Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
MEKANIK
133
[-Aggregat-typ-]
{+Aggregat- typ+} varv/ min. B m L m BXL kw //turi, m Vikt ton Kondensorrum
B m H m
A. E. G. 1500 7,0+6,0 23,7 0,0044 5,5 o^lOOO 17,5 7,85
G. E. C. 1500 8,oX2 20,o 0.004G 5,2 ^650X2 17,5 7,85
Ljung-
ström
(Stal) 1500 7,oX2 15,3 0,0031 3,0 oc470X2 17,5 9,0
Av denna tabell framgår, att med
Ljungströms-aggregat skulle 30 % av byggnaden ha inbesparats. Sämst
med hänsyn till vikt och platsbehov blir
aktionsturbin-aggregatet.
Frågan om matarvattenförvärmning har icke alls
berörts, ty denna fråga har liksom frågan om ångans mest
fördelaktiga arbetstryck och temperatur samt
mellanhettning redan utförligt behandlats i den tekniska
litteraturen. Man bör dock observera, att uttagning av ånga
för matarvattenförvärmning är av positiv betydelse för
turbinen själv, så till vida att denna ökar
totalångmäng-den för en viss effekt, dvs. turbinkonstanten, och som
följd därav även rjbr- Samtidigt minskar den ångans
avloppsvolym, eller med andra ord avloppsförlusten. Vid
uttagning av ånga följer dessutom en stor del
kondensvatten med, vilket icke endast minskar fuktighetens
skadliga inflytande på skovlarna, utan också ökar
verkningsgraden genom reduktion av vattnets bromsverkan
på skovlarna.
Det förtjänar även framhållas, att arbetstrycket icke
bör vara för högt i förhållande till effektens storlek, enär
förlusten i verkningsgrad, tillföljd av turbinkonstantens
minskning, ofta kan överstiga den vanliga vinsten av en
tryckökning.
Författaren begagnar tillfället att till herrar E.
War-din och F. Tenelius, som varit honom behjälpliga vid
uppsatsens svenska utformning, få framföra sin
tacksamhet.
VERKTYGSMASKINUTSTÄLLNINGEN I OLYMPIA, LONDON.
Av diplomingenjör EDVIN LUNDGREN.
Den fjärde av den engelska Machine Tool Trades
Association arrangerade utställningen av
verktygsmaskiner, Machine Tool & Engineering Exhibition, ägde rum
i år från den 5 till den 22 september i Olympiahallen i
London. Den första liknande utställningen hölls 1912,
den andra 1920 och den tredje 1924. Årets utställning
omfattade förutom en given representativ samling av
olika slags engelska verktygsmaskiner nästan alla
ledande märken av förstklassiga amerikanska
verktygsmaskiner och även en del schweiziska, Tyska maskiner
voro däremot utestängda, ett förhållande som även av
intresserade engelska kretsar beklagades.
Alla utländska maskiner utställdes av sina respektive
representanter i England, maskinfirmor, som till synes
förfoga över en synnerligen talrik och sakkunnig
personal. Agenturerna ligga f. ö. ofta i händerna på sådana
företag, som själva i betydande skala tillverka
verktygsmaskiner. De amerikanska maskinerna
demonstrerades av de resp. amerikanska verkstädernas experter,
som ständigt uppehålla sig i Europa, och dessutom hade
en stor del av de amerikanska fabrikerna sänt några av
sina främste män för att övervara utställningen. Här
fanns således ett ypperligt tillfälle att lära känna de
nyaste konstruktionerna och följa utvecklingen, som
under de senare årens krav efter allt längre gående
rationalisering gått i rask takt framåt.
Utställningen var ganska väl besökt; även svenska
fackmän hade infunnit sig i ett relativt stort antal.
Emellertid hörde man från utställarnas sida yttras, att
utställningen utan skada hade kunnat förkortas med minst
en vecka. Man hade vunnit koncentration och kunnat
nedbringa de dryga omkostnaderna avsevärt, dels de
direkta för hyra etc., dels de indirekta, som uppstodo
genom att hålla så mycken högklassig personal bunden till
utställningen.
Flertalet av de utställda maskinerna visades i gång,
vilket givetvis höjde värdet av demonstrationen; dock
var tillgången på elektrisk energi, trots att en ny extra
kabel hade inlagts i utställningshallen, något knapp,
vilket medförde, att man åtminstone i vissa delar av
utställningen icke kunde demonstrera ifrågavarande
maskiners fulla produktionsförmåga, då säkerhetspropparna
sprungo så snart man ökade belastningen över ett
bestämt mått.
Om man nu granskar de utställda maskinerna i detalj,
så blir det givetvis icke lätt att utpeka några mera
allmänt gällande nyare konstruktionstendenser, som icke
redan ha gjort sig märkbara under de senare åren. 1
ögon fallande är emellertid den alltjämt växande
användningen av kullager och framför allt av
Timken-rullager även för huvudlagren vid svarvar och
fräsmaskiner. Även firmor, vilka som Warner & S w a s e y
och Brown & S h a r p e i det längsta fasthållit vid
glidlager för spindeln, visade på Olympiautställningen
sina maskiner utrustade med Timkcn-rullager härför. De
härav resulterande fördelarna äro i främsta rummet en
större hållbarhet, då lagrens förslitning är minimal och
rullagren högst antagligen komma att hålla sig i gott
skick längre än flertalet av maskinens övriga delar. En
mindre förslitning kan f. ö. bekvämt upptagas genom
an-sättning av lagret. Vidare är glapprummet mellan axel
ocli lager avsevärt mindre hos rullager än hos glidlager,
där hänsyn till smörjningen fordra ett större spelrum. Det
mindre glapprummet medför bättre arbetsförhållanden,
då verktyget resp. arbetsstycket styres stadigare och
följaktligen grövre och likväl jämnare skär kunna tagas.
Dessutom kan Timkenlagret med sina koniska rullar
utan vidare upptaga ett högt axialtryck och
lagerkonstruktionen blir enkel. Slutligen höjes naturligtvis
maskinens verkningsgrad, friktionen minskas och därmed
effektbehovet. Fig. 1 visar spindellagringen hos en med
rullager försedd fräsmaskin (M i 1 w a u k e e).
Timken-rullager tillverkas nu även i England, så att
reservdelar till Timkenlager även i Europa kunna
erhållas på kort tid. Det engelska Timken-bolaget hade
f. ö. i sin monter på läktaren anordnat en instruktiv
utställning.
En intressant nyhet utgjordes av
prisma-konstruktionen hos ett flertal amerikanska specialsvarvar, vars
prismor voro belagda med härdade och slipade stålskenor.
Detalj utförandet varierade något. Hos Potter &
Johnstons halvautomater voro dessa stålskenor av
icke obetydlig tjocklek och laxade till maskinbädden.
Vid Lo-s w in g s automatiska flerstålssvarv voro ske-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
