Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1928
kemi
’23
kvartssand återgivas här jämte deras medeltal.
Pepti-seringsmedel var 1—2 %0 ammoniak i vatten och
suspensionernas koncentration 2 %. Största avvikelsen hos
någon fraktion är i förhållande till medeltalet 4,5 % av
hela materialmängden och största avvikelsen hos en och
samma fraktion 43 %. Dessa fel innefatta dels själva
metodens fel, dels även det fel, som vidlåder
generalprovtagningen. I detta fall föreligger en noggrannhet,
som egentligen överstiger den som i praktiken är
behövlig för det fullständiga bedömandet av finkornigt
material.
Sedimenthöjd mm. Tid från
försökets början min. Procenttal
partiklar avsatt vid samma tid.
Första partikeln 0,o
når bottnen 15
0,5 23 4,8
1,0 26,5 9,7
2,0 30,5 19,4
3,0 35 29,1
4,0 39,5 38,8
5,0 44,5 48,5
6,o 51 58,2
7,0 60 67,9
8,0 71 77,6
9,o 96 87,3
10,o 960 97,0
10,3 3600 I00,o
Bergsingenjör E. Rothelius har funnit en intressant
tillämpning av ovanstående apparatur för en del problem
i samband med våtanrikning av malmer.
40 50 <o0 70
J3estämninj N-0 Z
40 50 10 70
A/-o 4
10 20 30 40 50 40 70
Fig. 12. Kornstorleksbestämningar å sand. Fyra parallellprov jämte
medeltal av dessa.
Förhållandena härvid äro i korthet följande. Det
siam, som lämnar anrikningsverket, får antingen gå ut i
ett vattendrag eller slammets vatten användes som
återgående i processen. I båda fallen är det nödvändigt att
sörja för så hastig slamavsättning som möjligt, i förra
fallet av juridiska skäl. För att uppnå den erforderliga
hastiga slamavsättningen önskar man koagulera eller
ut-flocka materialet på effektivaste sätt, så att maximal
se-dimentationshastighet uppnås. För slamavsättningen
använder man sig av speciella slambassänger, där
materialet får avsätta sig eventuellt efter tillsats av t. e.
saltsyra, svavelsyra, alun, järnsulfat, koksalt, kalk m. m.
Det är tydligt, att slammaterialets verkliga
kornstorlek här är av vida mindre intresse än aggregatens
sedi-mentationshastighet, som således närmast blir föremål
för mätningar. I ovanstående tabell återgives resultatet
från en dylik mätning på ett från ett anrikningsverk i
Sverige taget slamprov efter slambassängen.
Av stor betydelse är även det fall inom
anrikningstekniken, där man söker minska metallförlusterna i det
avgående slammet. Problemet torde icke blott bliva av
ekonomisk vikt vid dyrbarare malmer såsom zink- och
tennmalmer, utan även vad beträffar järnmalmer.
Bibliografi.
1) Atterberg, A.: "Studier i jordanalysen." (Kungl
lantbruksakademiens handlingar, 1903).
2) Odén, S.: "Eine neue Methode zur mechanischen
Bodenanalyse." (Int. Mitt. f. Bodenkunde 5, 257 [1915]).
3) Odén, S.: "The size distribution of particles in soils and
the experimental methods of obtaining’ them." (Soil Science 10,
1 [1925]).
4) Odén, S.: "Om sedimentationsanalys." (Teknisk tidskrift.
Kemi och Bergsv. 55, 65 [1925] ; 56, 69 [1926] ; 57, 16 [1927]).
5) Stokes, C. G.: "Ön the theories of the internal friction of
fluids in motion and of the equilibrium and motion of elastic
solids." (Phil. Mag. 29, 60 [1846] ; Trans. Cambr. Phil. Soc. 8,
287 [1849]).
6) Atterberg, A.: (Int. Mitt. f. Bodenkunde, 2 314 [1912]).
7) Robinson, G. W.: (Journ. Agric. Science 12, 306 [1921]).
8) Werner, D.: "A simple method of obtaining the size
distribution in solis and precipitates." (Trans. Farad. Soc. 21,
381 [1925]).
FILTRERINGSANORDNING.
Av civilingenjör KARL-IVAR SKÄRBLOM.
Den här skisserade apparaten gör icke anspråk på att
vara fullt ny. Emellertid har den visat sig vara rätt
tidsbesparande och delar av densamma hava med fördel
kunnat användas för andra ändamål än det i överskriften
angivna, varför ett omnämnande av densamma i denna
tidskrift kan anses motiverat.
Anordningen, sådan den framgår av vidstående figur,
har använts för kolloidkemiskt studium av ur olika
naturliga vatten utfällda kalk-magnesia-tvålar. Dessa
av-filtrerades på ett kolloidfilter inlagt i en
Zsigmondy-Bachmanns filtrerapparat med silskiva. För att
möjliggöra en önskad filtreringshastighet måste vakuum
användas. Härför placerades filtrerapparaten på en
vakuumklocka, som medelst trevägskran sattes i förbindelse
med en vattensug. Genom trevägskranen vinner man
flera fördelar. Vakuumklockan kan sättas under
lufttryck utan att vattensug eller vakuumpump måste
avstängas, varigenom flera evakueringar kunna utföras på
samma ledning. Naturligtvis kan detta ordnas även med
slangklämmare, vilket dock är mycket besvärligare.
Vid användning av vakuumklocka i stället för
sugflaska, som ju i allmänhet brukas vid filtrering under
vakuum, upptages filtratet direkt i det kärl — titrerkolv,
bägare osv. — i vilket det efter filtreringen kommer till
vidare undersökning.
Lämpligt smörjmedel för tätning mellan klockan och
den planslipade glasplattan är kullagervaselin.
För åstadkommande av en självverkande filtrering
med konstant vätskenivå över filtret förfors på så sätt,
att den mätkolv, i vilken kalktvålsuspensionen befann
sig, hastigt vändes upp och ned med mynningen i filtrer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
