Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
21 juli 1928
Fig. 1. Betongkanal för rörledningar. Rören nedlagda.
i vilken rören nedläggas. Kanalen täckes sedan medels
betongvalv. som gjutas i färdiga delar på cirka 1 m längd
cch sedan påläggas med erforderlig tätning.
I Kiel finnas i kanalen förutom ångröret två
kondensator, varav det ena uppsamlar kondensatet från
abonnenterna och leder det till nätets lägsta punkt. Här
samlas kondensatet i en cistern och pumpas genom den
andra kondensatledningen åter till elektricitetsverket.
Såsom kompensatorer användas i Kiel lyrabågar, som
ligga i en slinga under nästan hela körbanans bredd.
Man har på detta sätt kunnat undvika alla
flänsförbind-ningar i rörledningen och behöver ej heller anordna
ned-stigningsschakt vid kompensatorerna. För att likväl
kunna få ett begrepp om gatuledningens tillstånd äro
med vissa mellanrum järnrör nedstuckna genom
kanalens tak. Genom att i ett av de så bildade hålen
nedföra en lampa och i närmaste hål en spegel kan man
övertyga sig om att inga väsentliga läckor föreligga. En
dylik inspektion av rörnätet företages regelbundet. Som
bevis på rörnätets driftsäkerhet må nämnas, att enligt
uppgift från igångsättningen år 1921 till mitt besök i
början av juni 1927 ej förekommit någon enda reparation
på rörnätet.
I Kiel liksom vid samtliga besökta verk består en
husanslutning av en enkel avgrening på ång- och
kondensat-röret. Är den anslutna byggnaden utrustad med
ångvär-meledning, placeras i källaren en reduktionsventil och en
säkerhetsventil eller ett säkerhetsrör, varefter ångan
föres in på den befintliga värmeledningsanläggningen.
Kondensatet luftas och föres genom mätaren till en
samlingstank, varifrån en automatisk pump trycker in det i
verkets kondensatledning. Vanligen dräneras även
ångledningen i gatan till abonnentens kondensattank, varvid
i allmänhet detta kondensat ledes förbi mätaren. Vid en
byggnad med varmvattenuppvärmning tillkommer även
en motströmsapparat för vattnets uppvärmning.
Då verket i Kiel startades, gällde det att snabbt vinna
abonnenter och av denna anledning utförde verket
husanslutningarna utan kostnad för abonnenten. Numera har
man emellertid övergått till att låta abonnenten betala
anslutningskostnaderna med ett belopp, som står i
proportion till hans värmebehov.
2. Hamburg.
Värmedistributionen i Hamburg omhänderhaves av ett
särskilt bolag: "Fernheizwerk Hamburg G. m. b. H.", vari
halva aktiekapitalet äges av leverantörfirman Rud. Otto
Meyer och den andra hälften av elektricitetsverket, som i
sin ordning är ett bolag med staden såsom hälften-ägare.
Värmeverket arrenderar två gamla elektricitetsverk,
ett vid Poststrasse och ett vid Karolinenstrasse samt
driver dessa. Centralen vid Poststrasse är utrustad med
cirka 2 000 m2 panneldyta. Ångan passerar genom 2 st.
kolvångmaskiner à 400 kW till fördelningsanläggningen
för lågtrycksånga, vilken har ett tryck av cirka 1,5
kg/cm2 övertryck. I verket vid Karolinenstrasse finnas
4 000 m2 eldyta. Här är uppställd en
mottrycksångtur-bin à 2 000 kW. Värmeverket levererar den alstrade
elektriska energien till elektricitetsverket och erhåller i
betalning härför den kolmängd, som skulle erfordrats i
de nya, moderna kondenseringscentralerna för att alstra
samma energimängd.
Det nuvarande anslutningsvärdet är 52 millioner kcal pr
tim. vid lägsta yttertemperatur. De anslutna byggnaderna
äro mest affärshus. Årsleveransen uppgår till 100 000
ton ånga, maximibehovet är cirka 85 ton pr timme,
motsvarande en utnyttjningstid av cirka 1 200 timmar.
Abonnenterna betala (juni 1927) cirka 14 Rmk pr
million kcal.
Anläggningen hålles i drift dag och natt under
vintermånaderna. Även här får man kraftiga
belastningsspetsar på morgnarna.
Några utvidgningsarbeten utföras ej nu, dock ökas
årligen avsättningen genom anslutning av byggnader, som
ligga inom det nuvarande nätets räckhåll. En större
utvidgning planeras på så sätt, att elektricitetsverket Bille,
som ligger på 4 km avstånd från Poststrasse, och har
cirka 6 000 m2 eldyta skulle omformas till värmeverk och
mata in på nätet. Längs förbindelselinjen ligga flera
betydande möjliga abonnenter med ett sammanlagt
anslutningsvärde av cirka 80 millioner kcal pr tim. Ett begrepp
om verkets hittillsvarande utveckling gives av följande
uppgifter. År 1921 utbyggdes verket vid Poststrasse och
matade under värmeåret 6 byggnader med cirka 7 mil-
Fig. 2. Leipzig. Bälgkompensator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
