Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1928
kemi
’43
och efter substitutionen x = r 4- — för 0 < t < —
a c
ro 2 t
/y»2 ’ ’ /y»3
■dx-dt
= 3 •
3 f f
a \ O / ~„l O ’ ol »o2-
©
o2-’ol
— ■ In — -
. o »\>i
/cA2 rol
Va/ r0l • ro2
(-)’ . .11
V a / r„2—r0l 2 l
’ol
o2
För r<)i < t < ’’ö2 blir:
c c
S =
efa: • di-)-
rol °’o2
-»•ol) +
’ol
6 r,
02
(»*o2
== 3 • I a [rol • (ro2— rol)—
l- ’ol ’ o2
+ o [ ro2 ■ 1) - ((^J —»"oi2 ) • In r„2 +
+4(7–)
ct 1
-r„
ol
■ In r.
2
ct ct
–-In–r0l ■ lnr0l -
a a
+
1 [C1
2 ’ \ Ö
, ) + ___—L_ (l0)
/ + »*o2 6ro22 J j
Om linjen är parallell med a;-axeln, finner man
resultatet som specialfall av formlerna (9) och (10), som då
bliva (för a = 0):
, (t)
V. r°2
’ol
/ rol ■ r,
+
o2
»-022 -
»•ol2 • »-022 j
(11)
S = 3ß ■
r„i_
3
T (VT (T*)"
ct , r,
H–-In -
ø ct
2 »"„2
o2 i
6»-„2S
+
(12)
Ehuru de fördelningsfunktioner, för vilka här räkning-
arna genomförts, äro avsevärt förenklade, passa de, som
nedan kommer att visas, rätt väl in på praktiska
förhållanden och lämpa sig således även för numerisk
beräkning. Ofta ansluta sig dock fördelningskurvorna
bättre till en sådan funktion, som den just för malet
cement av Blyth, Martin och Tounge1 uppställda
ekvationen:
N = a-e b ’ 2r,
där N = antalet partiklar av radien r och a och b
konstanter.
(9)
10 20 30 40 SO tO 70 30 90 100
Fig. 3.
Beräknar man härur utgångsfördelningsfunktionen,
kommer man till:
F{r0) = 16a ti a • r02- e - 2b ’ r°............. (i 3)
Funktionens utseende framgår av fig. 3.
Beräkningarna ställa sig emellertid här rätt besvärliga, varför vi
avstå från att angiva slutformlerna.
Vi känna nu tydligen, hur den omsatta mängden
varierar med tiden, och vi vilja nu ingå på frågan i vad mån
hållfastheten blir beroende av den omsatta mängden.
Som bekant kan hållfastheten hos cement och betong
med god överensstämmelse sättas omvänt proportionell
mot kvadraten på vattencementtalet, w, dvs. H = —;
w2
Med utgångspunkt härifrån ha vi beräknat sambandet
mellan hållfasthet och omsatt mängd på följande sätt.
"Vattencementtalet angiver förhållandet mellan
mängderna vatten och cement, då betongen beredes,
Aq0
†
F(M 5
w =-
JET.
c.
(0 20 X So 40 p.
i.......:....... .......i
10 X
r
10 20
Fig. 4.
30
-40*
H ==
~ gäller för ett visst cementslae och dess
hållfast-w2
het efter en viss tid. Vi kunna då sätta W — Kz
Mo
S ’
då ju under dessa förhållanden S, = K2 • C0.
Om vi här välja St till variabel och sätta Aq0 =
konstant, så blir vid den ifrågavarande tiden t:
w = — och w’ =£2
i Trans. Ceram. Soc. (Engl.) 23, 61—118 (1924).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
