, direktören Kristoffer Huldt och
dess sekreterare, byråchefen K. A. Fröman.
Förhandlingarna leddes till en början av ordföranden,
bankdirektör Wiking Johnsson, och därefter av vice ordf.,
dr Harald Nordenson. Till ledamot av avdelningen
invaldes ingenjör Kjell Lund, Stockholm.
Avdelningens sekreterare, civilingenjör A. D. Ellgar
lämnade en "Kort återblick över avdelningens lf0-åriga tillvaro".
Föredr. redogjorde för det konstituerande sammanträdet
den 11 maj 1888 och för vilka personer, som då och senare
inom avdelningen spelat en framträdande roll, särskilt på
ordförande- och sekreterareposterna. En översikt lämnades
även beträffande sammanträden och vid dessa behandlade
frågor.
Vid framförandet av avdelningens tack till föredr.
framhöll ordf. dennes långvariga och framgångsrika arbete som
sekreterare, i vilken egenskap han gjort sig förtjänt av
avdelningens varma tacksamhet.
Ingenjör C. A. Andsten, New York, höll därefter ett
föredrag med ljusbilder "Om damm- och gasexplosioner".
Exempel lämnades på huru vetenskapliga undersökningar
angående explosionsfaran från spannmåls- och stenkolsstoft
utföras i Förenta staterna, varjämte i korthet redogjordes för
stoftexplosioners teori. Medelst bilderna påvisades på
övertygande sätt explosionsfaran och de ofta mycket
förödande verkningarna av dammexplosioner i järnverk
(stenkolsstoft), vid tröskverk, i socker- och stärkelsefabriker, i
tryckerier (aluminiumpulver) m. fi. ställen. För att
explosion skall äga rum erfordras viss såväl minimi- som
maxi-mistorlek å stoftet jämte lämplig stofthalt i luften. Såsom
orsaker till explosioners initiering angåvos bl. a. elektriska
gnistor, som t. e. kunna uppstå genom att statisk
elektricitet av mycket hög spänning genereras av drivremmar osv.,
elektriska glödlampor, som kunna antända på dem samlade
dammlager, samt icke minst tobaksrökning. Med några ord
omnämndes slutligen försök, som gjorts att driva
förbränningsmotorer med kolpulver.
Bergsingenjör Folke Sandelin höll sedan ett föredrag om
"Birmas malmförekomster, oljefält och ädelstensgruvor",
som kommer att inflyta i Teknisk tidskrift.
I anslutning till föredragen framställde civilingenjör
Orvar Laquist en fråga, huruvida statisk elektricitet eller
möjligen någon annan orsak får givas skulden för den ej
ovanliga antändningen av oljekällor. Ingenjör Andsten var
närmast benägen att gissa på statisk elektricitet som orsak
i många fall.
Sedan den allvarliga delen av programmet blivit
genomgången intogs gemensam middag å föreningens restaurant.
Yid det efterföljande samkvämet höll disponenten Bengt
Thorbjörnson ett av ljusbilder illustrerat föredrag "Om
cognac och cognac-tillverkning." En ingående redogörelse
BER GSVETENSKAP
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
