Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
18 FEBR. 1928
Fig. 8. Sidobild av eldstadens främre del. (Pannrummet då ännu
utrustat delvis provisoriskt.)
till över 250 tcal por m3 och timme. Härvid bör
ihågkommas, att man vid kolpulvereldstäder räknar med en
värmeutveckling av blott 130—150 tcal per m3
eldstadsvolym, om en fullständig förbränning av alla
kolstoft-partiklar skall ernås och murverket i längden skall visa
sig motståndskraftigt nog. I Finland har man vid
trä-avfallseldstäder tidigare observerat värmebelastningar
ända upp till 500 tcal per m3, men följden härav har
städse varit den, att omnejden täckts av ett besvärande
lager halvbrända spånbitar, vilka medsugits av draget
från de allt för små rostytorna, och vilka icke hunnit
förbrännas i de alltför små, man kan säga nästan
obefintliga, förbränningsvolymerna utan halvbrända medföljt ut
genom tuberna och skorstenen. Utom att en avsevärd
bränsleförlust härigenom uppkommer, är eldfaran viel
många sågverk och sotplågan vid flera cellulosafabriker
och pappersbruk icke obetydande. Mången gammal såg
är ju försedd med gnisterkammare efter pannorna. Men
då anordnandet av dylika å moderna större anläggningar
ställer sig såväl tekniskt som ekonomiskt omöjligt, bör
det onda angripas vid roten, dvs. rostytorna och
förbränningsrummens volym böra avsevärt förstoras i
jämförelse med förut gängse praxis. Vid högeffektpannor
för vått sågavfall synes förhållandet rostytan : eldytan
böra vara 1 : 15 à 16 och för normala murade pannor
1 : 23 à 24, om den förefintliga eldytan skall kunna
utnyttjas som sig bör. Förhållandet rostytan :
nettoför-bränningsrumsvolym uppgår vid Warkaus-eldstäderna till
1 : 3,4 och denna siffra synes vid träavfallseldstäder
åtminstone böra innehållas, enligt vad de hittills företagna
proven utvisa.
Förbränningsschaktet har erhållit sin å fig. 6 synliga
karakteristiska form, emedan man velat bereda
möjlighet för inbyggandet av mekaniska
koleldningsanord-ningar, utan att den underliggande dyrbara
avfallseldstaden skall behöva rivas, ifall bränslekonjunkturerna
framdeles skulle ändra sig så, att avfallseldningen någon
tid visar sig ekonomiskt oförmånlig.
Eldstaden betjänas å tre olika nivåer (se fig. 3, 6, 8 och
9): i källarvåningen sker rensningen av de tvenne
understa snedrostlängderna, på rosttrapporna och å askrosten
(den nedre planrosten) ansamlad aska och
slaggbildningar från med flisen eventuellt följande
sandpartiklar ooh annan orenlighet måste tidtals bortrensas. För
att underlätta arbetet och inträdet i askugnen har
densamma försetts med 1,8 m höga dörrar. Från
pannrumsgolvnivån, 3,75 rn över källargolvet, betjänas den översta
snedrostlängden, vilken mera sällan erfordrar rengöring.
Eldstäderna äro för detta ändamål utrustade ined
normala askugnsluckor vid golvytan. Tändved och mindre
mängder ev. ohuggen kastved inkastas genom normala
eldstadsluckor å eldstadsfronten. Eldarens egentliga
arbetsplats befinner sig uppe på eldstaden där
snåntill-förseln, dragstyrkan, sekundärluften m. m. regleras i
enlighet med belastningsmätarens utslag.
Eldstadsmurverket har utförts av normalt eldfast tegel
(Höganäs) samt vanligt murtegel. Det eldfasta
murverket endast stöder mot det röda, och möjligheter för
dess fria expansion vid temperaturväxlingar hava
förutsetts för att förhindra sprickbildningar. För att
underlätta reparationer och möjliggöra en fri expansion i
vertikal led, ha de höga vertikala väggarna utförts i
sektioner, uppburna av valvformationer. Varje dylik sektion
kan borttagas och ommuras, utan att det över- eller
underliggande murverket skadas. Vertikal
expansionsmöjlighet har beretts mur verket i varje sektion under
valvbågarna medelst tillräckliga expansionsfogar, vilka
diktats med flätor av asbestgarn. För att bereda
expansionsmöjligheter i horisontal led ha alla vertikala fogar
såvitt möjligt lämnats alldeles utan bruk längs 1/3 av sin
utsträckning inåt eldstaden. Varje tegel kan således
Fig. 9. Längdsnitt och sidobild av pannaggregatet.
i sin hetaste del utvidga sig sidledes, någon större
sidoutvidgning av det eldfasta murverket med åtföljande risk
för farliga sprickbildningar äro således ej att befara
varken i det eldfasta eller det röda murverket,
Å de för hettan mest utsatta platserna, såsom t. e.
reflexionsvalvet i eldstadens nedre del och skärmvalvet,
som begränsar den framdragna delen av eldstaden, har
använts endast det mest eldbeständiga tegelmaterial,
märket "Höganäs krona"; de andra delarna hava utförts
av tegelkvaliteterna "Stabbarp stjärna", "Bjuv F" och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
