Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 mars 1928
MEKANIK
31
mal avdunstning = ca 40 ton ånga per timme vid 21
kg/cm2 abs., 400°C ångtemperatur och ca 50°C
matar-vattentemperatur. Enär pannans eldyta mätt runt om
tuberna utgör ca 220 m2 motsvarar således denna
ångmängd en avdunstning = ca 180 kg per m2 och timme.
Pannans verkningsgrad blev helt naturligt relativt låg,
74,2 %. Den kan emellertid höjas genom att utöka
pannans värmeytor med rökgasförvärmaryta och det lär
vara meningen att utföra denna omändring. Pannan
intager ungefär samma utrymme som ångcentralens 20 ton
pannor och pannans tillverkningskostnad torde även
ligga i samma storleksordning som dessa pannor.
En strålningspanna nr 2, av ungefär samma
dimensioner som ovannämnda, men utrustad med
kolpulvereldning (Babcock-Remas ringkvarn) och rökgasförvärmare,
är under montering i Västerås ångcentral och torde
komma i drift instundande vår. Provningarna med
densamma komma säkerligen att erbjuda åtskilligt av
intresse. Båda dessa strålningspannor arbeta med samma
ångtryck som Västeråsanläggningens övriga ångpannor
och äro således ej av högtryckstyp. Någon svårighet
att använda samma konstruktion för högsta ångtryck
föreligger ej, i det att cirkulationen snarare förbättras
med trycket.
Rörande den av S t a 1-b o 1 a g e t levererade
högtrycksanläggningen till Gotlands kraftverk, Slite,
föreligger intet nytt. Anläggningen synes arbeta
tillfredsställande.
En kolpulvereldad ångpanneanläggning torde komma
att under loppet av innevarande år avprovas i Borås,
men en redogörelse för denna anläggning bör lämpligen
anstå till senare datum.
De svenska ångpannefirmorna hava levererat ett
flertal anläggningar under 1927. Bland dessa må följande
omnämnas.
A.-b. Götaverken har under året avslutat
leveransen av 10 st. ångpannor av Babcock &
Wil-cox-typ till Stockholms elektricitetsverks Värtaverk.
Varje ångpannas eldyta är 495 m2, överhettaryta
121 m2, rostyta 16,72 m2 (kedjerost). Ångtrycket är
24 atm. Överhettaren är placerad inuti tubsatsen.
Bakom pannan är placerad en liggande 118 m2
rökgasförvärmare av "header"-typ med ståltuber. Enär
matar-vattnet i regel kommer att uppvärmas till ca 90° C
medelst avtappningsånga från huvudturbinerna,
föreligger knappast någon risk för frätning i nyssnämnda
ståltuber. En av dessa pannor avprovades i juli 1927
av professor Afzelius och författaren och härvid
erhölls vid 21,8 atm. tryck, 387°C ångtemperatur, 61°C
matarvattentemperatur, 15 550 kg avdunstad ånga per
timme (motsvarande 31 kg ånga per m2 eldyta och
timme) en verkningsgrad = 81,3 %. Förbränningsluften
var ej förvärmd.
A.-b. Götaverken har dessutom levererat ett antal
ångpannor till olika industrier. Samtliga dessa pannor
hava varit av Babcock & Wilcox’ standardtyp, med
växlande ångtryck intill 25 atm., utan kolpulvereldning ocli
utan luftförvärmning. Bolaget har däremot under
tillverkning bl. a. en mindre Babcock & Wilcox-panna
utrustad med tubulär luftförvärmare, kedjerost och
forcerat drag.
Jönköpings mekaniska verkstads
aktiebolag har under det gångna året levererat ett
antal ångpannor i storlekar mellan 75 och 300 m2 eldyta.
Ångtrycken överstiga ej 25 atm. Såväl kedjeroster som
stokers användas, men kolpulvereldning förekommer ej.
För övriga i Sverige tillverkade och under 1927
levererade ångpannor, liksom för de till vårt land under året
importerade utländska ångpannor gälla i stort samma
premisser som de här ovan anförda. Ångtrycken hålla
sig i regel inom 25 atm. och rostkonstruktionerna utgöras
av kedjerost, stokers (vanligen Dano) samt vid
flis-bränsle förugn eller numera i vissa fall trapprost, vilken
torde mer och mer undantränga förugnen. Luften
förvärmes särskilt vid fuktiga bränslen och även vid
kolbränsle börjar luftförvärmning vinna insteg, om ock
med en viss försiktighet.
Rörande utlandets ångpanneteknik vore mycket att
säga, men jag måste inskränka mig till det allra
viktigaste. Man torde kunna säga att de nyaste
anläggningarna gå mot en stark koncentrering. Avdunstningen per
m2 eldyta och m2 pannrumsyta stiger kraftigt för varje
år. Medlet att nå denna stegring ligger framför allt i
ökad bestrålningsyta i förbränningsrummet och
luftförvärmning. Ett tecken på huru stark denna utveckling
är, visar det faktum att särskilt i U. S. A. anläggningar
med många och små pannor moderniseras genom att
pannorna rivas ut och ersättas av få och stora pannor.
Så t. e. utbyttes i ett amerikanskt stålverk 118 st. relativt
små pannor mot 7 st. stora pannor. Besparingen, bl. a. i
driftpersonal, genom ett sådant utbyte ligger i öppen dag.
Såsom exempel på huru högt avdunstningen uppdrives
med hjälp av ovan angivna medel må nämnas den stora
amerikanska Calumet-centralens nyaste pannor, i vilka
förbränningsrummet är helt vatteninklätt (Bailey block
omkring tuberna).
Bestrålad eldyta = 302 m2
Konvektions eldyta = 540 „
Överhettar yta = 467 „
Förvärmar yta = 825 ,,
Luftförvärmar yta = 3 880 ,,
Vid prov erhölls en maximal avdunstning = 136 ton
ånga per timme, vilket motsvarar en avdunstning = ca
160 kg per m2 bestrålad + konvektions eldyta och
timme.
Ångtrycket är 26 atm.
Arbetet mot högsta ångtryck går stadigt framåt. Det
föreligger nu en ganska god erfarenhet från de två stora
högtryckspannanläggningar, som finnas i U. S. A.,
nämligen Edgar-centralen och Lakeside-centralen. Enligt
Edgar-centralens erfarenhetsrön synes 12 %
kolbesparing liava erhållits genom tryckstegringen till 84 atm.
Det uppgives även att installationskostnaden per kW blir
ungefärligen densamma vid högt som vid "normalt"
tryck. Om man ock bör taga ett dylikt uttalande med
en viss misstro, så är det å andra sidan säkert att
tilläggskostnaden för högt ångtryck successivt minskas och
man bör härvid erinra sig att pannans storlek per kW
minskas med tryckets stegring. Edgar-centralen kommer
att under innevarande år utökas med ytterligare 2 st,
stora 84 atm. pannor.
Erfarenheterna från Lakeside-centralens två 91 atm.
pannor om 2 650 m2 eldyta vardera kunna i stort
sammanfattas i bl. a, följande punkter.
1. Det är nödvändigt att använda så litet
pannstensbildande vatten som möjligt.
2. Det är viktigt, för att undvika frätning, att
matarvattnets svremängd reduceras under 0,1 m3 per liter.
3 91 atm. pannan arbetar lugnare än 25 atm. pannan.
Ångan är torrare och vattenståndet lugnare.
4. Som sammanfattning uttalas att högt ångtryck
ställer större fordringar på pannans material, men att
samtidigt fullt tillfredsställande driftsäkerhet kan
erhållas och att pannans livslängd kan förväntas bliva
densamma som för lägre tryck.
Betydelsen av materialundersökningar i och för
materialets användande i högtryckspannor är utomordentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
