Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1929 - Notiser - Svenska flottledsförbundet - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Ordinarie allmänt sammanträde, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1929
TEKNISK TIDSKRI F T
137
ningsskada, nya uppfinningar, nya kartor och riksdagen
1929 och flottningsväsendet.
Tisdagen den 5 mars börja förhandlingarna kl. 10
f. m. i Svenska flottledsförbundets arkiv, Jacob Westins
gata 1 B, n. b. Därvid förekommer en del
föreningsangelägenheter.
Vid måndagens föredrag kunna även efter anmälan
utomstående närvara.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Ordinarie allmänt sammanträde hölls å föreningens
lokal onsdagen den 20 februari under direktör S.
Nauck-hoff’s ordförandeskap och var besökt av ett 100-tal
personer. Till ledamöter i föreningen invaldes på
styrelsens tillstyrkan: Disponent Arvid Hjalmar Nilsson,
Fskilstuna; rektor Gustaf Goldkuhl, ’Stockholm;
civilingenjör Holger Torolf Ternström, Karlshamn; arkitekt
Karl Hilding Sundberg, Stockholm; ingenjör Carl
Hugo Johansson, Stockholm; civilingenjör Nils
Thorsson, Eskilstuna; ingenjör Erik Gustaf Hysing,
Stockholm; kapten Bengt Daniel Bengtson, Stockholm;
bergsingenjör Knut Axel Kihlgben, Genova; ingenjörerna
John G. Westin, Buenos Aires; David Emanuel Bergö:
Gunnarn; Einar Sjöberg, Grängesberg; Oskar Algot
Kullner, ’Sundbyberg; disponent Folke Axel
Westerberg, Luleå; ingenjör Anders Magnus Dahl, . Stockholm.
Till behandling förelåg ett par gånger bordlagt
förslag till riktlinjer för ingenjörens och arkitektens lojala
uppträdande (Sv. T. F:s handl. 210). Diskussionen
inleddes av kommerserådet Axel F. Enström. Dennes
anförande återfinnes å annan plats i tidskriften.
Från ingenjör Emil H. Andersén hade inkommit en
skrivelse vari påyrkades följande:
a) Riktlinjerna benämnas icke riktlinjer utan "Svenska
teknologföreningens hederskodex".
b) Moment 3. Efter ordet — häremot — införes —,
"liksom att söka inverka på sina icke ingenjörsutbildade
kamrater i tjänsten, att även iakttaga dessa
heders-regler".
c) Ordalydelsen bibehålles för övrigt i sin kortfattade
form, att gälla på försök tillsvidare under tre år.
d) Den tillsatta kommittén bibehålles under denna
period, och äger föreningens medlemmar rätt att till
densamma framföra eller hänskjuta event.
förekommande fall.
Kapten L. Spärr ansåg att i riktlinjerna även borde
utsägas något om arvoden, t. e. att en ingenjör bör få
ordentligt betalt, men skall ej "klå" allmänheten.
Generalkonsul Widerström påpekade att om man
anser dessa riktlinjer behövliga bör också vara behövligt
att hava en institution som bedömer, om och när
riktlinjerna överträtts. Hade detta varit kommitterades
mening?
Kommerserådet Enström svarade härpå bestämt nej.
Envar bör härutinnan vara sin egen domare.
Civilingenjör C. Kleman underströk vikten av att
bestämmelserna blevo väl distribuerade.
Ordf’, framhöll att styrelsen i sin missivskrivelse just
ifrågasatt en distribution av riktlinjerna på lösa blad,
exempelvis tillsammans med ledamotsförteckningen.
Direktör B. A. Hjorth fann glädjande att detta ämne
kommit upp till debatt. En viktig bestämmelse är
förbud mot att för en och samma prestation taga betalt av
mer än en part, nämligen uppdragsgivaren.
Civilingenjör O. Laquist ville sätta ifråga införande
av en motiverande ingress vid riktlinjernas publicering,
samt desammas sammanförande till ett mindre antal
punkter. Vidare borde sättas krav på lojalitet ej endast
mot "kollegan" utan mot "alla".
Direktör Kristoffer Huldt ville nämna att redan
1928 års styrelse tagit position rörande ytterligare "rikt-
linjer", men funnit lämpligast nu begränsa sig till vad
styrelsen föreslagit.
Kapten L. Spärr föreslog att kommerserådet
En-ströms inledningsföredrag skulle bifogas när
riktlinjerna sprides.
Professor Otto Linton fann glädjande att ingenjörer
och arkitekter tycktes för en gång vara ense, nämligen
i föreliggande ämne. Tiotalet borde undvikas. Vissa
mindre tydliga begrepp och uttryck i riktlinjerna borde
justeras. Då i pkt 8 talades om att "överdrivna
påståenden" böra undvikas, borde beaktas, att omedveten
överdrift, exempelvis inom karrikatyrkonsten icke kan
anses fördömlig. Vidare ansåg tal. att punkterna
1 och 8 i viss mån äro stridande mot varandra. I pkt
10 borde även "konsten" omnämnas.
Styrelsen fick i uppdrag vidtaga mindre justeringar
i samt ombesörja distribution av riktlinjerna.
Föreningen beslöt antaga riktlinjerna i huvudsak i
den av styrelsen föreslagna lydelsen, men uppdrog åt
styrelsen dels att vidtaga de smärre justeringar, vartill
diskussionen kunde föranleda, dels att föranstalta om
lämpliga åtgärder för publicering och spridning av
riktlinjerna i deras definitiva avfattning.
Härpå följde ett föredrag av civilingenjör Kari, A.
Wessblad om "Ingenjörers anställningsavtal, vilket in
extenso införes i ett kommande nummer av tidskriften.
I den efterföljande diskussionen gjordes av direktör
I. Barthen bestämt gällande att något behov av
normalkontrakt icke finnes för inom svensk industri anställda
ingenjörer och att ingalunda vore säkert att det för
ingenjörerna vore förmånligt om sådana kontrakt infördes,
i stället för nu ofta endast muntligt gjorda
överenskommelser. Det skrivna avtalet blir gärna snävare än det
muntliga. Tal. medgav dock att den av vissa företag
praktiserade s. k. "konkurrensparagrafen" borde
motarbetas.
Inledaren medgav att ingenjörerna säkerligen
bemöttes med mycket större hänsyn från industriens sida i
Sverige än i utlandet, men ville deklarera att han ägde
kännedom om åtskilliga fall då fog funnes för
invändningar mot i förevarande avseende tillämpad praxis
även i vårt land. Ett vid sammanträdet föreliggande
som manuskript tryckt koncept till anställningsavtal för
ingenjörer hade tal. upprättat endast som koncept för
ett under vissa förhållanden lämpligt formulär. I
praktiken vore säkerligen åtskilliga variationer i
bestämmelserna ofta behövliga. En stor vinst vore dock om
enighet kunde ernås beträffande vissa principiella frågor och
man finge normerat, vilka slag av bestämmelser, som
böra finnas i ett dylikt avtal.
Undervisningsrådet N. Fredriksson hade inga direkta
dåliga erfarenheter av att kontrakt för ingenjörer inom
industrien ofta saknades, men fann mycket önskvärt att
en viss sedvänja på detta område fick i god tid utbilda
sig. Om behovet ej nu är så starkt växer det i och med
att vi få allt flera omfattande storindustriella företag.
Direktör Kristoffer Huldt tillrådde stor
försiktighet vid utarbetande av dylika bestämmelser.
Nödvändigt vore avpassa dessa efter varierande förhållanden.
Man måste akta sig för rigorösa normer på detta område.
Kommerserådet A. F. Enström fann i hög grad
önskvärt att (Sv. T. F. omhändertog denna fråga, för vars
sakligt allsidiga behandling föreningen säkerligen på
grund av ledamöters växlande ställning — än som
arbetsgivare, än som anställd — är bättre lämpad än
någon annan sammanslutning. Frågan behöver dock en
omsorgsfull utredning och är långt ifrån lättlöst.
Inledaren ville understryka att han ingalunda syftat
till att få fram något för alla fall lämpat
normalkontrakt, samt bestred att hans koncept innehöll några
rigorösa bestämmelser. Viktigast vore nästan att
ingenjören vid sin första anställning normalt finge ett
skriftligt avtal med skäliga bestämmelser.
Sekreteraren fann glädjande att det enligt diskus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
