Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 23 febr. 1929 - Teknologernas byggnadsfråga - Markedsbrev fra New York, av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 febr. 1929
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
123
denna uppgift är svår att fylla, så länge kåren ej
äger något, den kan kalla sitt hem. Ändock har den
alltid fyllts på ett glänsande sätt. De yttre
svårigheter man haft att kämpa med ha emellertid nu blivit
undanröjda.
Kåren själv får ej tillräkna sig hela eller ens största
äran av att hava fört fram kårhusfrågan till dess
nuvarande läge. Den måste delas först och främst med
dess inspektor professor Palmær, professorerna
Lallerstedt och Petrén, vilka varit med från
början, och professorerna Pettersson och Kreuger,
direktör Huldt och givetvis alltid högskolans rektor.
Styrelse och lärarekollegium och ännu många andra
ha ofta räckt en hjälpande hand.
Ett kårhus fordrar tillsyn och underhåll och även
sådant kostar pengar. En avlönad kamrer skall
eventuellt senare anställas, så att kårens styrelse ej
belastas med allt för mycket arbete. Inom och utom
kårhuset skall skapas en miljö, som motsvarar
fordringarna hos dem, som arbetat för det, och förvänt-
Fig. 6. Fasader mot öster och väster.
ningarna hos dem, som komma att få draga nytta av
det. Att åstadkomma medel till detta blir en
uppgift för teknologen av i dag och i morgon.
MARKEDSBREV FRA NEW YORK.
EN AARS-OVERSIGT.
Av ingeniör E. C. Melby.
January 29, 1929.
Aaret 1928 blev, tiltrods for en daarlig begyndelse, ett
av de bedste aar i Amerikas industrielie historia. Hösten
1927 bräkte en depression i landets produktion og
om-sætning og med et presidentvalg kommende i andre
halvaaret, var derför utsigterne mindre gode ved aarets
begyndelse. Men som maanederne gik blev tiderne bedre
och bedre, selv den vanlige sommer stagnation uteblev,
og produktionen og omsætningen steg jevnlig ifra mars
til november. Politiken blev ikke tilladt at forhindre
aktiviteten inden landets handel og industri, hvad den
ellers gjör i stor utstrækning i presidentvalg-aarene.
Enten forretningsverdenen ansaa begge kandidater for
acceptable, eller den var overbevist om Herbert Hoovers
valg skal gaa usagt, for meningerne derom er meget
delte; men faktumet er at for förste gang i denne
generation har ett presidentvalg virket sporende paa landets
forretningsliv, istedenfor at virke dæmpende. Nu, naar
kampen er over, er de fleste forretningsmænd vel
for-nöide med utfaldet, for Herbet Hoover nyder den höiste
anseelse her ikke bare som ingeniör men ogsaa som
administratör, som statsmann og som menneske.
De industrier som i væsentlig grad bidrog til de gode
tider i 1928 var landbruket, jern- og staalindustrien,
bygningsindustrien og automobilindustrien. I de fleste
av disse sattes i aarets löp nye produktionsrekorder for
al tid. Porenkelte andre industrier var imedlertid 1928
et mindre heldig aar, delvis paa grund av
överproduktion, som i tekstil- och kul-industrierne. Landets
ind-tægter, i toto, steg imidlertid betydelig och
arbeidlöshe-ten faldt av, saa at folket i sin helhet gik ut av aaret 1928
rikere end de begyndte det. Och mere kan man jo ikke
forlange av noget almindelig aar.
Por landbruksindustrien bräkte 1928 större avlinger
end gjennemsnitlig i de sidste tio aar, men ogsaa lavere
priser. Den beregnede værdi av aarets höst laa derför
noget under samme værdi for 1927, och belöp sig til
$ 8 456 052 000:: — imot $ 8 522 560 00<0: — for aaret förut.
Værdien av avlingerne for 1928 er basseret paa
markeds-priserne ved utgången av aaret. Men paa dette
tidspunkt laa priserne for hvete, mais och andre landbruks-
produkter specielt lavt og disse priser har siden steget
og, i enkelte tilfælder, tyder paa at skulde gaa endnu
höiere. Det er derför sansynlig at den endelige værdi
av 1928 :s höst vil vise sig at ligge fuldt paa höide med
værdien for 1927. — Prisen paa hvete var ved
begyndeisen av januari iaar ca. $ 1: 15 per bushel, fvb. Chicago,
imot ca. $ 1: 30 per bushel ifjor paa samme tid.
Mais-prisen var omtrent den samme som ifjor, ca. 90 cents
per bushel, mens havre og rug laa ca. 6 cents per bushel
lavere end i januari 1928, nemlig i 48 cents for havre og
i $ 1: 03 for rug. Bomullshösten belöp sig i 1928 til
omkring 14 373 000 haller à 500 lbs., hvilket var ca.
1 400 000 baller mere end indhöstet i 1927. Prisen har i
aarets löp varieret mellem 17 og 23 cents per Ib. og stod
ved begyndeisen av januari i 19 à 20 cents, omtrent det
samme som ett aar förut. Slagtedyr har, i sin helhet,
opnaad betydelig over middels priser i 1928, og
op-drættere av kveg og svin har derför i fjoraaret hat et
ualmindelig tilfredsstillende aar. — I det hele tal er
landbruksindustrien nu en bedre forfatning end paa nogen
tid siden verdenskrigens slut. Tydelige bevis herpaa
er en betydelig indskraænkning, i 1928, i utvandringen
ifra landsdistrikterne til byerne og en stigende tendens
i værdien av landeiendomme.
Det var specielt i jern- og staal-industrien at nye
re-korder blev sat op, i 1928, i produktion og omsætning.
Det var den stigende efterspörgsel efter staalprodukter
som indledet de bedre tider utpaa vaaren ifjor, og det
var den fortsatte ivrige efterspörgsel efter staal, som i
væsentlig grad gjorde 1928 til det bedste forretningsaar i
U. S. siden 1920. Produktionen av rujern belöp sig,
totalt, til 37 868 000 ton, imot 36 232 000 ton, i 1927, og
produktionen av staalbarrer (ikke indbefattende elektrisk
staal) til 49 853 225 ton, imot 43 397 743 ton i 1927 och
46 936 205 ton i 1926. Av elektrisk staal produseres
omkring 400 000 ton per aar. Aarsproduktionen belöp sig
til 85,3 procent av fuld kapacitet, hvilket er en
ualmindelig höi utnyttelse over ett aar av en industris
produktionsmidier. I december (1928) var produktionen av
staal ca. 85 procent av fuld kapacitet imot 66,3 procent
i december 1927. Industrien gaar derför ogsaa ind i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
