Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 16 febr. 1929 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
TEKNISK TI D S K R I F T
16 febr. 1929
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 3.2.29.
De nu föreliggande värdesiffrorna för vår export
under det gångna året ge ännu ett bevis på vårt lands
växande ekonomiska styrka. De bekräfta, att en
kapitalexport normalt torde kunna äga rum; konsumtionen
och realkapitalbildningen inom landet tar ej i anspråk
vår produktionsapparats totala prestation utan en del,
om än ej av större dimensioner, går till utlandet och
ökar vårt lands fordringar där. Denna företeelse är, i
den mån den ej beror på ringa kapitalbehov från den
inhemska produktionens sida, glädjande. Det torde icke
råda något tvivel om att samtidigt med denna
utveckling mot en aktiv betalningsbalans ägt rum en avsevärd
stegring av vårt näringslivs eller kanske i främsta
rummet vår industris produktionsförmåga, mätt såväl
kvantitativt som i värde. Å andra sidan är det sannolikt,
att stegringen av det i industrien investerade kapitalet
icke obetydligt understiger ökningen av produktionen
och att en rationalisering ägt rum på denna punkt. Se
vi på våra i utrikeshandeln tyngst vägande industrier,
sä är det tydligt, att denna utveckling här fortskridit i
ett tempo, som ingalunda ställes i skuggan av det i de
båda länder, som i det allmänna medvetandet framstå
såsom de främsta exponenterna på rationalisering,
U. S. A. och Tyskland. Lika otvivelaktigt är det, att de
för den inhemska direkta konsumtionen arbetande
industrierna genomsnittligt ej genomgått en motsvarande
utveckling som de viktigaste exportbranscherna och att de
då utgångspunkten befann sig på ett betydligt lägre plan,
alltjämt långt ifrån kunna mäta sig med de stora
exportindustrierna. Yarudistributionen är säkerligen
fortfarande den minst rationella delen i produktionsapparaten,
och dess andel av konsumentens pris på varan i
förhållande till de övriga producenternas genomsnittligt alltför
hög. Då det råder god tillgång på kapital för sunda
företags expansion om än en viss återhållsamhet på
grund av de från kristiden vunna erfarenheterna i
projektering av nya företag, så är alltså kapitalexporten ett
uttryck för vårt lands förbättrade ekonomiska situation.
Handelsbalansen för 1928 visar ett passivum på 143
mill. kr. Detta innebär visserligen gentemot närmast
föregående år en försämring på icke mindre än 180 mill.
kr., men sistnämnda år var exceptionellt gott, och man
har allmänt väntat, att verkningarna av årets stora
ar-betskonflikter skulle visa sig ännu större. Den blida
väderleken under fjolårets sista månader medförde
emellertid, att trävaruskeppningarna kunde fortgå
avsevärt längre än normalt och denna industri inhämta den
produktionsminskning som stillaståendet medfört. För
malmens och massans samt papperets del har detta icke
varit möjligt, då ju dessa industrier redan förut arbetat
till hela sin kapacitet och det väl är sannolikt, att de
även utan konflikten haft full sysselsättning under årets
sista månader. Utförseln av trävaror har varit 14 mill.
kr. större än föregående år, medan papper och massa
visa en nedgång på sammanlagt 56 mill. kr. och malm
en på 78 mill. kr. Om man räknade med samma siffror
som föregående är för de av konflikterna berörda
industrierna så skulle utrikeshandelns resultat bli ett
passivum på 9 mill. kr. mot ett aktivum på 36,4 mill. kr.
föregående år. — Importen har stigit från 1 575 mill. kr. till
1 710 mill. kr., och stegringen fördelar sig tämligen jämt
på de olika rubrikerna i införselstatistiken, även om
vissa tillfälliga omständigheter måste observeras, såsom
ökningen av spannmålsimporten med netto 25 mill. kr.
och av införseln av fordon, fartyg och maskiner med
54 mill. kr. — däri ingår ju bl. a. vår nya
amerikaångare — samt å andra sidan en betydande nedgång av
importen från den av täckningsköp efter den engelska
kolstrejken framkallade höga råmaterialsiffran för 1927
och en av reduceringen av sockerinförseln förorsakad
minskning av kolonialvarugruppens siffra.
Då handelsbalansens underskott är 143 mill. kr., så
är det tydligt att betalningsbalansen måste — bortsett
frän kapitalexporten — visa ett icke obetydligt aktivum,
ty fraktnettot, som för 1927 av kommerskollegium
beräknades till 212 mill. kr., torde väl för 192:8 ligga
närmre 240 mill. kr. än 230, och därtill kommer övriga
inkomstposter såsom de utländska turisternas utgifter,
amerikapengarna o. dyl. Den kapitalexport på netto 65
mill. kr., som enligt bank- och fondinspektionens
beräkningar ägt rum under 1928 vilar sålunda på den
gynnsamma utvecklingen av vårt näringsliv och det är alltså
icke uteslutet, att kapitalexporten kan komma att bli en
regelbunden företeelse i vårt ekonomiska liv. Medan
Månad och år Pundkurs medeltal Prisindex Svensk
finanstidning Produktions-index. Sv.
finanstidning Utrikeshandeln Export a v Produktionen medeltal pr månad
Import Export Trävaror [-Pappersmassa-] {+Pappers- massa+} ber. torr vikt Papper och papp Järnmalm Tackjärn Tackjärn Smitt järn och stål
Mill. kr. Mill. kr. lOOOkbm 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000ton 1 000 ton
1913........ 18,24 1021 _ 846,5 817,3 6 345 847,1 212,7 6 440 215,7 60,9 19,7
1922........ 16,93 162 — 1114.2 1153,7 5 752 1 047,1 283,2 5 322 74,5 22,0 29,1
1923........ 17,23 157 86 1 294,6 1 142,1 5 657 895,6 317,4 4 958 132,3 23,62 25,9
1924........ 16,68 155 103 1 424,5 1261,0 5165 1 221,2 363,1 5 948 111,4 42,3 45,i
1925....... 17,99 157 106 1 446,4 1 357,t 5 226 1 187.8 387,2 8 800 105,2 36,o 43,1
1926........ 18,16 144 109 1 489,6 1 419,3 4 66-2 1 302,6 405,0 7 656 103,8 38,0 43,2
1927........ 18,13 141 115 1 575,0 1 611,4 5 413 1 453,5 405,7 10 726 150,2 34,5 43,0
1927
Dec......... 18,09 142 120 145,2 154,2 352 240,4 36,6 635 12,5 34,3 42,6
1928
Jan......... 18,14 142 83 122,1 83,3 66 29,5 29,2 399 7,4 30,6 38,3
Febr. ... 18,17 142 70 127.2 81,4 88 8,9 28,i 134 5,5 32,o 48,3
Mars .... 18,18 145 75 140,7 91,0 104 12,3 17,3 149 8,8 34,8 50,9
April .... 18.19 147 105 135,7 87,5 179 35,7 14,8 95 9,5 29,i 42,2
Maj ........ 18,19 149 117 153,9 134,8 476 138,7 33.6 74 12,1 33,4 57,4
Juni........ 18,19 149 122 143,9 145,6 795 140.7 33,o 228 7,i 28.6 43,2
Juli....... 18,16 149 105 127,4 138,6 715 123,9 37.4 351 11,2 26,o 42,6
Augusti 18,14 148 112 151,7 148,7 697 142,9 39,9 403 7,3 23,0 54,1
Sept..... 18,13 139 119 152.2 158,i 662 156,1 40,7 842 8,9 30,5 46,2
Okt..... 18,14 136 125 158,0 165,6 740 137,5 38,3 1035 13,0 39,4 56,2
Nov......... 18,15 138 133 166,3 165,2 637 187,5 41,7 789 11,6 45,3 65,7
Dec......... 18,13 139 128 131,0 167,3 515 211,9 38,o 628 12,1 1 — —
i De genomsnittliga prisen 1 juli 1913—30 juni 1914 = 100. — 2 Lockout vid järnbruken t. o. m. senast den 6 aug. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
