Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 jan. 1928
MEKANIK
11
lyser behövligheten av även dragmätare, framgår av
provningsresultaten. Varje belastning motsvaras vid likartat
bränsle av en bestämd dragstyrka mätt invid spjället.
Om nu eldaren har såväl belastnings- som dragmätare till
sitt förfogande, kan han med lätthet inställa spjället i ett
läge, som verkligen motsvarar den för tillfället
erforderliga förbränningshastigheten; i annat fall måste ju
spjäll-regleringen ske blott enligt ungefärlig uppskattning ocli
erfarenhet. På grund av pannanläggningen byggnad
(rökgaserna uttagas, som synes å fig. 5, uppe vid
econo-misern och ledas därifrån ut till skorstenen; pannorna
utgöra således på sätt och vis en del av skorstenen) kan
man observera att vid lägre belastningar övertryck
härskar inom övre delen av pannan och inom
econo-misern. Det tättslutande plåthöljet är således av denna
orsak av fördel, därför att i allmänhet vid murade pannor
eldarna draga sig för att vid låg belastning strypa på
spjället i så hög grad som förbränningsförhållandena
skulle erfordra, emedan rök uttränger genom otätheter
mellan pannor och murverk ävensom genom sprickor i
in urverket.
Såsom av provningsresultaten framgår, uppvisa även
de träavfallseldade högeffektpannorna mycket
fördelaktiga driftresultat med en flack verkuingsgradskurva,
oaktat man icke här, såsom vid en koleldad panna, är i
tillfälle att reglera rosthastighet och rostbetäckning efter
den förhandenvarande belastningen. Pannorna av denna
typ äro därför väl ägnade att införas även vid
träavfalls-eldning, sedan det visat sig, att den ovan beskrivna
plan-sned-rosten, såsom avsikten vid uppslaget till dess
byggande var, låter sig inbyggas å en relativt liten grundyta
och det oaktat, under särdeles fördelaktiga
förbränningsresultat är användbar, vid enligt våra förhållanden,
mycket höga pannbelastningar.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Grundzüge der Zerspanungslehre, Eine Einführung in die
Theorie der spanabhebenden Formung und ihre Anwendung
in der Praxis, av Max Kronenberg. 264 sid. med 170 fig.
i texten och en översiktstabell. Berlin, Julius Springer, 1927.
Pris bund. M. 22: 50.
Om blott de inom Tyskland från maskinerna bortflytande
spånmängderna kunde sammanföras till en spånflod, så
skulle denna flods mäktighet mer än allt annat övertyga om
den betydelse den spånavskiljande formgivningen har för
vår tillverkning. iSäkert är, att storleken av kostnaderna
för denna ström representerar en summa, som spelar en roll
inom vårt näringsliv. Och om det lyckades att minska dessa
kostnader med blott en fjärdedel, så skulle många millioner
vinnas åt vårt folk. Dessa ord av Reindl giva en åskådlig
bild av den betydelse, som tillmätes den ekonomiska
spån-avverkningen.
Att en stark väckelse till undersökning av problemen i
samband med spånavverkningen gavs genom Hipplers
arbeten, vilka framlades i hans bok "Die Dreherei und ihre
Werkzeuge, wirtschaftliche Ausnutzung der Drehbank",
därom giver tidskriftslitteraturen vittnesbörd.
Det stora område, som spånavverkningen omfattar, har
emellertid under årens lopp blivit mycket oöverskådligt.
Det föreliggande verket sammanfattar ur såväl praktisk som
teoretisk synpunkt området ifråga på ett systematiskt sätt
och är sålunda en nödvändig bok. I varje kapitel belysas
först de vetenskapliga problemen, varefter de förefintliga
undersökningarna meddelas samt slutsatserna dragas, ur
vilka lagarna framgå.
Det väsentligaste underlaget för våra kunskaper idag
beträffande spånavverkningen är enl. förf. mening att söka
dels i de värden för spånarea ocli skärhastighet, som
"Ausschuss für wirtschaftliche Fertigung" (A. W. F.) i
Berlin meddelat på grundval av försök, som anställts hos ett.
antal ledande industrifirmor i Berlin, där olika material
svarvats med snabbstål med 16 till 18 % wolframhalt utan
kylning och med 60 minuters livslängd för verktyget, dels
i de undersökningar över i synnerhet skärtrycket som
Klopstock utfört vid försöksanstalten för verktygsmaskiner
vid Tekn. högskolan i Berlin under ledning av prof.
Schlesinger och prof. Kurrein.
Då hittills mycket litet offentliggjorts beträffande
undersökningar över fräsning, borrning, hyvling och slipning,
så förefinnas blott på några enstaka ställen i boken
hänvisningar till dessa.
Efter att i första kapitlet-hava lämnat en inledande
översikt av spånavverkningsproblemen, behandlar förf. i andra
kapitlet skärhastigheten. Först påvisas huru
otillfredsställande ur konstruktions-, förkalkulations- och
bearbetningssynpunkt de i olika handböcker befintliga tabellerna äro, då
värdena ofta röra sig inom gränser, där skärhastigheten
arierar över 100 %. Förutsättningen för att komma fram
till en lag för förhållandet mellan spånarean och
skärhastigheten är att en norm för stålets livslängd fastställes. I
detta sammanhang påpekas Schlesingers kriterium på ståls
utslitning.
Ur de försök, som gjorts av Taylor, Ripper-Burley,
NicolsojNT, Friedrich, Hippler och A. W. F. härleder förf.
följande formel för skärhastigheten
Gr .
v— — m/mm.,
>
där C t angiver skärhastighetens storleksordning och e„
förloppet av skärhastighetens ändring vid olika spånareor,
F, eller m. a. o. är ett mått på skärhastighetens
känslighet för ändringar i spånarean.
Skärtrycket avhandlas i tredje kapitlet. Åt denna
viktiga del av problemet ägnar förf. 99 sidor. Liksom vad
fallet var beträffande skärhastigheten finnas. även över
skärtrycket en del tabeller i handböckerna, vilka tabeller
till följd av bristande noggrannhet äro obrukbara. För
klarläggande av frågorna angående skärtrycket har
Schlesingers kriterium på stålens utslitning varit av avgörande
betydelse. Genom detta har det blivit möjligt att visa, att
försöken, som gjorts av Taylor, Fischer och Nicolson, icke
motsäga varandra, vilket Taylor trodde. Utav de nämnda
försöken jämte de av Friedrich, Hippler och Klopstock har
förf. kommit till den allmänna lagen för specifika
skärtrycket (ks):
7 C’k" 1 ’ 2
/.’s = ^^ kg/mm2.
’\Jf
Gks angiver skärtrycket för spånarean F= 1 mm-. ej,s
är ett mått på specifika skärtryckets ändring vid olika
spånareor.
Klopstock kom som bekant genojn sina undersökningar
till det betydelsefulla resultatet, att man genom ett enda
kultrycksprov kan fastställa skärtrycket vid svarvning för
vilken spånarea som helst.
Kronenherg har tagit ett steg vidare, i det han, genom att
inlägga bestämda Brinellpunkter på diagrammet, kommit
till en direkt relation mellan specifika skärtrycket, ks och
draghållfastheten, k, resp. Brinellhårdheten, H.
Vidare har han uppställt formler, som giva sambandet
mellan specifika skärtrycket, hållfastheten och verktygets
kilvinkel. Förf. har kommit fram till dessa genom
kombination av försök utförda i England av Stantojst och Heyde
baserade på en spånarea och olika kilvinklar med
Klop-stocks försök med olika spånareor och en kilvinkel.
Sista delen av kapitlet avhandlar det tillåtna
skärtryckets beroende av arbetsstyckets dimensioner.
Skäreffekten behandlas i kap. 4. Ur ekv.
P v _F.ks V
’ 75 - 60 75 60
fås genom insättning av de meddelade värdena på v och ks
eA’––
JV= Cn • VFhkr,
där C k — —=—hkr/mm3 och £., s––––—–––—––––.
in 60 A ec ■ si- s — £c —S{- s
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
