Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 febr. 1928
SKEPPSBYGGNADSKONST
33
senaste form i effekt överträffar alla sughuvar, av vilken
typ de än vara må, såväl i utsugen luftkvantitet som
alstrad depression, har den ett kraftigt utåtriktat tryck,
vilket är av stor betydelse. Där, genom närstående
väggar, kajutor, salonger osv., en hämning uppstår i
vind-hastigheten, alstras ett tryck och det är ingalunda
ovanligt att ventilatorer såväl på land som till sjöss under
vissa vindriktningar börja arbeta i motsatt led, dvs.
vinden tryckes in så att ventilationen t. o. m. upphör.
Genom sitt utåtriktade tryck arbetar rotorventilatorn
normalt även vid rätt kraftigt yttre övertryck. Genom
sm kraftigare sugning förmår den även utsuga betydligt
större luftkvanta, i synnerhet från mer eller mindre slutna
rum, än den vanliga sughuven. Ännu må nämnas att
rotorventilatorn är absolut vattentät, såväl i regn som
stänk, och löper alldeles tyst på sina i tunnflytande olja
insänkta kullager. Smörjning, dvs. påfyllning av ny
olja, behöver ej företagas oftare än en gång om året, då
ingen olja kan utkomma ifrån lagerhylsan. Lagring i
lättlöpande kullager, för somliga typer på stålspets, gör
rotorventilatorn så känslig att den arbetar vid det
minsta drag, även så svagt, att en öppen ljuslåga ej släckes.
En skeppsventilator visas i fig. 9; denna typ ined
några mindre förändringar i konstruktivt avseende
kommer även till användning för ventilation av fabriker,
gjuterier, lantmannabyggnader, sjukhus, skolor etc. etc. Fig.
10 visar några av dessa större typer, av vilka den höga
är en specialtyp med kraftig sugning, vilken kommer till
användning vid kalluftstorkning av säd, den är alltså en
ria, som varken behöver värme eller kraft, och med
denna anordning har uppnåtts rätt anmärkningsvärda
resultat. Vidare har rotor-ventilatorn i stort antal
tagits i bruk vid spårvägar, järnvägar, autobussar,
kupé-autos, ambulansvagnar, postbilar etc. Den flettnerska
fabriken i Berlin, som grundats för specialtillverkning av
rotor-ventilatorer, har på sex månader levererat ca.
10 000 st. Även som effektiv rökhuv kan
rotorventilatorn användas och har visat sig kunna böta inrökande
skorstenar och svagt drag, även i de mest hopplösa fall,
där andra huvar ej haft någon effekt. Då S-rotorn
arbetar utan ström och gnistbildning är helt utesluten, kan
den utan risk användas för utsugning av explosiva gaser,
vid dissousgasfabriker, bensinupplag etc. Då den
dessutom är absolut okänslig för fukt och vattenånga, kan
den användas för många ändamål, där den elektriska
fläkten inom ett par dagar är slutkörd. Ett
uppräknande av rotor-ventilatorns användningsmöjligheter är
knappast görligt, ty de äro legio, varför det ovan sagda
må vara till fyllest.
Då S-rotorn är en strömningskraftmaskin, bör den
kunna arbeta i strömmande vatten likasåväl som i luft,
och detta är även fallet. Enligt mina försök är effekten
i vardera fallet densamma, dvs. i närheten av 30 %,
vilket om en jämförelse anställes med vattenturbiner och
andra hög värdiga vattenhjul ej är någon betydande
effekt. S-rotorn gör ej heller anspråk på att uppträda
som konkurrent till dessa, men kan finna användning,
där vanliga vattenhjul och turbiner ej komma i fråga,
dvs. för att uttaga kraft ur strömmande vatten, där fall i
ordets vanliga betydelse ej förefinnes. Vid
vattenhastig-heter på 1—3 sekundmeter, vilka ej äro ovanliga i större
floder kunna kraftmängder på 10—15 hk uttagas med
rätt små anläggningar. Som exempel må nämnas, att
S-rotorn, om den jämföres med ett underfallshjul,
arbetande i samma ström, till sina dimensioner endast är en
fjärdedel av den senare. Som ett kuriosum må nämnas,
att S-rotorn arbetar i stillastående vatten, så snart blott
vågrörelse finnes på ytan. Såväl som ström-motor som
våg-motor arbetar rotorn helt nedsänkt under vattenytan,
i senare fallet är det vattenpartiklarnas cirkulära rörelse,
som sätter den i gång. Så vitt jag vet, är S-rotorn den
enda hittills kända motor, som direkt kan överföra
vågrörelsen i roterande kraft. Som vattenmotor är S-rotorn
ännu tämligen oprövad; emellertid utföras f. n. vid ett
utländskt universitet försök med denna typ. Den kan
också finna användning som strömhastighetsmätare, och
blir både enklare, betydligt billigare och mera
lätthanterlig än de nu brukliga strömmätningsinstrumenten.
Ett annat område där vattenmotorn inger lovande
förhoppningar är som självregistrerande skeppslogg,
utvisande både fart och tillryggalagd sträcka. Då dessa
typer ännu äro under utarbetande, är jag ej i tillfälle att
ingå på närmare detaljer; det må endast nämnas att
rotorloggen ej kommer att släpa efter fartyget i en lina
utan inmonteras inom skeppsskrovet, med
registreringsinstrumenten uppställda på kommandobryggan. Det
ligger inom möjligheternas gränser, att S-rotorn kan finna
användning inom flygtekniken, visserligen icke som
bär-plan, för vilket ändamål frittflygande fantasier snart nog
apterade Flettner-rotorn, utan för mindre anspråksfulla
ändamål, där den kan apteras i liten skala, för drivande
av elektriska generatorer, bränslepumpar, ventilatorer
etc. I förbigående må ännu nämnas, att en kombination
av S-rotorn och Flettner-rotorn, den förra i mindre
format uppmonterad på den senare och drivande denna, kan
och har apterats för mindre ändamål, bl. a. för de av
Flettner konstruerade modellbåtarna; för denna
kombination gäller dock detsamma som redan påpekats betr.
S-rotorns användning som segel, dvs. Magnus-kraften är
för liten för att tillåta en praktisk tillämpning i stor
Fig. 10. Olika typer S-rotorventilatorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
