Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 juli 1928
MEKANIK
91
8. Schwerin.
Värmeverket i Schwerin byggdes år 1924 och har
beskrivits i litteraturen ett par gånger.1 Anslutningsvärdet
år 1926/27 var cirka 1,5 mill. kcal pr tim. och beräknas
efter de utvidgningar, som utförts sommaren 1927 uppgå
till 2,0 mill. kcal pr tim.
Värmedistributionen utföres med varmvatten, som
levereras från elektricitetsverket. Detta är försett med
dieselmotorer med en maximallast av cirka 2 000 kW.
Återgångsvattnet från rörnätet ledes med en temperatur
av cirka 60° först genom cylindrarnas kylmantlar, där
det värmes till 80° (s. k. "Heisskühlung"), och sedan
genom avgaspannor, där temperaturen ytterligare
stegras till 87°. För utjämning finnas 2 st.
varmvattenackumulatorer à 50 m3. För söndagsdriften äro i
elektricitetsverket uppställda 2 st. varmvattenpannor à 40 m2
eldyta för kokseldning.
I rörkanalerna, som äro av helt små dimensioner, äro
anbragta 2 st. rör. Kompensationen ombesörjes av
rörslingor med cirka 80 m mellanrum (se fig. 12). Huru
enkelt en avgrening utföres, framgår av fig. 13.
Anslutna äro 15 st. byggnader med ett minsta
anslutningsvärde av cirka 80 000 kcal pr timme. Betalningen
erlägges enligt pauschaltariff och beräknas för varje
månad enligt formeln
(20 — t) ■ 2 ■ K ■ I • 2
Rmk:
1000
där
t
K
l
ligga beslut om byggande av värmeverk. Även med
avseende på dessa torde ett kort omnämnande vara av
intresse.
I Wiesbaden demonstrerades och beskrevs1 under den
inledningsvis nämnda "XII. Kongress für Heizung und
Lüftung" 8—11 september 1927 en värmecentral för 9
nybyggda husblock med ett sammanlagt anslutningsvärdo
a v 3,75 mill. kcal. pr tim.
I centralen voro uppställda vanliga kokseldade värme-
= månadens medeltemperatur.
= kokspriset i medeltal under månaden i Rmk/kg.
= byggnadens rymdinnehåll i m3.
z = antalet dagar under månaden, då
värmedistribution skett.
c = en konstant, som tager hänsyn till rummens
mer eller mindre utsatta läge och varierar
mellan 1,2 och 3,5.
Verkets räntabilitet är synnerligen god, i det med
nuvarande anslutning dess bränslekostnader äro
försvinnande. Vid ett anläggningskapital (år 1925) av 150 000
Rmk med minimala driftkostnader uppgingo inkomsterna
till 30 000 Rmk pr år och ställningen är säkerligen vid
den nu ökade anslutningen, som gjorts med ganska ringa
kapitalutlägg, betydligt bättre.
9. Värmeverk under byggnad.
Ovan har relativt fullständigt redogjorts för ett antal
sådana värmeverk, som varit i drift ett eller flera år och
från vilka alltså drifterfarenhet föreligger. F. n. pågå
emellertid även på flera håll nybyggnader eller ock före-
Fig. 1:1. Schwerin. Avgrening.
ledningspannor och den var dessutom utrustad med 3 st.
ackumulatorer à 25 in3. Ledningarna till de olika
blocken föras i kanaler av ganska stort tvärsnitt enligt fig.
14. Som av denna framgår, kan man krypa fram genom
kanalen.
De anslutna husen äro rena bostadshus med våningar
på 2 à 3 rum och kök. Försäljningen sker nu enligt
pauschaltariff, men man avser att införa värmemätare
enligt det system, som bl. a. av förf. tidigare beskrivits.2
Det må här starkt ifrågasättas, om icke denna central
hade kunnat lämpligen byggas för koleldning och
kraftalstring. En överslagskalkyl visar, att man härigenom
skulle med något ökade anläggningskostnader (knappt
100 000 Rmk) ha dels erhållit minst V* million kWh, dels
en besparing i bränslekostnader på 10 000 à 15 000 Rmk
pr år med obetydlig ökning av personalkostnader.
I Forst (Lausitz) ha stadens myndigheter i juni 1927
beslutat anlägga ett värmeverk,3 som i första
utbyggnaden skall leverera cirka 25 à 30 ton ånga pr timme till
2 textilfabriker jämte 3 offentliga byggnader. Vid full
utbyggnad skola till anläggningen anslutas ett hundratal
fabriker och maximalbelastningen beräknas till 150 ton
1 XII. Kongress für Heizung und Lüftung. Bericht.
Oldenbourg^ Verlag, 1927.
2 Lundberg: En värmemätare för värmeledningar. Tekn.
tidskr. A. A. 1925, nr 20, sid. 157 och I. V. A :s meddelande nr
47, Stockholm, 1925.
s Se Z. d. Bayr. Rev.-Vereins 1927, Heft 13, sid. 150.
JSeécny
Fig. 14. Wiesbaden. Rörkanal med
värmelednings- och varmvattenrör.
i Se tidskriften "Die Wärme" 1925, Heft 26, sid. 329 och
boken "Die Städteheizung^’, sid. 139.
Fig. 12. Schwerin. Kompensationsslinga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
