Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 febr. 1928
SKEPPSBYGGNADSKONST
57
DE LAVAL-OLJERENINGSCENTRIFUGENS ANVÄNDNING
OMBORD Å FARTYG.
Av överingenjör E. A. FORSBERG, Stockholm.
De senaste årens skeppsbyggnadsverksamhet har som
bekant gått i motorfartygens tecken. Förutsättningen
för denna snabba utveckling på motorfartygsområdet
har varit den höga grad av fullkomning, som
dieselmotorn på senare tid nått. Dess driftsäkerhet är numera
alltmänt erkänd som fullt tillfredsställande, och man
tvekar därför ej att tillgodogöra sig de stora rederitekniska
fördelar, som följa-med motordrift; ökad lastkapacitet,
större aktionsradie och lägre driftkostnader, fördelar,
som naturligtvis äro av speciellt stort värde vid
transocean trafik.
En väsentlig förutsättning för dieselmotorns
driftsäkerhet och alltså även för dess användbarhet över huvud
taget för skeppsframdrivning är, att brännoljan, som
tillföres motorn, är ren och vattenfri, samt att den i motorn
cirkulerande smörjoljan hålles i fullgott skick. För
uppnående härav användes numera allmänt De
Laval-olje-reningscentrifuger, vilka således kunna sägas ingå i ett
modernt motorfartygs standardutrustning. Även ombord
å turbin- och kolvångmaskindrivna fartyg renas i stor
utsträckning smörjoljan medelst De Laval-centrifuger,
vilket, speciellt när utväxlade turbiner användas, visat
sig medföra stora fördelar.
Då reningen av brännolja och reningen av smörjolja
utgöra två skilda problem, skall här i korthet behandlas
vart och ett för sig. De Laval-reningscentrifugens
konstruktion och arbetssätt må förutsättas vara bekanta och
ha för övrigt ingående beskrivits i n:ris 11 och 12 av
T. T. Mekanik 1927.
Brännoljan för marina dieselmotorer blir alltid mer
eller mindre förorenad, innan den skall användas,
framför allt av vatten. Oljan förvaras ju vanligen
omväxlande med barlastvatten i dubbelbottnen. Det kan ej
undvikas, att en del barlastvatten står kvar i dessa
bottentankar, när brännoljan påfylles, och ytterligare vatten
läcker in i oljan under fartygets gång. Erfarenheten har
visat, att även relativt små kvantiteter
vatten i brännoljan ha ytterst skadlig
verkan på motorn, framför allt på
avloppsventilerna, vilka starkt angripas,
så att motorns gång försämras.
Förklaringen torde ligga däri, att vattnet
åstadkommer ofullständig förbränning
med ty åtföljande sotbildning, vilken i
sin tur medför dålig tätning hos
avlopps ventilerna. De heta och delvis
oförbrända gaserna överhetta och
angripa ventilerna, så att dessa täta allt
sämre, och kompressionen nedgår
slutligen i sådan grad, att motorn tänder
ojämnt och förlorar i kraft.
Ventilerna måste sålunda ofta slipas om, och
varje dieselmotormaskinist vet, vilket
arbete detta innebär vid en stor,
fyrcylindrig motor.
Vidare förekomma alltid, även i
brännolja av högsta kvalitet, fasta
föroreningar av hård och slipande natur,
såsom sand, rost etc., av vilka en del
inkommit i oljan under dess transport
och förvaring, och som medföra snabb
förslitning av bränslepumpar, insprut-
ningsmunstycken, cylinderväggar och kolvar. De
avsätta sig även på ventilsätena och påskynda således
ytterligare den ovannämnda försämringen av ventilernas
tätning. Tillsammans med sot och ev. även salt bilda
de dessutom fasta avsättningar på kolvarnas översidor
och försvåra därigenom kolvarnas effektiva kylning.
De Laval-reningscentrifugens uppgift blir således att
så fullständigt som möjligt avlägsna vatten och fasta fö?
oreningar ur oljan, innan denna införes i motorns
bränslesystem. Reningscentrifugen kan lämpligen installeras
enligt ovanstående schema. (Fig. 1.) Brännoljan
pumpas från bottentankarna till mindre
uppvärmningstankar, renas i De Laval-centrifugen och pumpas därifrån
till dagtankarna för att slutligen tillföras motorn. Man
erhåller på så vis ett fullt kontinuerligt arbetsförlopp,
endast avbrutet av de korta stunder, ca. 15 min. en à
två gånger per dygn, som erfordras för rengöring av
centrifugkulan från de avskilda, fasta föroreningarna.
(Det utseparerade vattnet avledes kontinuerligt under
centrifugeringens gång.)
De Laval-reningscentrifuger för brännolja utföras ofta
med helt slutna lock och anslutningar, varigenom
förhindras att luft innehållande finfördelad olja kan från
centrifugen komma ut i maskinrummet. Vidare förses
de större typerna vanligen med en särskild anordning
för upplyftande och hållande av centrifugkulan under
dess rengöring. Härigenom kan rengöringen bekvämt
utföras, även när den behandlade oljan är mycket het,
eller där utrymmet är trångt, vilket ju ofta är fallet vid
fartygsinstallationer. Fig. 2 visar en De
Laval-bränn-oljecentrifug av "slutet" utförande försedd med dylik
lyftanordning.
Vid all centrifugalseparering gäller den regeln, att
(under i övrigt oförändrade omständigheter) ju lägre
genomströmningshastigheten är, desto fullständigare
separering erhålles, och tvärtom. Genom att för en viss
Fig. 1. Schematisk framställning av De Laval-fartygsinstallation för rening av brännolja
1. Från bottentankarna.
2. Uppvärmningstankar.
3. Ångslingor.
4. Avtappningskranar.
5. Varmvattenledning.
6. De Laval-reningscentrifug.
7. Avlopp för vatten och smuts.
8. Ventilationsrör.
9. Oljepump.
10. Renad olja.
11, 12. Dagtankar.
13. Till motorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
