Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
KW
tsoo
MEKANIK 103
"cityområdets" yttre gräns eller i stadens utkanter. De
kunna förväntas ha ett relativt lägre taxeringsvärde än
den första gruppen. Den tredje gruppen slutligen består
av bostadshus, de flesta belägna i stadens yttre
områden, såsom Vasastaden, Söder etc.
De till buds stående uppgifterna framgå av
nedanstående sammanställning:
tcoo
3W0
3000
2500
iOOO
Fig. 16. Norrköping. Krafttillgång från
värmeverket.
Diagrammet i fig. 16 giver en bild av huru
krafttillgången kan beräknas variera under året. Till grund för
diagrammet ligga vissa antaganden, som behöva
verifieras genom noggrannare undersökningar. Likväl
framgår tydligt tendensen, nämligen att krafttillgången
under vintern är väsentligt större än under sommaren, en
omständighet, som torde komma väl till pass vid här
ifrågavarande kraftnät.
Det framgår alltså av denna utredning, att förslaget
om ett värmekraftverk i Norrköping fortfarande synes
fullt realiserbart och att den tekniska utvecklingen på
området så att säga löpt ifatt fördyringen och
åstadkommit, att slutproduktens pris dock blivit sänkt.
2. Värmeverk i Stockholm.
Vid planeringen av ett värmekraftverk i Stockholm
ligger naturligtvis huvudvikten på att tillgodose behovet
av värme för uppvärmning av byggnader. Avsikten
med här framlagda utredning är ej att i detalj
projektera ett sådant värmekraftverk, utan snarare att
undersöka, huruvida problemet förtjänar ett närmare studium
eller genast kan avföras från dagordningen.
För att utröna värmebehovets storlek och huru det
lämpligen skall tillfredsställas, skulle vid en
fullständigare utredning erfordras ett detalj studium av var och
en av de tilltänkta abonnenterna. För denna preliminära
utredning har ett sådant omfattande och tidsödande
arbete ej kunnat utföras, utan jag har tvingats att på
andra vägar söka få ett begrepp om värmebehovets
storlek. Såsom normgivande för byggnadens storlek och
därmed dess värmebehov har jag valt taxeringsvärdet,
vilket har fördelen att kunna erhållas utan svårighet.
Härvid måste dock behållas i minnet, att två lika stora
byggnader ha olika taxeringsvärde, om de äro belägna
i stadens centrum eller i dess utkant. Över den årliga
bränsleförbrukningen har jag hopsamlat uppgifter för
ett sextiotal byggnader och sammanställt dessa
förbrukningssiffror med taxeringsvärdet. Härvid hava
byggnaderna uppdelats i tre grupper. Den första gruppen
omfattar ämbetsverksbyggnader, i allmänhet belägna i
stadens centrala delar och således med ett högt
taxeringsvärde i förhållande till byggnadsvolymen. De kunna
sägas representera även de specifika affärs- och
kontorsbyggnaderna. Den andra gruppen omfattar skolor
och andra undervisningsanstalter, i allmänhet belägna i
Grupp Antal Sammanlagda Bränsleåt-
Taxeringsgången, ton | värdet, stenkol pr år mill. kr. a | b a ~b [-medelfel-] {+medel- fel+} %
Ämbetsverk ............ 25 4 414 55,64 79 + 8
Skolor .................... 18 4189 41,31 101 + 11
Bostadshus ............ 16 1445 11,53 125 ± 10
Det framgår alltså, att bränsleförbrukningen, räknad i
ton stenkol pr mill. kr. taxeringsvärde, i medeltal uppgår
till 79 ton för ämbetsverksbyggnaderna, 101 ton för
skolorna och 125 ton för bostadshusen. Tendensen är
just den man kunde vänta sig med hänsyn till vad som
ovan sagts rörande taxeringsvärdets variationer. Med
hänsyn till att det distrikt, som närmast ifrågakommer
för anslutning till ett värmeverk, omfattar såväl
affärs-fastigheter vid huvudgatorna, som bostadshus vid
bigator samt även kombinerade affärs- och bostadshus,
räknas vid denna preliminära utredning med en
genomsnittlig bränsleförbrukning av 85 ton stenkol pr år och
mill. kr. i taxeringsvärde. Härvid ha ej medtagits sådana
byggnader, som ha ett taxeringsvärde lägre än 1 mill. kr.
Denna uppskattningsmetod torde giva ungefär riktiga
värden för stadens centrala delar, men för låga värden
längre utåt omkretsen. Detta inverkar så, att
värmebehovet blir uppskattat lägre än vad det i verkligheten
är och utgör alltså en viss säkerhetsmarginal.
Centralen har jag tänkt mig placerad på gamla
Klaragasverkets tomt mellan centralstationen och Klara sjö.
Från denna punkt behärskar man ur teknisk synpunkt
med lätthet Kungsholmen bort till St. Eriksgatan, kan
ansluta Sabbatsbergs Sjukhus, Vetenskapsakademiens
gamla byggnad vid Drottninggatan, byggnaderna vid
nedre Sveavägen, Kungsgatan, nedre Birger Jarlsgatan,
Blasieholmen samt hela gamla Staden mellan broarna.
Centralen tänkes ordnad efter i princip samma
program som centralen i Norrköping, dvs. med pannor för
35 à 40 kg cm2 vid 375° ångtemperatur, försedda med
luftförvärmare. I centralen installeras till en början
2 st. turbiner, en à cirka 2 500 och en à 5 000 kW.
Vidare utvidgningar ske med maskiner på 7 500 à
10 000 kW. Dessa turbiner arbeta vid full belastning
på nätet med ett mottryck av 2 kg pr cm2 övertryck,
vilket regleras allt efter nätets ångförbrukning, så att
ångtrycket i den avlägsnaste punkten alltid hålles
konstant. Trycket har valts relativt godtyckligt och
snarare för högt än för lågt. För att fastställa det mest
ekonomiska trycket erfordras naturligtvis en utredning,
som klarställer, huru mycket den elektriska energi, som
vinnes vid sänkt mottryck, är värd i förhållande till de
ökade anläggningskostnaderna för nätet och de ökade
värmeförlusterna i detsamma.
Vid starkaste kyla åtgår mera ånga, än vad
turbinerna kunna leverera. Denna tillföres då direkt från
pannorna till lågtrycksnätet genom en injektor, som höjer
nätets tryck över maskinernas mottryck.
Inom distributionsområdet ha projekterats 5 utgående
huvudledningar i enlighet med kartan fig. 17. Dessa
ledningar ha ungefär följande sträckningar:
Ledning A. Längs exempelvis Jakobsgatan över
Kungsträdgården och Birger Jarlsgatan fram med av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
