Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 16 febr. 1929 - Tekniska läroverket i Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
mer än tillräckligt fyllt och undervisningsfrågan
alltså ej längre aktuell. Dessa ogynnsamnia
förhållanden hava visserligen under tiden väsentligt
förbättrats. men den ringa tillslutning, fackskolan
hittills rönt. har gjort, att skolan icke blivit så väl känd
som under gynnsammare förhållanden kunde blivit
fallet. Snarare har bristen på elever bidragit till att
göra skolan misskänd, så att mången kommit att tro.
att skolan i sin hittillsvarande beskaffenhet icke vore
något att reflektera på. Denna uppfattning motsäges
visserligen av det faktum, att de personer, som
genomgått skolan, vunnit sådan framgång, att de
numera nästan utan undantag innehava ganska goda
befattningar inom industrien, men ännu så länge äro ju
dessa personer relativt få. Dessutom måste nog ändå
medgivas, att fackskolans läggning icke är den
lämpligaste med hänsyn till den ifrågavarande industriens
verkliga behov.
Såsom framgick av diskussionen vid det här förut
omnämnda sammanträdet med representanter för
träindustrien och som även vid åtskilliga andra tillfällen
framkommit, har industrien väsentligt större behov av
tekniker med mera allmänt teknisk utbildning än
speciellt fackbildade. Även ur ungdomens synpunkt är
den allmänt tekniska utbildningen ofta att föredraga
framför den speciella, enär den unge ej alltid kan på
förhand bestämma, vilket fack han kommer att ägna
sig åt. utan i många fall måste låta detta bero på
förekommande anställningsmöjligheter. Det har också
visat sig. att den. som fått en god allmänt teknisk
underbyggnad, har relativt lätt att vid behov tillägna
sig den specialkunskap, som kommer i fråga i
särskilda fall. Men för vinnande av sådan
underbyggnad synes fackskolans tvååriga lärotid i allmänhet
vara för kort. och utvägen att förbättra
studieresultatet genom ökning av inträdesfordringarna har tyvärr
visat sig föga tillfredsställande, enär det i en stor
mängd fall torde vara allt för svårt för den arbetande
unge att skaffa sig de erforderliga
inträdeskunskaperna utan anlitande av någon förberedande kurs,
som ändå kräver ett avbrott i förvärvsarbetet och
vistelse utom hemorten. Allt detta har gjort, att det
tekniska gymnasiet med treårig lärotid och
inträdes-fordringar. som i huvudsak icke överstiga vad som
fordras för godkända betyg i realskolexamen, samt
med en tämligen allmänt lagd teknisk undervisning,
eventuellt med någon inriktning åt visst tekniskt fack.
alltså tämligen lika tekniska elementarskolan, trots
tidigare motsatta uppfattningar, kommit att framstå
såsom den i de flesta fall mest lämpliga typen av
tekniska läroanstalter på mellanstadiet.
För dem åter. vilka endast åstunda sådan mera
begränsad utbildning, som jämte praktisk erfarenhet
fordras av arbetsförmän oeh liknande
befattningshavare inom industrien, synes den tekniska fackskolan
onödigt krävande såväl beträffande de teoretiska
inträ desfordringarna som vad angår studietidens längd.
Ifrågavarande befattningshavare rekryteras vanligen
direkt ur arbetarnas led. Den tekniska utbildning
de behöva kan i många fall mer eller mindre
fullständigt inhämtas i förekommande lärlings- och
yrkesskolor eller dithörande anstalter. Sålunda hava ett
flertal kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning upprättat särskilda kurser för arbetsförmän.
och vid Hantverksinstitutet anordnas årligen ett
flertal speciella och allmänna mästarkurser, allt med bi-
drag av statsmedel. Men dylika kurser synas icke
tillfyllest för sådana industrier som exempelvis
träindustrien. vilkens företag i allmänhet äro så belägna,
att därvarande arbetare icke hava tillgång till varken
lärlings- och yrkesskolor eller annan läroanstalt, i
vilken den avsedda utbildningen skulle kunna erhållas
utan avbrott i förvärvsarbetet. Att här föreligger ett
avsevärt behov av särskilda utbildningsmöjligheter
framgår även därav, att åtskilliga privata s. k.
verkmästareskolor uppstått och trots höga avgifter
samla stora skaror av elever utan att genomgången
av en dylik skola kan sägas vara särskilt
meriterande."
Skolöverstyrelsen påpekar, att dess här ovan
anförda uttalande angående den tekniska fackskolans
olägenheter gäller i främsta rummet den tekniska
fackskolan för träindustri i Härnösand och ej utan
vidare äger tillämpning i andra fall. där fackskolan
arbetar under gynnsammare förhållanden och bättre
motsvaras av förefintliga behov.
Vad nu fackskolan i Härnösand beträffar anser
skolöverstyrelsen emellertid övervägande skäl tala
för att densamma snarast möjligt avvecklas, och att
i hennes ställe försöksvis upprättas en förmansskola
för träindustrien huvudsakligen enligt
industrirepresentanternas och skolstyrelsens förslag.
Med hänsyn till den omständigheten, att industrien
tidigare varmt förordat den tekniska fackskolan och
allt ifrån början haft goda tillfällen att medverka vid
undervisningens anordnande men likväl föga
intresserat sig för densammas utveckling och nu anser skolan
olämplig, har inom skolöverstyrelsen ansetts nödigt
att kräva någon garanti för att industriens nuvarande
intresse för förmansskolan blir mera bestående och
kommer skolan till verkligt gagn. I anledning härav
har från den närmast berörda industriens sida
utlovats ett bidrag till kostnaderna för skolan med 5 000
kronor årligen under minst 5 år och samtidigt såsom
gengäld för denna utfästelse föreslagits, att
träindustrien skulle genom någon sin representation få
samverka med skolans styrelse i frågor rörande
undervisningen. Sålunda torde kunna förväntas, att
förmans-skolan skall från industriens sida bliva mera beaktad
än fackskolan varit och därigenom även bliva i stånd
att fylla sin uppgift på ett mera tillfredsställande sätt.
Skolöverstyrelsen förutsätter, att ovannämnda bidrag
från industriens sida skall komma att beredas även
efter de angivna fem årens utgång, och att i annat
fall skolan eventuellt skall kunna nedläggas eller
ombildas på annan grund.
Vad sedan beträffar önskemålet att inom tekniska
gymnasiet i Härnösand vissa elever eller grupper av
elever, som kunde önska undervisning i trätekniska
ämnen, skulle beredas möjlighet att erhålla sådan,
anser skolöverstyrelsen, att sådan möjlighet i viss
begränsad utsträckning lätt kan åstadkommas med
hjälp av förmansskolans lärare och förhandenvarande
utrustning. För detta ändamål skulle endast en
mindre utökning av antalet extra lärartimmar vara
be-hövli g. Sedan genom kungl. maj:ts kungörelse den
18 maj 1928 (nr 137) generellt medgivits sådan
differentiering av undervisningen vid tekniskt
gymnasium som den här avsedda, synes något särskilt
beslut härom i nu förevarande fall icke erfordras utom i
avseende å det i staten beräknade beloppet till arvode
åt extra lärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
