Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•8
TEKNISK TIDSKRIFT
25 febr. 1928
Slitaget å de mindre motståndskraftiga beläggningarna
(makadam, tjärbetong och Dammannbeläggning) kunde
till en början neutraliseras genom underhåll. Från och
med slutet av november månad tilltog förstörelsen i så
hög grad, att underhållet icke kunde hålla jämna steg
därmed. Särskilt gällde detta tjärbetongen.
Förstörelsen var huvudsakligen att tillskriva fordonen med
järnringar, men i viss mån även lastbilen.
I fråga om motståndskraft mot den blandade trafiken
med hjälp av mätapparater, kallade profilografer. Till
utgångspunkt för tvärsektioneringen tjänade fixpunkter,
2 i varje tvärsektion, i form av järndubbar ingjutna i
betongfundament, nedförda till frostfritt djup, vilka
pre-cisionsavvägts. Avnötningen visade sig svår att
fastställa, enär tvärsektioneringen visade, särskilt tydligt
vid sådana beläggningar som ej kunde sammanpressas,
ex. betong, att grunden undergått sättning eller
sammanpressning. Flera olika profilografer försöktes. På
Fig. 9. Dennert & Papes proiilograf.
anses beläggningarna komma i följande ordning med
den kraftigaste nämnd först:
1. Smågatsten.
5. Betong.
4. Sandasfalt.
6b. Dammannbeläggning.
6a. Tjärbetong.
2. Vanlig makadam (efteråt ytbehandlad med
emulsion).
3. Makadam med yttätning.
Vid uppställandet av denna ordning har hänsyn icke
tagits till underhållskostnaden, vilken blir känd först
sedan samtliga beläggningar satts i stånd. Detta har
ännu icke ägt rum.
Uppmätning av avnötningen.
För att uppmäta avnötningen på provvägen hade
tvärsektioner uppmätts på 80 ställen. Uppmätningen skedde
Fig. 10. Proiilograf, system Niemack-Stendal.
grund av banans stora bredd skulle en mätapparat, som
räckt tvärs över banan, hava ställt sig för tung, och
man använde sig av apparater, som blott räckte över
halva banan och följaktligen vilade på blott 1 fixpunkt,
varav noggrannheten led. Två av profilograferna voro
självregistrerande. Apparaten visad å fig. 8 är
konstruerad av Baurat Schmidt och den å fig. 9 har
konstruerats vid provvägen och byggts av firman Dennert &
Pape, Altona. Den senare visade sig uppfylla alla
fordringar. Även användes en av Baurat
Niemack-Sten-dal konstruerad enkel apparat, fig. 10, där emellertid
upptecknandet måste ske för hand genom att uppmäta
de vertikala tvärstängernas överskjutning över den övre
ramstången, vilken inställts horisontellt.
Genom profilmätningar har ett avsevärt material
samlats, som är under bearbetning.
(Forts.)
OM SEKTIONER, BESTÄMMANDE FÖR AVRINNINGEN
GENOM ETT VATTENDRAG.
Av civilingenjör ERIK LINDQUIST, Stockholm.
I samband med en rättstvist rörande avrinningen genom
ett mindre vattendrag från en numera sänkt sjö har frågan
uppstått, huruvida avrinningen genom vattendraget före dess
upprensande varit bestämd av vattendragets allmänna
hydrauliska beskaffenhet eller av en förträngning av
vattendragets våta tvärsnitt, bildad genom en allmän höjning av
dess botten å ett visst ställe. Då det härvid visat sig, att
det hydromekaniska villkoret för att en förträngning av
ett vattendrag skall kunna vara helt bestämmande för
avrinningen genom detsamma, är föga bekant, torde ett
framläggande av detsamma här icke sakna sitt berättigande.
I ett vattendrag med någorlunda rätlinigt lopp och med
en viss lutning antages å en viss sträcka en tröskel å
bottnen vara förhanden. övergångarna till vattendra-
gets bädd på ömse sidor om tröskeln förutsättas vara i
hydrauliskt hänseende "mjuka". Vattenståndet i grundaste
sektionen ovan tröskeln antages vara D m och
medelhastigheten hos det strömmande vattnet därstädes v m/sek. Den
häremot svarande våta tvärsnittsarean är A m2.
Enligt Bernouillis energiekvation erhålles för den be
traktade sektionen ovan tröskeln
där H anger energihöjden, dvs. energilinjens höjd ovan det
antagna jämförelseplanet, som går genom den punkt,
varifrån D räknas, a är en koefficient, samhörande med
hastighetsfördelningen i sektionen i fråga. Vanligtvis kan a
sättas = 1.
†ft mjrr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
