Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 5 jan. 1929 - 1928 — ett gott år, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TE KNISK TIDS K RIFT
5 jan. 1929
och tör tackjärn utgjorde motsvarande siffror 10,65
och 11.37. Den brutna kvantiteten stenkol var
praktiskt taget densamma som året förut eller 127 mill.
ton. Gruvindustrien i dess helhet torde arbeta i
samma utsträckning som för ett år sedan och
detsamma gäller de kemiska industrierna, medan läget
inom textilindustrierna sakta försämrats under året
liksom inom konfektions- och närliggande branscher.
Upplåningen i utlandet har under årets senare hälft
starkt sjunkit, och detta gör sig givetvis kännbart för
de industrier, .som framställa "kapitals-föremål, vilka
i främsta rummet äro avsedda för den inhemska
marknaden. såsom t. e. byggnadsindustrien och närliggand
branscher. De tyska exportindustrierna ha under det
gångna året kunnat ytterligare öka sin avsättning,
och utförselsiffrorna för höstmånaderna ligga
betydligt över de för samma tid 1927. medan importen icke
obetydligt minskats. Handelsbalansen för året torde
komma att visa en avsevärd förbättring, även om den
alltjämt blir passiv. Nedgången i produktionen beror
alltså på minskad avsättning inom landet. Den tyska
fondbörsens bedömande av läget synes dock icke
vara alltför pessimistiskt, i det kurserna
genomsnittligt speciellt under sista halvåret legat relativt stilla.
Den franska industrien har under hela fjolåret
arbetat under synnerligen gynnsamma förhållanden.
Såväl järn- som stålindustrien visar en ganska
avsevärt ökad produktionskvantitet och kolbrytningen har
hållit sig på föregående års nivå.
Produktionsökningen beror på stegrad inhemsk avsättning, i det
exporten något reducerats, och detsamma gäller
verkstadsindustrierna. Även inom landets övriga
industrier är sysselsättningen god. och någon industriell
arbetslöshet finnes icke i Frankrike. En god skörd
har bidragit till förbättring av handelsbalansen.
De övriga centraleuropeiska staterna liksom våra
skandinaviska grannar ha överlag haft ett gynnsamt
år, vilket på flera håll avspeglar sig i en icke
obetydligt minskad arbetslöshet. I Schweiz och Belgien
har man dock mot slutet av året haft stark känning
av den tilltagande tyska konkurrensen och i Finland
har i höst förmärkts en tydlig finansiell åtstramning.
Det gångna året har sålunda ur ekonomisk
synpunkt varit ganska tillfredsställande. Även om
konjunkturutvecklingen i Tyskland och England icke
gått i gynnsam riktning, så har icke heller de
oförmånliga förändringarna varit av den omfattning, att
icke sådana faktorer som ett tillfredsställande
definitivt ordnande av skadeståndsfrågan i förening med
Rhenlandsutrymningen skulle kunna verksamt bidraga
till en omsvängning i konjunkturen i gynnsam
riktning för dessa för den europeiska hushållningen så
betydelsefulla länder. Å andra sidan innebär ett
oundvikligt sammanbrott av den amerikanska
fondbörsspekulationen en hotande fara icke blott för den
amerikanska produktionen utan för hela
världshushållningen. Det torde vara otvivelaktigt, att det
kommande årets konjunkturer äro i högsta grad beroende
av den amerikanska fondbörsspekulationens
utveckling eller snarare avveckling.
För vårt lands del är det otvivelaktigt, att det
gångna året måste betecknas såsom gott, trots de
omfattande arbetskonflikterna. Utförselsiffrorna för de
industrier, som drabbats av dessa, äro visserligen
lägre än föregående år. men för massans del har en
forcerad tillverkning efter arbetets upptagande till stor
del medfört kompensation, och skeppningssäsongens
utsträckning har givetvis varit förmånlig för detta
ändamål. För årets elva första månader utgör den
exporterade massan 1,11 mill. ton beräknad torrvikt
mot 1.21 föregående år och för papper och papp äro
motsvarande siffror 354 000 ton och 370 000;
malm-utförseln har för samma tid uppgått till blott hälften
mot föregående år eller till 5 mill. ton. Den utförda
kvantiteten trävaror var för de elva månaderna 5,16
mill. m3 mot 5,33 året förut. Tackjärnstillverkningen
har genomsnittligt för månaderna jan.—oktober
uppgått till 30 700 ton mot 34 500 samma tid 1927 och
exporten för jan.—nov. har sjunkit till 80 800 ton
eller med 14 proc. gentemot i fjol.
Tillverkningssiffran för smidbart järn och stål var genomsnittligt
för förutnämnda tio månader 47 900 ton eller 4 901)
ton mer än året förut och för handelsfärdigt järn
33 800 ton. vilket innebär en stegring på 5 600 ton.
Utförseln av smitt och valsat järn visar en ökning
på 12 proc. för jan.—nov., och särskilt de sista
månaderna ha visat goda siffror. De huvudsakligen för
export arbetande verkstadsindustrierna ha haft en
mycket god sysselsättning hela året, och deras
exportsiffror visa med undantag för separatorer en
ansenlig stegring. Utförseln av kullager har sålunda för
de elva första månaderna stigit från 24,7 mill. kr. 1927
till 30.0 1928, av elektriska maskiner från 30,8 till 40.3
mill. kr., av telefonindustriens produkter från 8.5 till
12,4 och av förbränningsmotorer från 12.0 till 14,1,
medan utförseln av separatorer sjunkit från 24.7 till
23,4 mill. kr. Den kraftiga stegringen av
produktionen mot årets slut beror givetvis i icke ringa grad
på arbetskonflikternas efterverkningar, och en
pro-duktionsindexsiffra på 133 för november mot 120 för
november i fjol kan man knappast beteckna såsom
signifikativ för vad man har att vänta under det nya
året. Efterverkningarna av arbetskonflikterna göra
sig ännu en tid framåt starkt kännbara på ett sätt.
som icke avspeglar sig i nämnda indextal. Sålunda
kännetecknas läget inom såväl sko- som
textilindustrien samt en del andra konsumtionsindustrier av den
minskade köpkraften hos allmänheten inom stora delar
av vårt land.
Arbetskonflikterna i förening med en icke
förmånlig prisutveckling på några av våra stora
exportartiklar har lett till att handelsbalansen för de
hittills redovisade elva månaderna av det gångna året
resulterat i ett passivum på 179.5 mill. kr., vilket
gentemot det exceptionellt förmånliga 1927 innebär en
försämring på icke mindre än 207 mill. kr. och gentemot
det mera normala 1926 en dylik på 100 mill. kr.
Trots detta betydande oförmånliga saldo har vår
nettofordran hos utlandet icke minskats mer än 72
mill. kr. och uppgår till 481 mill. kr.; detta beror
väsentligen på kapitalrörelser under året och bland
dem i främsta rummet nyemissioner av svenska
företag, vars aktier noteras i utlandet, utan en mot dessa
emissioner svarande investering i utlandet från
företagens sida. Kreditvolymen har svällt, såsom man
kunde vänta på grund av den stegrade produktionen
mot årets slut. Läget på penningmarknaden är dock
alltjämt lätt, och augusti månads diskontohöjning,
som ju skedde av valutapolitiska skäl, har visat sig
icke påverka räntan på den långfristiga upplåningen,
såsom framgår av obligationskursernas rörelser.
Den gynnsamma utvecklingen av fondmarknaden un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
