Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
utgiven av svenska teknologföreningen
SKEPPSBYGGNADSKONST 5
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
INNEHÅLL: S-rotorn, av ingenjörkapten S. J. Savonius. — Några spörsmål angående lastning och lossning av fartyg,
av civilingenjör Wilhelm Davidsson. — Notiser.
S-ROTORN.
Av ingenjörkaptenen S. J. SAVONIUS, Hälsingfors.
Fig. 1, Två S-rotorer, monterade pà en gemensam
axel, som i sin tur är förbunden med en horisontell"
axeltapp.
S-rotorns tillblivelse och utvecklingshistoria illustrerar
väl det gamla engelska ordspråket: "fools rush in where
ängels fear to tread". Hade jag före begynnelsen av
mina experiment haft kännedom om hithörande teorier,
är det högst antagligt att de förra aldrig blivit utförda.
Jag antager att de flesta av läsarna äro bekanta med
Flettner-rotorn och dess teori, som på ett synnerligen
klart sätt behandlats i tidskriftens nummer av den 17
jan. 1925 av docent Ivar Malmer, varför jag ej har
någon orsak att ingå på dessa.
Fig. 2. S-rotor utan mellanöppning.
Fig. 3. S-rotor med mellanöppning.
att en kontinuerlig S-formig yta uppstod. Redan de
första försöken övertygade mig om, att denna rotor,
tvärtemot vad jag antagit, utvecklade en avsevärd
Magnus-effekt. Att en dylik "kvarn" skulle rotera i
vinden var ju självfallet, men, att den även var i stånd att
utveckla Magnus-effekt, var något som mig veterligen
ingen tidigare påvisat, Då två rotorer av detta slag
monterades på en arm, vilken i sin tur var rörlig på en
horisontal axel, erhölls en kvarn eller propeller, som gick
runt med god fart (fig. 1).
Redaktionen har haft vänligheten uppmana mig giva
en överblick av den s. k. S-rotorns teori och
praktiska utföringsformer. Det är endast med tvekan jag
emottagit detta uppdrag, dels emedan en uppfinnare själv
sällan är rätta mannen att uttala sig om sina
uppfinningars praktiska betydelse, dels emedan jag på
strömningsteknikens område måste anse mig som amatör, då
mina tidigare arbeten varit förlagda på helt andra
områden. Då slutligen mina arbeten med S-rotorn givit
resultat, som i många stycken kunna förefalla stå i
uppenbar strid emot såväl teoretiska kalkyler som praktiska
erfarenheter, är det helt naturligt att de för S-rotorn
angivna effektivitetsvärdena jämte dess andra angivna
egenskaper på många håll betraktats med misstro.
Då nyheten om Flettners rotorskepp "Buckau" på
hösten 1924 spreds genom världen, uppväckte den även
mitt livliga intresse. Den frågan framställde sig genast
hos mig, huruvida det vore möjligt att konstruera en
självdrivande rotor, vilken skulle utveckla den för den
roterande cylindern karakteristiska Magnus-effekten.
Utgångsformen vid mina försök var en cylinder, axiellt
delad i två hälfter, vilka förflyttades i axialplanet så,
ig MAJ
1928
ÅRGÅNG
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
