Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•96
teknisk tidskrift
14 april 1928
Resultaten av dessa undersökningar äro:
1) Då träfilspånerna impregnerades med sublimatlösning
vid 70°, erhöllo de den största sublimathalten. Vid
användandet av 50- till 80-gradig sublimatlösning äro
kalomel-och kvicksilveroxidbildningen minst. Emedan vid den av
mig uppfunna Kyan’ska djupimpregneringsmetoden
subli-matlösningen har en temperatur av omkr. 80 °C, då de
förbehandlade stolparna nedläggas, och av omkr. 40 °C, då de
tagas upp, kunna dessa temperaturer anses lämpliga.
2) De enligt min metod behandlade stolparna hava samma
brotthållfasthet vid böjning som icke impregnerade stolpar.
3) Den impregnerade delen av träet i stolpen är
skyddat mot angrepp av den farligaste träsvampen.
Då jag hade utfört en mängd sådana prov som det här
ovan beskrivits, vilket tog en tid av 3 år i anspråk efter
patentets erhållande, beslöt jag att genom min firma, som
har ensamrätten till patentet, införa metoden i praktiken.
Fig. 1 visar åtta tvärsektioner av en 9 m. lång
granstolpe, som förbehandlats enligt min metod och därpå
Kyaniserats. Tvärsektionerna, som äro tagna 1, 2, 3 osv.
meter från rotänden, avhyvlade och bestrukna med
svavel-ammonium visa ett 30 à 40 mm djupt, mörkt skyddsbälte.
Av figuren framgår, att impregneringen inträngt lika djupt
på alla de ställen, där tvärsektionerna tagits.
För jämförelse mellan den av mig uppfunna Kyan’ska
djupimpregneringsmetoden och det förr använda
impreg-neringssättet visas fig. 2. Skyddsbältet blir vid användande
av trätjära ungefär lika djupt som vid min metod, under
det att detsamma vid den ursprungliga Kyanmetoden
endast erhåller ungefär samma djup som hos granstolpar
med kreosotolja, dvs. 3 à 5 mm. Stolpar behandlade
enligt min metod bliva ofta helt och hållet genomdränkta
med impregneringsvätska, men en så djup impregnering
är onödig och fördyrar behandlingen genom den stora
åtgången av impregneringsmedlet.
Av vad ovan sagts, framgår, att man vid min
impreg-neringsmetod ej använder några nya impregneringsmedel
utan det beprövade kvicksilversublimatet. Detta, som är
det kraftigaste svampdödande medlet, endast förmås att
inränga djupare och i större mängd i träet än vid den
ursprungliga Kyanmetoden.
Brotthållfastheten var alltså
460 • 600 __„ .
––-„„ =5<3 kg pr cm2.
0,098 • 173 ° r
’ ’Hütte" angiver för gran 420 kg pr cm2 såsom
brott-hällfasthet vid böjning. Sydbömisk gran har emellertid en
brotthållfasthet vid böjning av 550 till 600 kg pr cm2,
vilket jag flera gånger varit i tillfälle att konstatera. (Jmfr
Kinberg. Elektrotechnik und Maschinenbau, Wien 1917,
s. 345; nr 2, 1919; nr 28, 1919.)
Undersökning av motståndskraften mot träsvampar.
Ur den impregnerade delen av stolpar utskuros stavar,
som i Erlenmeyerkolvar utsattes för inverkan av
träsvampen Coniophora Cerebella för att få konstaterat, om denna
livskraftiga svamp förmådde angripa trä impregnerat enligt
den Kyan’ska djupimpregneringsmetoden. Vid alla dessa
försök visade det sig, att denna svamp icke kunde växa på
de impregnerade trästavarna och att den efter några få
veckor var död.
Fig. 2.
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
