Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 febr. 1928
SKEPPSBYGGNADSKONST
55
endast cirka 20 grader och vid högsta cirka 50 grader.
Den kom nästan aldrig till det avsedda beloppet 60°.
Firman Thornycroft skyllde det inträffade mest på, att
olämpligt matarvatten och olämplig brännolja använts,
men medgav dock, att baffelplåtarna bortglömts. En
förfrågan gjordes hos firman, vad den ansåg om
inledande av matarvattnet i ångsamlaren genom ett grenat
rör, som förde vattnet till sidorna i denna. Firman ville
emellertid ej tillråda denna förändring.
Efter de erfarenheter, som gjorts å Göta.verken,
företogs provturerna å Kockums varv med "Ehrensköld".
I)en olja, som Thornycrofts föreslog, kunde ej anskaffas,
utan erhölls en olja, som låg mellan den tunna
dieseloljan, som Göta verken använt, och den som
Thornycrofts föreslagit. Nödiga baffelplåtar insattes i
pannorna. Botten belades med dubbla lager av tegel och
gavlarnas tegelbeläggning förändrades för att täppa till
onödigt stora öppningar för avgaserna. Flämtningens
verkan begränsades genom stagning av gavlar och
fastbindning av botten till bottenstockarna. Då förliga
pannan vid förbränning med något luftunderskott var
nästan flämtfri studerades skillnaden i uppställning av
pannorna, fläktarna, intagen och avloppen.
Den förliga pannan var ensam i sitt eldrum, medan de
båda aktra stodo i. ett gemensamt eldrum. Ytterligare
voro de båda fläktintagen till förliga pannan placerade
nästan fullständigt i lä om brygghuset, båtarna och
signal-kistorna. Luftintaget kunde därför sko ostört av
vinden. Fläktrören till förliga eldrummen voro även längre
och medgåvo därför bättre utjämning av luften.
Eldrummets volym i förhållande till pannan och rökupp-
taget liksom fläktarnas avstånd från varandra var olika
mot i aktra eldrummet. För att kopiera förhållandena i
förliga eldrummet utfördes i aktra eldrummet följande:
fläktintagen å däck skärmades för, så att vinden ej
direkt kunde blåsa å dem, nere i eldrummet uppsattes
kring fläktuttagen paraplyartade skärmar, som tvingade
luften nedåt, i förliga skorstenen upptogs ett hål mellan
rökupptagen till förliga och mellersta pannorna, vilket
hål täcktes med en lucka, som kunde dragas undan, i
aktra skorstenen gjordes två hål i rökupptaget mellan
ytter- och innerskorstenen å nedre delen. Avsikten ined
hålen i iiinerskorstenarna var att ändra
volymförhållandena och i mellanrummet mellan aktra ytter- och
innerskorstenen framkalla en störningsvåg, som skulle dämpa
pulseringen.
Tiden medgav ej emellertid att pröva de olika
ändringarna var för sig, utan alla sattes i drift på en gång.
Det visade sig att flämtningarna i mellersta pannan
blevo rätt mycket mindre, men att i aktra pannan de
ännu voro väl stora. Dock kunde teglet i det stora hela
hållas kvar under forceringsprovet. Hålet i förliga
skorstenen åstadkom ej någon förbättring, utan var snarare
av ondo, då flämtningarna från mellersta pannan
återverkade på den förliga. På jagaren "Nordenskjöld"
ändrades sedan ytterligare luftintaget till brännarna, i
det att den yttersta kransen gjordes konisk, varigenom
flämtningen ytterligare något minskades.
Det är att märka att flämtningen icke uppträdde
förrän vid ungefär 9. och 10. brännaren. dvs. vid fart av
341/2 knop och högre. Intill denna fartgräns gick allt
mycket lugnt.
Fig. 11. Provtursresultat för jagaren "Ehrensköld". Deplacement — 960 ton. Vattnets spee. vikt = l,oio. Vattendjup = ca. 40 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
