Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
utgiven av svenska teknologföreningen
SKEPPSBYGGNADSKONST 12
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
INNEHÅLL: Skeppsbyggeri och varvsteknik i England, Holland och Tyskland, av e. mariningenjör C. J. Olof
Falkendal. — Varv och verkstäder. Ritningar till tankskeppen "Castor" och "Pollux". — Notiser.
SKEPPSBYGGERI OCH VARVSTEKNIK I ENGLAND,
HOLLAND OCH TYSKLAND.
UTDRAG AV EN BERÄTTELSE ÖVER EN STUDIERESA ÅREN 1926—1927, AVGIVEN TILL
STYRELSEN FÖR KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLAN.
Av e. mariningenjör C. J. OLOF FALKENDAL.
Inledning.
Ehuru skeppsbyggnadsindustrien — sedan
stillaståendet efter världskriget — för varje år visat sig gå
framåt, syntes dock dess läge i de besökta länderna ännu vara
mycket dåligt. Särskilt syntes livaktigheten vid de
engelska varven vara mindre än annorstädes. Detta
torde dock icke bero på, att de nyssnämnda varven
beträffande nybyggnadsarbeten skulle vara sämre lottade
än övriga länders, utan får förhållandet nog sin rätta
förklaring däri, att samtliga av de besökta engelska
varven äro anlagda så gott som enbart för nybyggnad av
fartyg, under det nästan alla de holländska och tyska
varven äro att betrakta såsom i lika hög grad
reparations- och nybyggnadsvarv. De senare äro sålunda till
skillnad mot de förra synnerligen väl utrustade med
anordningar för fartygs torrsättning samt med lager av föi
reparationer nödvändigt material. Detta har gjort, att
de holländska och tyska varven — trots få
nybyggnadsarbeten — dock hava kunnat sysselsätta ett ganska
betydande arbetarantal under rådande dåliga tider.
Trots de icke alltför ljusa framtidsutsikterna hava
många varv begagnat sig av det nuvarande
stillaståendet inom skeppsbyggeriet till att utvidga och
modernisera sina anläggningar. Även ett par nya varv av
mycket stora dimensioner hava anlagts. Dessa äro
Mess’rs Furness Shipbuilding & C:o Ltd.
vid Middlesbrough och N. W. W i 11 o n’ s M a c h i n
e-fabriek en Scheepswerf, Schiedam, vilka —
när de bliva färdiga — komma att vara två utav de
slörst-a varvsanläggningarna i Europa. Genom Furness
Shipyard har England fått ett synnerligen modernt och
väl utrustat varv. Det är ännu enbart avsett för
nybyggnad av skrov, och varvet synes hava räknat med
massfabrikation samt ganska långt driven
standardisering av fartygen. Sålunda hava vid detta varv ritningar
uppgjorts till en rätt stor serie fartyg med spantlinjerna
endast bestående av räta linjer och cirkelbågar såväl
midskepps som i för- och akterskeppet, varigenom
arbetet med fartygets utslag samt med spant och
bordläggning i hög grad skulle förenklas. N. W. Wiltons
varv är ett kombinerat reparations- och nybyggnadsvarv
för såväl skrov som maskiner. Det är försett med en
dockpark av fem dockor med en lyftförmåga av 8 000
och 48 000 ton hos den minsta respektive största dockan.
Beträffande varvens planering synes en väsentlig
skillnad mellan engelska å ena sidan och tyska å den andra.
De senare äro i allmänhet synnerligen väl ordnade med
avseende på verkstäders och förråds placering, så att
framförallt fordringarna på snabba och korta
materialtransporter äro väl uppfyllda. De tyska varven äro
placerade på platser, där terrängen har erbjudit stora
fördelar, vilket icke kan sägas om de engelska, med
undantag av nyssnämnda Furness Shipbuilding. Ehuru flera
stora varv äro placerade utefter floden Tyne, kan denna
icke sägas erbjuda några fördelar ur terrängsynpunkt.
Endast en smal, låg strandremsa finnes. Innanför denna
reser sig stranden synnerligen hög och otillgänglig. Då
emellertid Nordsjökusten icke erbjuder några platser för
varv, hava flodstränderna måst tillgripas; och efterhand,
som varven utvecklats, har nuvarande missförhållanden
uppstått. De större varven här hava också säkerligen
uppkommit genom sammanslagning av flera bredvid
varandra liggande mindre varv. Härigenom har visserligen
en en lång och värdefull vattenfront erhållits, men den
långsträckta och smala form varvsområdet fått är ju ur
alla synpunkter olämplig.
Någon skillnad mellan varvens i de olika länderna
maskinella utrustning kan icke märkas. Såväl Tyskland
som England äro ju var för sig framställare av alla för
ett varv erforderliga maskiner och torde de båda
ländernas fabrikat beträffande modernitet och
förstklassighet utan vidare kunna fullt jämställas med varandra.
Om några av de besökta varven kan också sägas, att de
snarare äro försedda med för många än med för få
moderna, dyrbara maskiner, än vad som motsvarar deras
utrustning i övrigt.
Transportanordningar vid bäddar.
Transportanordningar vid bäddar hava i tidigare
reseberättelser blivit föremål för ingående behandling,
varför jag här endast vill framföra några exempel på
utförda anläggningar samt några vid dessa förekommande
betydelsefulla detaljer.
Vid nyanläggningar av bäddar komma numera endast
följande tre typer av transportanordningar i fråga:
1) högbanor — med vanliga kranar eller
cantileverkra-nar, 2) markkranar och 3) över bäddarna rest
överbyggnad, avsedd för traverser, svängarmstraverser eller
häng-trallor.
En nackdel med högbankranar är, att de på grund
av sin relativt svängradien smala spårvidd hava ganska
liten lyftförmåga, vilken vanligen uppgår till 3—5 ton.
Detta kan tyckas avhjälpt med anskaffandet av
can-tileverkranar, men måste härvid — på grund av att
15 DEC.
ig28
ÅRGÅNG
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
