Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 23 febr. 1929 - Tekniken inför 1929 års riksdag, av H. B—d. - Teknologernas byggnadsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 febr. 1929
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
121
skulle öka stationens effekt med c:a 2 400 kW och
utgör ett led i en plan att även bygga en ny
avlopps-tunnel, som skulle medföra en ökad effekt av 4 000
kW. Vidare föreslås att en halv mill. kr. ställes till
vattenfallsstyrelsens förfogande för inköp av
vattenfall och fastigheter samt för utförande av
nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för
ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse
och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.
Angående statens utlåningsfonder förtjänar
omnämnas att inga avsättningar föreslås vare sig till
allmänna järnvägslånefonden, bibanefonden,
vattenkraftslånefonden eller luftfartslånefonden.
Slutligen hemställes dels om ett låneunderstöd till
Sydsvenska kraftaktiebolaget på 4 700 000 kr. för
utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen—
Laholmsfallet och dels att riksdagen måtte medgiva
att lån ur kraftledningslånefonden må under år 1929
beviljas till ett belopp av högst 2 mill. kr.
Härmed torde det väsentligaste vara angivet
rörande de frågor med tekniskt inslag, som underställts
årets riksdag.
B. B—d.
TEKNOLOGERNAS BYGGNADSFRÅGA.
Lokalbekymren och kårbyggnadsfrågan har för
Tekniska högskolans studentkår sin upprinnelse redan på
den tiden, då matställena voro snart sagt de enda
platser, där teknologerna under måltidstimmarna
träffade varandra under fria former. Senare fingo
dessa matställen ge rum åt förhyrda klubblokaler.
Lokalfrågan hade då hunnit göra sig starkt påmind,
och år 1906 bildades en fond, kallad lokalfonden, som
så småningom skulle förhjälpa kåren till egna lokaler.
Medlemsantalet i kåren växte, och som en följd därav
övergick år 1911 sammanslutningen mellan
teknologerna från förening till studentkår med obligatorisk
anslutning. Följande år utlystes en för studentkårens
medlemmar öppen pristävlan om skissförslag till
kårhus. Tjugonio förslag inkommo, och första pris,
150 kr., tilldelades herrar Eric Ericsson och Sven
Jonsson.
År 1914 började man underhandla om markområde,
och i maj månad år 1925 hade saken fortskridit så
långt, att en skrivelse kunde inlämnas till
riksmarskalksämbetet dels från högskolans studentkårs
inspektor, professor Palmær, med anhållan om
upplåtelse av tomt i nya tekniska högskolans närhet,
dels av högskolans byggnadskommitté, som anhöll
att kårens framställning måtte vinna beaktande. Den
12 juli 1917 erhölls resolution från
riksmarskalksämbetet, som upplät en tomt på ungefär 800 m2 väster
om Drottning Kristinas väg. Tomten skulle få
arrenderas under en tid av högst 20 år mot en årlig
arrendesumma av 200 kr. Vid denna tid var
byggnadsfonden uppe i 9 000 kr.
År 1918 gjordes energiska ansträngningar för att
öka den särskilda byggnadsfonden, som bildats redan
tidigare, och resultatet av ansträngningarna blev
storartat. Från olika bolag insamlades 36 400 kr. och på
listor lyckades man få ihop 830 kr. 25 000 kr.
in-flöto genom donation från "fyra vänner sedan
kamratiden på teknis 1890—93—94". Till detta kom
utlovade 3 500 kr. En lista över samtliga givare för- •
varas bland byggnadskommitténs handlingar. Deras
gåvor hjälpte kåren ur det dåliga föret i portgången
och stimulerade intresset för kårbyggnaden.
De följande åren samlade teknologerna medel på
många sätt: man spelade spex, sålde "Blandare",
belastade kåravgifterna osv. Ett värdefullt tillskott fick
byggnadsfonden genom att den sedan 1906 existerande
lokalfonden nu överfördes på densamma. Delvis tack
vare donationer hade lokalfonden vuxit till ungefär
44 000 kr. och genom detta kraftiga tillskott
uppgick byggnadsfonden vid årsskiftet 1923—24 till
ungefär 168 000 kr. Under dessa år gjordes även
energiska försök att få anordna tombola samt att erhålla
lotterimedel för att man i en snar framtid skulle
kunna realisera sina kårbyggnadsplaner.
År 1925 kom tomtfrågan i helt nytt läge.
Stadsplanenämnden tog itu med området omkring
högskolan i och med marköverlåtelsen mellan staten och
Stockholms stad, och en skrivelse avläts därför av
kåren till Byggnadsstyrelsen med anhållan att denna
under stadsplanearbetets fortgång måtte taga hänsyn
till kontraktet mellan Djurgårdsförvaltningen och
högskolans studentkår. Från kårkassan överfördes
detta år till byggnadsfonden 9 000 kr.
Sedan Byggnadskommittén år 1926 avslagit anbud
om inköp av fastighet, som låg i hörnet av Floragatan
och Valhallavägen, utarbetades under hösten samma
år förslag till program för tävlan om bästa förslag till
nybyggnad för högskolans studentkår. Vid
byggnadskommitténs sammanträde i maj 1927 beslöts
emellertid, att pristävlan ej borde utlysas förrän
underhandlingarna mellan staten och Stockholms stad voro i
det närmaste avslutade.
Vid årsskiftet 1926—27 hade byggnadsfonden vuxit
Fig. l. Plan av huvudvåningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
